Marknadsaktiviteter vid produktlansering är ett samarbete med Haglöfs Scandinavia AB. Våren 2010 utfördes ett samarbetade med Haglöfs då ett underlag för utökat produktsortiment inom konfektion togs fram. På uppdrag av Haglöfs ska ett förslag framställas på hur en lansering ska kunna se ut om juniorkollektionen introduceras på den svenska marknaden. Hur fungerar det med produktlanseringens strategiska och taktiska lanseringsbeslut och vilka marknadsföringskanaler är lämpliga vid en produktlansering inom outdoorbranschen.Rapporten behandlar hur dagens företag inom outdoorbranschen i Sverige fullgör sina marknadsaktiviteter vid en produktlansering. Strategiska och taktiska lanseringsbeslut illustreras samt utvalda marknadsföringskanaler skildras.En lanseringsstrategi beskriver de marknadsföringsbeslut som är nödvändiga för att presentera en ny produkt till respektive målgrupp och börja generera en inkomst i form av försäljning av den nya produkten.

Sedan stor del av den industriella produktionen flyttat från västvärlden till låglöneländer har det blivit en aktuell fråga hur vi omhändertar de övergivna industriområden som lämnats kvar. En trend som vuxit sig stark är att omvandla industrimiljöerna till nya miljöprofilerade parkområden och stadsdelar, som Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö. I detta examensarbete söker jag förklaringar till varför vi väljer att använda ?ekologiska? koncept och lösningar när de gamla industrimiljöerna ska omvandlas och hur detta kommer till uttryck i landskapsarkitekturen. Med utgångspunkt i miljödiskussionen sedan sextiotalet och västerländsk natursyn drar jag paralleller mellan vår förändrade syn på industri, hur miljökrisen ska lösas och ekologiskt inriktade landskapsarkitekturprojekt. Sedan miljökrisen blivit ett faktum och miljöfrågor fått en central plats i politik och samhällsplanering har också synen på industri förändrats. Från att ha symboliserat framtidstro och välfärd har vi börjat betrakta den gamla industrin som ett direkt hot mot människans och jordens existens.

Kommunikationsteorin bygger på att det finns en sändare, budskap, mottagare och brus. Det är sändaren som vill förmedla ett budskap åt mottagaren och bruset är de olika störningar som finns runt omkring. Exempel på brus som kan störa budskapet är andra konkurrenter på marknaden eller händelser som sker runt omkring som gör att mottagaren inte reflekterar över budskapet.Människor utsätt dagligen för mycket information men tar samtidigt inte till sig och uppmärksammar all den informationen. Därför blir det allt viktigare inom marknadsföringen att skapa ett unikt och särpräglat budskap som kan ta sig förbi bruset och nå kunderna.Svenljunga kommun är belägen i södra Västra Götaland och har ett invånarantal på ca 10 500 personer vilka är fördelat på ett flertal mindre orter. I kommunen som har en yta på 900 km² finns det mycket natur samt flera sjöar att tillgå.

Marknadsaktiviteter vid produktlansering är ett samarbete med Haglöfs Scandinavia AB. Våren 2010 utfördes ett samarbetade med Haglöfs då ett underlag för utökat produktsortiment inom konfektion togs fram. På uppdrag av Haglöfs ska ett förslag framställas på hur en lansering ska kunna se ut om juniorkollektionen introduceras på den svenska marknaden. Hur fungerar det med produktlanseringens strategiska och taktiska lanseringsbeslut och vilka marknadsföringskanaler är lämpliga vid en produktlansering inom outdoorbranschen.Rapporten behandlar hur dagens företag inom outdoorbranschen i Sverige fullgör sina marknadsaktiviteter vid en produktlansering. Strategiska och taktiska lanseringsbeslut illustreras samt utvalda marknadsföringskanaler skildras.En lanseringsstrategi beskriver de marknadsföringsbeslut som är nödvändiga för att presentera en ny produkt till respektive målgrupp och börja generera en inkomst i form av försäljning av den nya produkten.

Jordbrukets miljöpåverkan genom diffusa läckage och transport av näringsämnen är ett problem som det arbetas aktivt med på nationell, regional och lokal nivå. I Sverige beräknas jordbruket stå för 43 % av de totala kväveutsläppen samt 44 % av de totala fosforutsläppen. Stor del av dessa utsläpp transporteras till havet där de bidrar till övergödning och algblomning. Östersjön är det hav som får ta emot utsläppen då de transporteras hit med floder, åar och grundvatten. Samtidigt anses jordbruket behöva öka matproduktionen för att tillgodose en växande befolkning.

Denna studie syftar till att undersöka hur projektgrupper använder en formativ utvärdering. Fokus riktas mot huruvida utvärderingsformen främjar lärande i ett projekt och vidare på vilket sätt en formativ utvärdering leder till praktisk förändring. Då samverkan utgör en viktig hörnsten i teori om lärande utvärdering har fokus även riktats mot samverkan mellan utvärderare och pro- jektgrupp, och dess betydelse för användandet av ett utvärderingsresultat.Studien är kvalitativ och intervjuer har använts som metod. Urvalet består av tre inter- vjuer; två projektledare och en projektmedlem. De representerade projekten är finansierade av ESF och använder formativa utvärderingar.

SammanfattningI det här examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lärare använder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard är en interaktiv tavla med touchfunktion som är kopplad till en dator och projektor. Vårt syfte är att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frågor vi ställer oss är: I hur stor omfattning använder sig lärare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lärare sina möjligheter- tankar kring-att använda IT i undervisningen? Det material studien bygger på är inhämtat genom intervjuer och observationer på två skolor. Intervjufrågorna är utformade efter den litteratur vi läst och utifrån det vi vill undersöka.

IT är idag en naturlig och integrerad del av samhället, samtidigt påvisar flera rapporter och undersökningar att IT inte fått fullt genomslag i skolan och att användning ofta är i form av en ersättare till ett annat verktyg snarare än ett medel för att utveckla undervisningen och pedagogiken. För att påvisa intentionen har styrdokumenten, såsom skollag och läroplan, reviderats och regeringen tillsatt en Digitaliseringskommission vars identifierade delmål är att digitalisera skolan. Dagens skolsystem är decentraliserat, vilket gör att varje kommun beslutar vilka satsningar de vill göra på IT.Syftet med studien är att beskriva på vilket sätt skolans lokala tolkningar av de nationella besluten gällande IT-användning i skolan (i exempelvis läroplanen), eventuellt påverkar hur och i vilken utsträckning lärare integrerar IT i det pedagogiska arbetet.  Följande frågeställningar formulerades:Hur lyder skolledningens lokala tolkning av de nationella besluten kring IT i skolan?Påverkar dessa tolkningar lärarnas syn på IT i det pedagogiska arbetet?Hur och i vilken utsträckning använder lärarna IT i sin undervisning?Undersökningen har följt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Totalt genomfördes åtta stycken personliga intervjuer med informanter på två kommunala gymnasieskolor.

Sverige är ett land med hög datortäthet. Relationen mellan människa och dator ärdärför något som är essentiellt och påtagligt på arbetsplatser och utbildandeinstitutioner. För att datoranvändaren skall kunna utnyttja datorn som arbetsredskappå ett optimalt sätt måste användaren också involvera sig själv i en språkligkommunikation med det operativsystem som finns i datorn. De vanligasteoperativsystemen bygger på ett grafiskt användargränssnitt, där användareninteragerar med operativsystemet via en metaforisk skrivbordsmiljö.Undersökningen i uppsatsen utgår från de hjälptexter som finns integrerade i ett avde vanligaste operativsystemen, nämligen Windows 7. Syftet med undersökningenär att undersöka hur den hjälptext som är integrerad i Windows 7 kommunicerar sittinnehåll till datoranvändaren.

Tv-kanaler står inför stora förändringar de närmaste åren. Digitaliseringen av tv kommer att innebära fler kanaler som i sin tur ökar konkurrensen om tittarna och sänker priserna på reklamtid. För att inte stå alltför beroende av reklamintäkter bör kanalerna därför se sig om efter alternativa intäktskällor, men även börja arbeta med att skapa starka varumärken för att synas i ett alltmer fragmenterat medialandskap. Främst i USA arbetar kanaler med att kapitalisera på varumärken genom licensiering. Licensiering innebär att innehavaren av ett varumärke hyr ut rätten att använda det till en licenstagare.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka graden av harmonisering inom statlig redovisning samt att förklara de faktorer som kan bidra till att det skapas en skillnad mellan normgivning och praxis. Den skillnad som uppstår kan beskrivas som ett tillämpningsgap. För att kunna förklara de faktorer som påverkar tillämpningsgapets storlek har en integrerad, teoretisk modell använts. Den teoretiska modellen utgår ifrån att de resurser som finns tillgängliga för den offentliga sektorns verksamhet är begränsade och dessa ska fördelas mellan olika myndigheter på ett så, för helheten, effektivt sätt som möjligt. Då de enskilda myndigheterna i första hand ser till den egna verksamhetens fortlevnad kommer dessa att vilja förfoga över största möjliga andel av de totala resurserna.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på mer om Gefle IF fotbollsförenings värden och undersöka hur dessa på ett bättre sätt skulle kunna användas i organisationen för att stärka varumärket. Vi har valt att göra en fallstudie i tre steg. Vi började arbetet med att gå på ett föredrag som hölls av Gefle IF:s tränare och sportchef, Pelle Ohlsson. Detta gjorde vi för att komma in i ämnet och skapa oss en bild av problemet för Gefle IF. Nästa steg var att genomföra fem intervjuer med anställda inom föreningen. Intervjuerna var ett sätt att få en djupare förståelse för verksamheten och deras arbete med varumärket.

Under de senaste åren har det kommit fram exempel på att den ekonomiska information som företag lämnar ifrån sig inte alltid ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning och framtidsutsikter. Redovisningsskandalerna i Enron, Worldcom och Parmalat är bara några exempel. Som en följd av att finansiella rapporter ofta innehåller förfalskad eller förvanskad information har krav ställts på mer tillförlitlig och jämförlig rapportering.Detta har lett till ett behov av en internationell harmonisering av redovisningsreglerna från företagens intressenter, vilka vill ha gemensamma regler för att bland annat kunna göra jämförelser mellan företag från olika länder och branscher och på så sätt fatta välgrundade investeringsbeslut.EU har beslutat att alla noterade koncernföretag inom EU från och med 1 januari 2005 är skyldiga att upprätta sin koncernredovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna: IFRS. De nya reglernas syfte är att skapa förutsättningar för en integrerad och effektiv kapitalmarknad genom att förbättra jämförbarheten av redovisningshandlingar på den inre marknaden. De nya reglerna ska också skapa förutsättningar för en gemensam redovisningsstandard världen över.

Marknadsaktiviteter vid produktlansering är ett samarbete med Haglöfs Scandinavia AB. Våren 2010 utfördes ett samarbetade med Haglöfs då ett underlag för utökat produktsortiment inom konfektion togs fram. På uppdrag av Haglöfs ska ett förslag framställas på hur en lansering ska kunna se ut om juniorkollektionen introduceras på den svenska marknaden. Hur fungerar det med produktlanseringens strategiska och taktiska lanseringsbeslut och vilka marknadsföringskanaler är lämpliga vid en produktlansering inom outdoorbranschen.Rapporten behandlar hur dagens företag inom outdoorbranschen i Sverige fullgör sina marknadsaktiviteter vid en produktlansering. Strategiska och taktiska lanseringsbeslut illustreras samt utvalda marknadsföringskanaler skildras.En lanseringsstrategi beskriver de marknadsföringsbeslut som är nödvändiga för att presentera en ny produkt till respektive målgrupp och börja generera en inkomst i form av försäljning av den nya produkten.

I fokus för vår studie stod konsumenters kvalitetsupplevelser avseende produkter i dagligvaruhandeln och då specifikt konsumentegenskaper samt konsumenters upplevelser och användning av yttre signaler. I vårt arbete utgick vi från huvudfrågeställningarna: ?Hur påverkar egenskaper hos konsumenten dennes upplevelse och användning av yttre kvalitets-signaler?? och ?Hur använder konsumenten dessa kvalitetssignaler i ett kvalitetsskapande samman-hang?? Vår delfrågeställning löd: ?Skiljer sig konsumentens upplevelse av kvalitet åt när det gäller egna märkesvaror gentemot dennes upplevelse av kvalitet hos övriga varumärken?? Vårt syfte med studien var att studera konsumenters upplevelser av kvalitet utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt, vilket vi ansåg gav en ökad förståelse av de faktorer som medverkar till att forma konsumenters kvalitetsupplevelser. Vi avsåg också skapa en mer integrerad bild av kvalitetsupplevelsen. Detta genom att vi tog hänsyn såväl till egenskaper hos konsumenten som till situationsbundna faktorer.