SAMMANFATTNING Titel: Konvergensen av externredovisningens och ekonomistyrningens tidsperioder ? med fokus på budget. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Jessica Gustafsson och Gustav Sandkvist. Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist. Datum: 2014 - Juni Bakgrund: Sedan länge har en diskussion förts gällande relationen mellan externredovisningen och ekonomi- och verksamhetsstyrning. En del forskare menar att det råder en konvergens mellan dessa system. Studier som gjorts inom detta område har varit inriktade på olika fördjupningar. Det är bristen på forskning inom fördjupningen om de båda systemens tidsperioder som väckt vårt intresse att utforska detta närmare. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur externredovisningens tidsperiod kan påverka företags ekonomistyrning och interna styrmedel, med fokus på budgetering. Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ design med en abduktiv ansats.

Budgeten fyller en viktig funktion i Frigoscandias planering och styrning och fungerar som en handlingsplan över hur resurser skall fördelas. Risken finns dock att budget leder till att kortsiktiga mål prioriteras på bekostnad av långsiktiga samtidigt som det är en kostsam process. Istället kan ett företag värdera sin verksamhet utifrån icke-finansiella aspekter med hjälp av ett performance measurement system, som exempelvis BSC, för att kunna fånga den komplexitet och mångfald som råder i ett företag. Syftet med uppsatsen är därför att beskriva och analysera hur ekonomistyrningen kan förbättras med hjälp av ett BSC i ett företag, inriktat på lagringsverksamhet, vars nuvarande styrverktyg är budget. För att uppnå vårt syfte valde vi att använda oss av en kvalitativ metod, då den djupare förståelse vi sökte av vårt ämne ej skulle kunna uppnås med en kvantitativ undersökning.

Syftet med vår studie är att undersöka de problem som kan uppstå vid en överföring av ett styrinstrument, innehållande Key Performance Indicators, från en organisation till en annan i samband med förvärv. Uppsatsen utgår från en fallstudie av ett företag i kemibranschen. I vår fallstudie använder vi ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod. I den teoretiska referensramen utgår vi ifrån teorierna om The Balanced Scorecard och Key Performance Indicators. Empiriinsamlingen har skett med semistrukturerade intervjuer..

SAMMANFATTNING/SUMMARY Titel/Title: Hur myndigheter definierar sina prestationer i förhållande till sina mål och hur dessa följs upp./ How government authorities define their performance indicators and measure them up in relationship to the goals. Författare/Author Almaliki, Rayya; Hulaj, Anita; Nepola, Fisnik Handledare/Supervisor: Gyllberg, Henrick Sektion/Section: Sektionen för Management, Blekinge Tekniska Högskola./ The Section of Management, Blekinge Institute of Technology. Kurs/Course: Kandidatarbete i företagsekonomi (FEC007), 10 poäng./Bachelor?s thesis in Business Administration (FEC007), 10 credits. Syfte/Purpose: Syftet med denna uppsats är att studera hur statliga myndigheter definierar och följer upp sina prestationer, i förhållande till uppsatta mål för verksamheten./ The main purpose with this thesis is to research how government agencies define their performance indicators and measure them up in relationship to the goals. Metod/Method: Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie, där vi har utfört sex semistandardiserade intervjuer på Blekinge Tekniska Högskola och Boverket. Det material som vi har fått från intervjuerna samt annat sekundärt material, utgör grunden för vår analys och slutsats./ We have done a qualitative case study, where we did six semi standard interviews at Blekinge Institute of Technology and Boverket. The material we got from the interviews and other secondary material make up the ground, for our analysis and conclusion.

Gymnasieskolan är för eleverna en avgiftsfri och frivillig skolform. Kommunerna är skyldiga att erbjuda folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Allt fler väljer dock att läsa på andra skolors kommuner. Elever som väljer att läsa på andra skolor har andra ersättningskostnader. Detta gör det svårt att budgetera för hur fördelningen av resurser blir för året.

SammanfattningTitel:Erfarenheter av budgetlös styrningNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Hannan Yassin och Jessica BjörklundHandledare:Tomas Källquist och Stig SörlingDatum:2015 - JuniSyfte:Enligt tidigare forskning är det mer än 30 år sedan debatten kring budgetlös styrning började. En del företag valde då att överge budgeten vilket har lett till erfarenheter av den budgetlösa styrningen i praktiken. Syftet med denna studie är att belysa de erfarenheter av budgetlös styrning som finns med avseende på planering, uppföljning och tidsåtgång.Metod:Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv med en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen har byggts upp genom att sammanställa tidigare forskning och det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer genomförts. Den teoretiska referensramen och empirin ställdes sedan mot varandra för hitta likheter och skillnader.Resultat & slutsats:Studien visar att erfarenheterna kring budgetlös styrning har likheter med tidigare forskning.

Syftet med en integrerad projekteringsprocess är att information tidigt skall tas fram och att projektörer skall kunna arbeta parallellt, exempelvis genom en gemensam BIM-modell. Revit och IDA Indoor climate an energy, även kallat IDA ICE, har i denna rapport visat sig vara två mycket effektiva verktyg som tillåter att information både kan tas fram, i form av energianalyser, men även kommuniceras digitalt med hjälp av så kallade IFC-exporter. Då projektörer får möjlighet att jobba i en gemensam modell kan de arbeta parallellt vilket innebär att information kan tillföras både tidigare och snabbare i projekteringsprocessen. I Revit kan arkitekten enkelt skapa olika utformningsförslag och jämföra dessa med avseende på energianvändning. Analyser från denna studie har visat att energisimuleringar i Revit kan användas för att utforska olika utformningsalternativ och därmed finna optimeringsmöjligheter med avseende på energi och inomhusmiljö.

BakgrundI den omvärld vi ser idag, präglad av ekonomisk oro, krävs en effektiv och funktionellstyrning för att små företag i allmänhet och de inom modebranschen i synnerhet ska överleva.Detta då små företag generellt inte har lika mycket kapital att ta av i sämre tider ochmodebranschen drabbas särskilt hårt då mode är det första hushållen sparar in på i enlågkonjunktur. Trots detta är majoriteten av de modeller för ekonomistyrning vi ser idagutformade med hänseende på större företag. Budgeteringen är en av dessa modeller vilkenockså är en av de äldsta och mest omtalade modellerna för ekonomistyrning.SyfteSyftet med föreliggande uppsats är att utreda budgeteringens anpassningsförmåga till småföretag i västsvensk modeindustri samt att utforska dess nytta med utgångspunkt i ettledningsperspektiv.AvgränsningarUppsatsen avgränsas till att behandla företag inom västsvensk modeindustri. Dessutomkommer uppsatsen endast att behandla små företag, dessa definieras utifrån antal anställda,vilka inte får överstiga 49 stycken.MetodFöreliggande uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt förhållningssätt med ett kombineratdeskriptivt och explorativt undersökningssyfte samt en kvalitativ undersökningsmetod. Detutfördes fem semistrukturerade intervjuer med företagsledare för små företag inommodebranschen i Västsverige.Analys & slutsatserSåväl teori som empiri redogör för budgeten som en finansiell plan för kommandeverksamhetsår.

Bakgrund och problem: Ekonomiska frågor har under senare år givits stort utrymmer imedia och samhällsdebatten och ekonomistyrningsämnet befinner sig i förändring. Strategiskekonomistyrning har diskuterats under flera år och många metoder så som aktivitetsbaseradkalkylering (ABC), det balanserade styrkortet (BSC) och målkostnadskalkylering (TargetCosting) har utvecklats och introducerats. Samtidigt tar inte företagen till sig ochimplementerar dessa metoder så som de flesta forskare hade förväntat sig. Fleraenkätundersökningar har genomförts utan tydliga svar. Langfield-Smith argumenterar för attforskning och studier istället ska inrikta sig mot hur specifika tekniker eller processer,utvecklade inom strategisk ekonomistyrning, diffunderar och smyger sig in som allmäntvedertagna delar inom en organisation.Syfte: Vår avsikt är att undersöka hur företag upplever olika styrmedel och eventuellakopplingar mellan styrmedel och strategi.

Bakgrund: Under senare år har många företag valt mer processorienterad inriktning påverksamheten, framförallt i syfte för att förbättra kundvärdet. Många företag har enmer hierarkisk struktur i utgångsläget, vilket innebär att vertikal och horisontellstruktur kombineras. Ett vanligt misstag är då att nya processorienterade styrmedelinförs, utan att existerande vertikalt orienterade styrmedel tas bort. Detta leder tillatt företagets styrmedel sänder ut motstridiga styrsignaler. För att öka företagetsmöjlighet att uppnå uppsatta mål, så krävs det att dess styrmedel är kompatibla.I sämre tider är det vanligt att företag formulerar mål med Net Working Capital somgrund.

Bakgrund och problemdiskussion: En festival är inte bara en kulturell upplevelse, utan i många avseenden även en marknadsplats. Den är en arena där artister kan spela inför stora pu-blikmassor och, i många fall, mot stora ersättningar. Festivalen är även en marknad för leverantö-rer där de kan marknadsföra och sälja sina produkter och tjänster. Festivalen är inte bara en del av musikindustrin, där arrangörer av livespelningar har ansetts fått en allt viktigare roll under se-nare år, utan är också att betrakta som en typ av projekt där interorganisatoriska samarbeten är nödvändiga för projektets förverkligande. Ett empiriskt tomrum identifieras för den typ av studie som valt att genomföras utifrån frågeställningen:? Hur utformar och använder festivalarrangören sin ekonomistyrning?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga en viktig aktör inom musikindustrin, och hur denne utformar och använder ekonomistyrningen internt i projektet samt externt gentemot de många aktörer som är nödvändiga för projektet genomförande.

Under litteraturstudier har konstaterats att det saknas en modell som skulle på ett mer nyanserat sätt visa hur det faktiska strategiarbetet bedrivs med plats för känsla och intuition. Strategier är verktyg att nå drömmar om framtiden och det är därför rimligt att anta att känsla och intuition finns med som en stark beståndsdel. Denna studie utgår från Simons modell för strategisk ekonomistyrning. En annan grundläggande teorigrund är Minzbergs strategimodell och mer specifikt: hur Simons har använt denna. Dessa två modeller har sammanfogats till en analysmodell.

This study puts emphasis on an international discourse describing how cities frequently compete against each other, and also describing factors that cities should enhance to make themselves more competitive. The discourse in this study has therefore been used to seek understanding how three different municipalities Borlänge, Karlstad and Malmö strive for growth by applying central factors from the discourse on the municipalities strategic documents. What the study shows is that the central factors from the discourse strongly imprints the strategic documents, but the presence of the factors varies between the municipalities and also to what meaning that lies behind the strategic goals..

Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka hur en institution på en högskola påverkas av mål- och resultatstyrning och hur det upplevs ute på institutionerna. Metod: Vi har genomfört personliga intervjuer med prefekter eller representanter för institutionerna vid BTH. Det som framkom i intervjuerna analyserade vi i relation till teorin och utifrån analysen drog vi slutsatser. Slutsats: Genom att styra högskolan på detta sätt, med fokus på ekonomi och prestationer, uppfattar vi en risk för att systemet på sikt kan komma att sänka kvaliteten på utbildningarna vid BTH. Trots denna fara upplevs mål- och resultatstyrning av institutionerna som positiv..

Vi vill i denna uppsats utvärdera befintliga begrepp, modeller,metoder och utveckla en processmodell för värderingen avnystartade kapitalintensiva bolag. Vi vill med vår processmodellminimera subjektivitet i bedömningarna och ge användare en modellsom täcker grunderna för en pålitlig värdering av expansivatillväxtbolag utan eller med begränsad finansiell historik. Utifråndenna modell är förhoppningen att värderingen skall ske på ennyanserad grund av modeller från ett flertal grenar inom ekonomi, såsom finansiering, produktutveckling, ekonomistyrning etc..