Denna uppsats syfte är att för min egen, men också för andra studenters, planerares och övriga intresserades, skull visa på vad det finns för strategier i planeringen för bilsnåla städer. Utsläppen från våra transporter är en stor bov i dramat när de gäller det alltmer akuta klimathotet. Bilen har, och har länge haft, en naturlig roll i våra liv men det utbredda bilberoendet skapar utöver utsläppsproblematiken även andra problem i staden såsom bristande säkerhet och attraktivitet. Så hur kan vi minska bilberoendet och hur kan vi planera för bilsnåla städer? Vad finns för strategier i svensk planeringspraktik och vilka insatser anses viktiga enligt forskning? I mitt arbete har jag genomfört en litteraturstudie där jag tematiskt har analyserat översiktsartiklar som behandlar hållbar transportplanering samt fyra svenska handböcker i bilsnål stadsplanering. Enligt de forskningsöversikter och handböcker som jag har analyserat finns flera övergripande teman vad gäller insatser för ett hållbart transportsystem, där egentligen alla är nödvändiga.

Syftet med arbetet är att studera UPA (urban and peri-urban agriculture), samt relaterade strategier för en alternativ livsmedelsproduktion. Arbetet strävar efter att samla kunskaper och koppla samman frågor kring dagens livsmedelssystem, hur våra städer är uppbyggda, och den alltjämt högaktuella klimatfrågan. Arbetet omfattar diskussioner kring stadsbyggande, transporter och mobilitet, avfallshantering, och en mer lokaliserad livsmedelsproduktion. Målet är att skapa ett kunskapsunderlag för framtida integrerad stadsplanering och gestaltning. De förslag och lösningar som förs fram är tänkta att passa i en svensk kontext. Planering och stadsbyggnad berörs på många sätt av beroendet av fossil energi.

Sedan stor del av den industriella produktionen flyttat från västvärlden till låglöneländer har det blivit en aktuell fråga hur vi omhändertar de övergivna industriområden som lämnats kvar. En trend som vuxit sig stark är att omvandla industrimiljöerna till nya miljöprofilerade parkområden och stadsdelar, som Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö. I detta examensarbete söker jag förklaringar till varför vi väljer att använda ?ekologiska? koncept och lösningar när de gamla industrimiljöerna ska omvandlas och hur detta kommer till uttryck i landskapsarkitekturen. Med utgångspunkt i miljödiskussionen sedan sextiotalet och västerländsk natursyn drar jag paralleller mellan vår förändrade syn på industri, hur miljökrisen ska lösas och ekologiskt inriktade landskapsarkitekturprojekt. Sedan miljökrisen blivit ett faktum och miljöfrågor fått en central plats i politik och samhällsplanering har också synen på industri förändrats. Från att ha symboliserat framtidstro och välfärd har vi börjat betrakta den gamla industrin som ett direkt hot mot människans och jordens existens.

Jordbrukets miljöpåverkan genom diffusa läckage och transport av näringsämnen är ett problem som det arbetas aktivt med på nationell, regional och lokal nivå. I Sverige beräknas jordbruket stå för 43 % av de totala kväveutsläppen samt 44 % av de totala fosforutsläppen. Stor del av dessa utsläpp transporteras till havet där de bidrar till övergödning och algblomning. Östersjön är det hav som får ta emot utsläppen då de transporteras hit med floder, åar och grundvatten. Samtidigt anses jordbruket behöva öka matproduktionen för att tillgodose en växande befolkning.

Denna studie syftar till att undersöka hur projektgrupper använder en formativ utvärdering. Fokus riktas mot huruvida utvärderingsformen främjar lärande i ett projekt och vidare på vilket sätt en formativ utvärdering leder till praktisk förändring. Då samverkan utgör en viktig hörnsten i teori om lärande utvärdering har fokus även riktats mot samverkan mellan utvärderare och pro- jektgrupp, och dess betydelse för användandet av ett utvärderingsresultat.Studien är kvalitativ och intervjuer har använts som metod. Urvalet består av tre inter- vjuer; två projektledare och en projektmedlem. De representerade projekten är finansierade av ESF och använder formativa utvärderingar.

SammanfattningI det här examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lärare använder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard är en interaktiv tavla med touchfunktion som är kopplad till en dator och projektor. Vårt syfte är att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frågor vi ställer oss är: I hur stor omfattning använder sig lärare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lärare sina möjligheter- tankar kring-att använda IT i undervisningen? Det material studien bygger på är inhämtat genom intervjuer och observationer på två skolor. Intervjufrågorna är utformade efter den litteratur vi läst och utifrån det vi vill undersöka.

IT är idag en naturlig och integrerad del av samhället, samtidigt påvisar flera rapporter och undersökningar att IT inte fått fullt genomslag i skolan och att användning ofta är i form av en ersättare till ett annat verktyg snarare än ett medel för att utveckla undervisningen och pedagogiken. För att påvisa intentionen har styrdokumenten, såsom skollag och läroplan, reviderats och regeringen tillsatt en Digitaliseringskommission vars identifierade delmål är att digitalisera skolan. Dagens skolsystem är decentraliserat, vilket gör att varje kommun beslutar vilka satsningar de vill göra på IT.Syftet med studien är att beskriva på vilket sätt skolans lokala tolkningar av de nationella besluten gällande IT-användning i skolan (i exempelvis läroplanen), eventuellt påverkar hur och i vilken utsträckning lärare integrerar IT i det pedagogiska arbetet.  Följande frågeställningar formulerades:Hur lyder skolledningens lokala tolkning av de nationella besluten kring IT i skolan?Påverkar dessa tolkningar lärarnas syn på IT i det pedagogiska arbetet?Hur och i vilken utsträckning använder lärarna IT i sin undervisning?Undersökningen har följt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Totalt genomfördes åtta stycken personliga intervjuer med informanter på två kommunala gymnasieskolor.

Sverige är ett land med hög datortäthet. Relationen mellan människa och dator ärdärför något som är essentiellt och påtagligt på arbetsplatser och utbildandeinstitutioner. För att datoranvändaren skall kunna utnyttja datorn som arbetsredskappå ett optimalt sätt måste användaren också involvera sig själv i en språkligkommunikation med det operativsystem som finns i datorn. De vanligasteoperativsystemen bygger på ett grafiskt användargränssnitt, där användareninteragerar med operativsystemet via en metaforisk skrivbordsmiljö.Undersökningen i uppsatsen utgår från de hjälptexter som finns integrerade i ett avde vanligaste operativsystemen, nämligen Windows 7. Syftet med undersökningenär att undersöka hur den hjälptext som är integrerad i Windows 7 kommunicerar sittinnehåll till datoranvändaren.

Tv-kanaler står inför stora förändringar de närmaste åren. Digitaliseringen av tv kommer att innebära fler kanaler som i sin tur ökar konkurrensen om tittarna och sänker priserna på reklamtid. För att inte stå alltför beroende av reklamintäkter bör kanalerna därför se sig om efter alternativa intäktskällor, men även börja arbeta med att skapa starka varumärken för att synas i ett alltmer fragmenterat medialandskap. Främst i USA arbetar kanaler med att kapitalisera på varumärken genom licensiering. Licensiering innebär att innehavaren av ett varumärke hyr ut rätten att använda det till en licenstagare.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka graden av harmonisering inom statlig redovisning samt att förklara de faktorer som kan bidra till att det skapas en skillnad mellan normgivning och praxis. Den skillnad som uppstår kan beskrivas som ett tillämpningsgap. För att kunna förklara de faktorer som påverkar tillämpningsgapets storlek har en integrerad, teoretisk modell använts. Den teoretiska modellen utgår ifrån att de resurser som finns tillgängliga för den offentliga sektorns verksamhet är begränsade och dessa ska fördelas mellan olika myndigheter på ett så, för helheten, effektivt sätt som möjligt. Då de enskilda myndigheterna i första hand ser till den egna verksamhetens fortlevnad kommer dessa att vilja förfoga över största möjliga andel av de totala resurserna.

Under de senaste åren har det kommit fram exempel på att den ekonomiska information som företag lämnar ifrån sig inte alltid ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning och framtidsutsikter. Redovisningsskandalerna i Enron, Worldcom och Parmalat är bara några exempel. Som en följd av att finansiella rapporter ofta innehåller förfalskad eller förvanskad information har krav ställts på mer tillförlitlig och jämförlig rapportering.Detta har lett till ett behov av en internationell harmonisering av redovisningsreglerna från företagens intressenter, vilka vill ha gemensamma regler för att bland annat kunna göra jämförelser mellan företag från olika länder och branscher och på så sätt fatta välgrundade investeringsbeslut.EU har beslutat att alla noterade koncernföretag inom EU från och med 1 januari 2005 är skyldiga att upprätta sin koncernredovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna: IFRS. De nya reglernas syfte är att skapa förutsättningar för en integrerad och effektiv kapitalmarknad genom att förbättra jämförbarheten av redovisningshandlingar på den inre marknaden. De nya reglerna ska också skapa förutsättningar för en gemensam redovisningsstandard världen över.

I fokus för vår studie stod konsumenters kvalitetsupplevelser avseende produkter i dagligvaruhandeln och då specifikt konsumentegenskaper samt konsumenters upplevelser och användning av yttre signaler. I vårt arbete utgick vi från huvudfrågeställningarna: ?Hur påverkar egenskaper hos konsumenten dennes upplevelse och användning av yttre kvalitets-signaler?? och ?Hur använder konsumenten dessa kvalitetssignaler i ett kvalitetsskapande samman-hang?? Vår delfrågeställning löd: ?Skiljer sig konsumentens upplevelse av kvalitet åt när det gäller egna märkesvaror gentemot dennes upplevelse av kvalitet hos övriga varumärken?? Vårt syfte med studien var att studera konsumenters upplevelser av kvalitet utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt, vilket vi ansåg gav en ökad förståelse av de faktorer som medverkar till att forma konsumenters kvalitetsupplevelser. Vi avsåg också skapa en mer integrerad bild av kvalitetsupplevelsen. Detta genom att vi tog hänsyn såväl till egenskaper hos konsumenten som till situationsbundna faktorer.

Användandet av trä som konstruktionsmaterial i Sverige är inom vissa områden relativt liten. Byggande av vägbroar och flervåningshus och är områden där trä används i förhållandevis liten utsträckning. Denna del domineras i hög grad av stål och betong, till viss del kan detta förklaras med att träindustrin i Sverige under lång tid varit uteslutna från viktiga områden inom bygg- och infrastruktursektorn. Vägverket tog initiativ till denna utredning som syftar till att ta reda på varför det byggs så få träbroar för vägtrafik i Sverige. Målet med examensarbetet är att visa vilka hinder/osäkerheter som aktörer inom olika delar av brobyggnadsprocessen upplever vid användandet av trä som konstruktionsmaterial samt att ge förslag på åtgärder som kan öka användningen av trä som konstruktionsmaterial vid brobyggande.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och/eller förutsättningar rektorer uppfattar som avgörande för att kunna främja den samhälleliga integreringstanken i skolverksamheten och utveckla förutsättningarna för en inkluderande skola. En fördjupad förståelse kan vara av betydelse för att hitta bra och användbara arbets- och ledarformer. Det handlar om att lyfta fram vilka förhållanden och/eller faktorer, som rektorer uppfattar främjande eller inte. Skolans styrdokument säger bland annat att utbildningen i skolan ska vara likvärdig och att rektor ska garantera elevernas rättsäkerhet. Att garantera elevernas rättsäkerhet handlar för rektor om att se till att alla eleverna i grundskolan oavsett funktionshinder eller inte får de rättigheter som är fastställda i skolans styrdokument.

Under sex månader våren 2007 har ett samarbete mellan Volvo Lastvagnar och två studenter från KTH, inriktning Integrerad produktutveckling vid institutionen för maskinkonstruktion, pågått i form av ett examensarbete på 20 poäng.Dagens AC-system i Volvos lastbilar avger 20-40 g/år av köldmediet R134a som är en kraftfull växthusgas. Detta sker främst genom diffusion via slangar och tätningsmaterial. Syftet med detta examensarbete är att ta fram förslag på tekniska lösningar på ett nytt AC-system. Eventuella idéer från befintliga värmepumpar och kylsystem skall studeras för att minska eller eliminera utsläppen helt. Fokus har lagts på själva köldmediekretsen och de ingående komponenterna för att därigenom ta fram koncept där systemet är så kompakt och lätt som möjligt.Arbetet delades upp i fyra olika faser: Förstudie, konceptstudie, utvecklingsfas och rapportfas.