Träbroar för vägtrafik
möjligheter och hinder från några aktörers perspektiv
Användandet av trä som konstruktionsmaterial i Sverige är inom vissa områden relativt liten. Byggande av vägbroar och flervåningshus och är områden där trä används i förhållandevis liten utsträckning. Denna del domineras i hög grad av stål och betong, till viss del kan detta förklaras med att träindustrin i Sverige under lång tid varit uteslutna från viktiga områden inom bygg- och infrastruktursektorn. Vägverket tog initiativ till denna utredning som syftar till att ta reda på varför det byggs så få träbroar för vägtrafik i Sverige. Målet med examensarbetet är att visa vilka hinder/osäkerheter som aktörer inom olika delar av brobyggnadsprocessen upplever vid användandet av trä som konstruktionsmaterial samt att ge förslag på åtgärder som kan öka användningen av trä som konstruktionsmaterial vid brobyggande. För att metodiskt angripa frågan har en litteraturstudie utförts, samt intervjuer genomförts med olika berörda aktörer såsom förvaltare, konsulter, byggentreprenörer och träbroleverantörer. I undersökningen grupperades och rubricerades respondenternas uttryckta osäkerheter/hinder med hjälp av släktskapsdiagram. Materialet har vidare analyserats med en modell för integrerad livscykelprojektering. Genom att basera broinvesteringar på livstidskostnader så ökar möjligheten att bygga kostnadseffektiva broar för samhället. Detta gör att man behöver ha ett livscykelperspektiv vid val av material vid brobyggande. Den integrerade livscykelprojekteringsmodellen täcker fler aspekter av osäkerhet och hinder som finns med trä som konstruktionsmaterial än en traditionell livscykelkostnads modell (LCC) eller en livscykelanalysmodell (LCA), eftersom både LCC och LCA ingår i den integrerade livscykelprojekteringsmodellen. Resultatet och analysen av intervjuerna visar att flera respondenter uttrycker osäkerheter runt underhållsperspektivet, långsiktigheten, normer/krav, dimensionering samt kunskap och tradition/erfarenhet. Förutom de osäkerheter och hinder som nämns av respondenterna så uttrycker flera av dessa positiva aspekter med trä som konstruktionsmaterial, utan att författarna speciellt frågat efter detta. Kort byggtid är bland annat en av fördelarna med träbroar men även estetik och miljö är aspekter som alla aktörer lyfte fram som positivt. Dessa faktorer får vanligtvis för lite uppmärksamhet vid val av bro. Många av de hinder och osäkerheter som finns med trä som bromaterial är kopplade till brist på kunskap om trä som konstruktionsmaterial samt regelverkets utformning. Detta gör att man behöver höja kunskapsnivån för att öka förståelsen och att regelverket behöver utvecklas för att trä på ett bättre sätt ska kunna konkurrera med andra material vid brobyggande för vägtrafik.