Sök:

Sökresultat:

354 Uppsatser om Instrumentell inställning - Sida 3 av 24

Ungas attityder till arbete - Ungdomsarbetslöshetens dilemma

Syftet med denna uppsats var att utifra?n Berglunds (2001) fyra idealtypiska attityder underso?ka vilka attityder andraa?rselever pa? gymnasiet hade till sitt kommande arbetsliv, med samma utga?ngspunkt a?mnade vi ocksa? att underso?ka vilka attityder arbetsgivare ville se vid en nyrekrytering. Med attityder till arbete avsa?gs individens va?rderingar av vad som var viktigt med arbete. De fyra idealtypiska attityderna innefattade instrumentell-, altruistisk-, individualistisk-, och materialistisk attityd.

Pappors upplevelser av sin roll vid amning

Bakgrund: Allt f?rre m?drar v?ljer att helamma sina barn trots att amning har visat sig vara den b?sta f?dan f?r barn under sex m?nader. Tidigare forskning har visat att pappor kan spela en avg?rande roll f?r huruvida kvinnan v?ljer att amma eller inte. Om pappan har en positiv inst?llning till amningen, har deltagit i amningsutbildningar och st?ttar mamman p?verkar det amningen i positiv riktning.

Undervisning som g?r skillnad Patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes och dess p?verkan p? egenv?rdsf?rm?ga och sj?lvtillit: En litteratur?versikt

Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom som kr?ver livsl?ng behandling och omv?rdnad. Egenv?rd och sj?lvtillit kan utg?ra en viktig faktor f?r personens v?lbefinnande. Orems egenv?rdsteori beskriver olika stadier av patientens egenv?rdsf?rm?ga, och sjuksk?terskans roll i v?rdandet. Av den anledningen finns ett behov av en litteratur?versikt som beskriver patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna p?verkar egenv?rd och sj?lvtillit. Syftet: Syftet ?r att beskriva patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna undervisning upplevs p?verka egenv?rd och sj?lvtillit. Metod: Litteratur?versikten genomf?rdes enligt Fribergs metod.

Kvinnors upplevelse av delaktighet vid en instrumentell förlossning

Bakgrund: Venösa bensÄr Àr ett vÀxande problem som orsakar smÀrta, begrÀnsad rörlighet och minskad livskvalitet. Genom att frÀmja egenvÄrd till patienter med venösa bensÄr kan sÄrlÀkning förbÀttras. EgenvÄrd Àr en hÀlso- och sjukvÄrdsÄtgÀrd som legitimerad yrkesutövare har bedömt att personen kan utöva sjÀlv eller med hjÀlp av nÄgon annan. Sjuksköterskors nyckelroll Àr att frÀmja och optimera följsamhet av egenvÄrd. Patientdelaktighet leder till att mÄlen med vÄrd och behandling uppfylls bÀttre.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att frÀmja egenvÄrd hos patienter med venösa bensÄr.Metod: Data analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys med en induktiv ansats.

Aggression i domar om mord och försök till mord

En uppdelning av aggression i instrumentell respektive reaktiv har bekrÀftats av tidigare forskning. Föreliggande studie bygger pÄ 40 domar frÄn Svea hovrÀtt dÀr gÀrningsmÀnnen blivit dömda för mord eller försök till mord. Huvudsyftet var att undersöka om reaktiva gÀrningsmÀn kunde skiljas frÄn instrumentella gÀrningsmÀn med avseende pÄ brottskaraktÀristika, Älder, pÄföljd samt brottsrubricering. Syftet var ocksÄ att undersöka samband mellan gÀrningsmannens pÄverkan av alkohol och/eller droger och gÀrningsmannens grad av planering, mÄlinriktning, arousal, provokation frÄn offret, samt gÀrningsmannens relation till offret. TvÄ oberoende bedömare (föreliggande studies författare) genomförde kodningar utifrÄn Cornells kodningsguide för vÄldshandlingar.

Jakten pÄ kulturplanering. En textanalytisk studie av instrumentell kulturpolitik i Göteborg.

The aim of this study is to explore local cultural policy documents in the municipality of Gothenburg Sweden, and, more specifically, to investigate the concepts of cultural planning and instrumental cultural policy. Cultural planning is in this thesis seen as a result of an instrumental view of cultural policy. The theoretical framework consists of the theories of Danish cultural policy researcher Dorte Skot-Hansen. She describes cultural policy in urban areas as founded in motives such as economy, social issues, entertaining and enlightenment. A qualitative text analysis is performed in order to see if the purpose of the cultural policies is to focus on cultural planning as formulated in the document Kulturpolitisk strategi ? version 1.0, adopted by the city council in 1998.

Nytta VS Frihet. Vill eleverna verkligen g? ut?

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Att vardagsanknyta matematikundervisning

Vi har genom intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur tre pedagoger i grundskolans tidigare Är anvÀnder elevernas erfarenheter frÄn sin vardag i matematikundervisningen, varför pedagogerna undervisar som de gör samt vad de anvÀnder för material i sin undervisning..

Artificiell intelligens inom radiografin. En litteratur?versikt ur r?ntgensjuksk?terskans perspektiv

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

Sjuksköterskan och omvÄrdnaden i det akuta omhÀndertagandet : En kvalitativ studie

Bakgrund. PÄ akutmottagningen Àr flödet av patienter stort och möten mellan sjuksköterskor och patienter Àr korta och tidspressade. Det primÀra för patienter pÄ en akutmottagning Àr att sjuksköterskan vet vad som ska göras. OmvÄrdnad kan delas upp i tvÄ kategorier: instrumentell omvÄrdnad och emotionell omvÄrdnad. För att agera med omvÄrdnad, mÄste sjuksköterskan dels ha ett omhÀndertagande med teknisk kompetens och samtidigt stödja patientens emotionella behov.

Kollegialt utvecklingsarbete i h?gre utbildning. Aktionsforskning om etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Översyn av arbetstidsförlĂ€ggning

Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.

?r f?rskoleklassen f?r alla barn? - En kvalitativ forskningsstudie av l?rares uttryckta uppfattningar om hur f?rskoleklassens obligatoriska etablering i grundskolan p?verkat skolg?ngen f?r elever som har koncentrationssv?righeter

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Orangeri + Förskola

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

?Kan du l?sa f?r mig??

Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->