Blivande historielĂ€rare kommer att stĂ€llas inför utmaningen att för första gĂ„ngen lĂ€gga upp historieundervisningen. FrĂ„gor som hur undervisningen kan lĂ€ggas upp, vilket stoff ska anvĂ€ndas och hur undervisningen kan genomföras, kommer sĂ€kerligen att stĂ€llas. Syftet med denna uppsats Ă€r sĂ„ledes att bland annat utifrĂ„n en intervjustudie med fem verksamma historielĂ€rare inom gymnasieskolan, utveckla kunskap om hur undervisningen kan lĂ€ggas upp i en Historia A-kurs pĂ„ gymnasiet. Ännu ett syfte Ă€r att vi vill ta del av nĂ„gra historielĂ€rares synpunkter pĂ„ historia som ett blivande kĂ€rnĂ€mne 2007.VĂ„r undersökning visar bland annat att det finns mĂ„nga faktorer som lĂ€rare mĂ„ste ta hĂ€nsyn till nĂ€r de lĂ€gger upp sin undervisning. Till exempel Ă€r tiden en av de faktorer som man mĂ„ste ta hĂ€nsyn till nĂ€r man planerar, att vara flexibel och inte planera för ?tajt?.

Jag har valt att arbeta med ready-mades. För mig Àr det naturligt och lekfullt att arbeta med gamla "grejor". Det finns en historia bakom dem som inspirerar och fascinerar mig. Vad har hÀnt med dem innan jag fick tag pÄ dem? Vad kan man göra med dem nu? Jag vill omforma och ge dem nytt liv.

I denna uppsats har jag Àmnat att med utgÄngspunkt i Malmö undersöka gymnasielever syn pÄ historia, dels som skolÀmne och dels historians betydelse utanför skolan. Basen för undersökningen har utgjorts av en enkÀt som besvarades av 117 elever. Tidigare forskning inom samma omrÄde har genomförts i andra delar av Sverige och huvudtanken med föreliggande studie har varit att se hur gymnasielever i Malmö svarar pÄ liknande frÄgor. Med en övervÀldigande majoritet anser eleverna att det Àr Europas och 1900-talets historia som Àr den mest intressanta, en Äsikt som. Eleverna tycker i kontrast till tidigare forskning om att lyssna till sina lÀrares historier samtidigt som mÄnga elever saknar utflykter till museer och historiska platser. Historiemedvetandet kan hÀr sÀgas vara mycket eurocentriskt nÄgot som Àr föga förvÄnande dÄ bÄde lÀrare och elever enkelt kan relatera till det Europa de lever i.

Uppsatsen ger en överblick över runornas bakgrund och forskning kring runorna och dels att ge en beskrivning av rökstenen och dess historia samt olika forskares tolkningar av stenen. Uppsatsen avslutas med en analys och diskussion av rökstenens olika tolkares förklaring av stenens skrift.

This essay aims to examine how three active history teachers in the upper secondary school interprets the new course plan for history in gy11. The essay shows how they discuss and express opinions regarding three main keywords - historical awerness, use of history and source criticism, and finally, how they think they need to change the way they teach..

Syftet med vÄr undersökning har varit att se hur grannlandet och dess historia skildras i danska och svenska lÀroböcker. Vi undersöker Àven hur bilden av SkÄne gestaltas i svenska och danska lÀroböcker i historia frÄn sekelskiftet 1900 till idag. Vi tittar Àven nÀrmare pÄ hur lÀroböckerna förhÄller sig till gÀllande lÀroplaner. Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att den Àldsta svenska och den nyaste danska lÀroboken formulerar ett starkare sÀrskiljande mellan de svenska och danska folken. I flera av böckerna förmedlar man dock en gemenskapskÀnsla, men talar inte om ett nordiskt folk, utan tvÄ skilda folk. De Àldre danska lÀroböckerna har en neutral hÄllning till Sveriges historia.

Syftet var att undersöka om man genom att sammankoppla samtida historiska hÀndelser pÄ bÄde lokal- och riksplanet i Sverige kan öka förstÄelsen hos elever att historiska skeenden pÄverkar samhÀllet och att eleverna kan vara med och bidra till framtidens samhÀlle. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en femteklass i Kiruna. Vi har i undersöknings-gruppen arbetat med historia pÄ mÄnga olika pedagogiska sÀtt. Undersökningen prÀglas av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt, mÀtinstrumenten bestod av enkÀter och observationer. Resultaten visade att eleverna nÄtt kunskaper som i viss mÄn lett fram till förstÄelse.

I det hÀr arbetet har jag undersökt hur man kan anvÀnda sig av konst i en Àmnesintegrerad undervisning med syfte att uppnÄ mÄlen i historia och bild i grundskolans senare Är. För att nÄ detta mÄl har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med mÄlningar frÄn 1800-talets s.k. genremÄleri för att visualisera det svenska bondesamhÀllet under 1800-talet. Min undersökning bygger pÄ en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i Ärskurs Ätta vid en skola i norra Dalarna Äsikter om historia och bild i integrering med hjÀlp av konst. Undersökningen visade att historieÀmnet och bildÀmnet mycket vÀl gick att integrera med varandra i syftet att uppnÄ mÄlen för dessa bÄda.

Detta arbete Àr en studie av hur undervisningen i historia ser ut utifrÄn ett mÄngkulturellt perspektiv. Jag har gjort en undersökning pÄ en svensk gymnasieskola och intervjuat elever med utomeuropeisk bakgrund för att ta reda pÄ om deras bakgrund nÀmns i historieundervisningen. Jag har Àven intervjuat lÀrare pÄ samma skola för att höra hur de resonerar kring historieundervisningen ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Arbetet diskuterar ocksÄ kring vems historia som förmedlas i skolan samt om det finns skillnader pÄ hemmets och skolans historieförmedling vad gÀller utomeuropeiska invandrarelever. Tanken var att sÀtta fokus pÄ hur historia förmedlas till invandrarelever samt pÄ om dessa elevers historia tas upp i undervisningen.

Titel: Avhoppare och slutförare - En undersökning kring distansstudenters upplevelse av kommunikation och anledningar till avhopp/slutförandeFörfattare: Martin BirgersonUppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VĂ„rterminen 2011Handledare: Jenny WiikSidantal: 35 sidor (11404 ord), inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur kommunikationen mellan institutionen och studenterna pĂ„verkar genomströmningen pĂ„ distanskursen Massmediekunskap (7,5 hp) och vilka anledningar till avhopp som kan vara pĂ„verkbara genom kommunikation.Metod: Kvantitativ enkĂ€tundersökningMaterial: EnkĂ€tundersökning, kursregisterutdrag och kursmaterial.Huvudresultat: Det visade sig att slutförarna anser sig ha haft en tĂ€tare kontakt med institutionen, att de fĂ„tt regelbunden feedback och Ă€r mer nöjda med kommunikationen Ă€n avhopparna. Ännu mer kontakt med institutionen och Ă€n mer nöjda med kommunikation Ă€r studenterna frĂ„n HT 2010. Detta har dock inte haft nĂ„gon positiv inverkan pĂ„ kursens genomströmning, vilket enligt tidigare forskningen kan ses som mĂ€rkligt. I jĂ€mförelse mellan enbart de bĂ„da höstterminerna har genomströmningen dock ökat HT 2010. I undersökningens sista frĂ„gestĂ€llning var den mest intressanta skillnaden mellan HT 2010 och övriga terminer att andelen avhoppare som angett kursupplĂ€gg och kursinnehĂ„ll som anledning till sina avhopp kraftigt ökat HT 2010, medan andelen som angett brist pĂ„ motivation som anledning minskat..

I alla organisationer Àr kommunikation en viktig framgÄngsfaktor, sÀrskilt i ett förÀndringsarbete. Kommunikationen under en förÀndring kan utgöra framgÄng eller misslyckande beroende pÄ hur den implementeras och hanteras. Budskapets innehÄll och sÀttet kommunikationen sker pÄ kan pÄverka hur budskapet uppfattas hos mottagaren. Intentionen med denna uppsats var att studera hur en ledningsgrupp kan försÀkra sig om att ett budskap uppfattas av medarbetarna pÄ ett för ledningsgruppen önskat sÀtt. Arbetet grundar sig pÄ en fallstudie som vi utfört pÄ institutionen för industriell ekonomi och samhÀllsvetenskap pÄ LuleÄ tekniska universitet.

Uppsatsen handlar om historiebruket vid Halmstads 700-Ärsjubileum 2007. Syftet med uppsatsen Àratt öka medvetenheten kring hur man anvÀnder historia och att ta reda pÄ vilken historia som förmedlades till Halmstadsborna under 700-Ärsjubileet och vilket historiebruk det speglar. Materialet som ligger till grund för undersökningen Àr den officiella jubileumsboken Epoker och hÀndelser i Halmstad (2006) och maj- och junimÄnad ur tvÄ lokala tidningar, Hallandsposten och Hallands Nyheter. En kvalitativ textanalys tillsammans med Klas-Göran Karlsson typologi om historiebruk med Ulf Zanders tillÀgg har anvÀnts för att analysera kÀllmaterialet. Undersökningen visar att det var frÀmst Halmstads tidiga historia fram till 1600-talet som förmedlades och att det existentiella historiebruket var det dominerande historiebruket..

Föreliggande studie Àr en komparativ mikrostudie av lÀromedel i historia i gymnasieskolan.Undersökningen fokuserar pÄ dödens representationer i ett lÀromedel frÄn sekelskiftet 1900och ett frÄn sekelskiftet 2000. Dödens representationer undersöks i ett historiskt perspektivoch lÀroböckernajÀmförs med det samtida samhÀlleliga förhÄllandet till döden. Studienförsöker klarlÀgga om det finns en samstÀmmighet mellan dödens representationer ilÀroböckerna och det samtida samhÀllets förhÄllande till döden. Den didaktiska aspekten avstudien utgörs av sambandet mellan historiemedvetande och identitetsskapande. Enligt dettaperspektiv Àr det viktigt för den identitetssökande tonÄringen att det finns enöverensstÀmmelse mellan den personliga historien och den historia som presenteras ilÀromedlen.

De senaste Ären har matematikens historia tagit allt större plats i den svenska gymnasieskolans kursplaner för matematik. Flertalet didaktikforskare och lÀrare menar att matematikundervisningen gynnas av att Àmnets historia vÀvs in och inkluderas. Det heter att bÄde elever som lÀrare fÄr sÄvÀl en djupare förstÄelse som uppskattning av matematik. Samtidigt pekar flertalet undersökningar pÄ att historia spelar en relativt undanskymd roll i matematikÀmnet. LÀrare kÀnner varken att de har den tid eller kunskap som krÀvs för att inkludera matematikhistoria pÄ ett bra sÀtt.

Detta examensarbete behandlar rollspel som undervisningsmetod inom historia pÄ gymnasiet. Syftet var att undersöka hur denna undervisningsmetod stÀmmer in pÄ pedagogiska teorier, samt vilket utrymme den har inom styrdokumenten Lpf 94 och kursplanen. De teorier som analyserades Àr de som representeras av Dewey, Piaget och Vygotskij. LÀroplanen och kursplanen för historia A analyserades med hjÀlp av Blooms kunskapstaxonomi. Resultatet visar att rollspel i vissa delar passar in i pedagogiska teorier.