Sök:

Matematikens historia i gymnasiematematiken

En undersökning om matematikhistorias varande och icke varande i skolmatematiken

De senaste åren har matematikens historia tagit allt större plats i den svenska gymnasieskolans kursplaner för matematik. Flertalet didaktikforskare och lärare menar att matematikundervisningen gynnas av att ämnets historia vävs in och inkluderas. Det heter att både elever som lärare får såväl en djupare förståelse som uppskattning av matematik. Samtidigt pekar flertalet undersökningar på att historia spelar en relativt undanskymd roll i matematikämnet. Lärare känner varken att de har den tid eller kunskap som krävs för att inkludera matematikhistoria på ett bra sätt. Alla är heller inte överens om ämnets historia verkligen har något med matematik att göra, vissa menar till och med att en inkludering av historia snarare förvirrar eleverna och därmed gör större skada än nytta. Det finns heller ingen större anledning för eleverna att ta till sig av den historia som tas upp eftersom de aldrig testas på kunskaper om matematikens historia.Syftet med den här studien är att undersöka hur matematikhistoria används i gymnasiematematiken, hur mycket plats den får och hur den då presenteras. Detta ställs mot vilka attityder mot matematikens historia som finns bland elever och lärare, tycker de att matematikhistoria har någon plats i gymnasiematematiken och hur skulle de vilja att den inkluderades? I rapporten diskuteras det även om historia egentligen hör hemma i matematikämnet och hur det i så fall bör inkluderas. Studien är på många sätt en fortsättning av kortare studier på samma ämne, kopplade till tidigare kursplaner.Studiens resultat visar att matematikens historia spelar en perifer roll i undervisningen där historia mest används som utfyllnad och kuriosa som eleverna inte förväntas ta till sig. Både lärare och elever ser flera fördelar med en bredare inkludering av historia men är ändå skeptiska till att matematikens historia ska få någon större del i denriktiga matematiken, alltså det som testas. Detta samtidigt som de båda grupperna är överens om att matematikhistoria måste börja testas för att på allvar få plats i matematikundervisningen. Visserligen testas historia allt mer idag jämfört med för några år sedan men det är ännu i liten utsträckning och varken elever eller lärare tar dessa test särskilt seriöst. Bland såväl lärare som elever finns åsikten att matematikhistoria snarare hör hemma i historieämnet än i matematikämnet, något som motargumenteras i rapporten.Undersökningens resultat visar på att lärarna bör få hjälp att finna nya metoder för att inkludera matematikhistoria och att matematikens historia börjar testas seriöst.

Författare

Henrik Lindberg

Lärosäte och institution

KTH/Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE)

Nivå:

"Masteruppsats". Självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng (med vissa undantag) utfört för att erhålla masterexamen.

Läs mer..