Syftet med denna studie var att genom stickprov pÄ tvÄ skolor utröna vilken attityd elever pÄ gymnasiet hade gentemot Àmnet historia. Som undersyfte sökte jag ocksÄ klargöra huruvuda historielÀrarna kÀnde till elevernas attityder, samt vad dessa lÀrare ansÄg var lÀmpliga ÄtgÀrder för att vid behov öka intresset för historia. Jag utgick i undersökningen frÄn hypotesen att eleverna hade en negativ instÀllning till historieÀmnet. EnkÀter lÀmnades ut i tvÄ klasser pÄ andra Äret pÄ de respektive skolorna och omfattade totalt drygt 50 elever. Intervjuer genomfördes med fyra historielÀrare pÄ samma skolor som de undersökta eleverna gick pÄ.

Syftet med den hÀr studien var att se ifall elevers uppfattning av historia pÄverkas av det arbetssÀtt som anvÀnds i skolan. För att ta reda pÄ detta genomfördes en enkÀtundersökning, tre gruppintervjuer med elever och tre enskilda intervjuer med lÀrare. Eleverna som deltog gick i Ärskurs 9 pÄ tvÄ skolor som har olika arbetssÀtt. Den ena arbetar Àmnesintegrerat medan den andra har en mer traditionell Àmnesuppdelad undervisning. Studien genomsyras av de tre begreppen intresse för historia, historiemedvetande samt arbetssÀtt, och svaren frÄn undersökningen jÀmfördes bÄde mellan de tvÄ skolorna och utifrÄn variablerna kön och etnicitet. Resultaten visar att elevernas uppfattning av historia skiljer sig Ät en del beroende pÄ vilken skola de gÄr pÄ, men skillnader i attityd kan Àven ses mellan pojkar och flickor och mellan elever med olika etnisk bakgrund.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att identifiera exempel dÄ datorgrafik har visualiserat historien och diskutera vilken effekt datorgrafik har pÄ museum. Inledningen presenterar varierande hot frÄn mÀnniska och natur mot arkeologiska lÀmningar och motivationen att bevara samt fördelar med att ha en 3D modell. NÀsta kapitel ser tillbaka pÄ uppkomsten av datorgrafik och bakgrunden till museer och vad besökare tycker samt Àr ute efter vid besök av dessa. DÀrefter redogörs metoderna med vilka denna studie bedrivits för att sedan skildra teknikerna genom hela arbetsprocessen för att öka förstÄelsen för icke sakkunniga. Den lÀngre delen spaltar upp exempel pÄ fullbordade projekt; vad som Àr unikt i varje fall och vilka lÀrdomar som framkommit.

Uppsatsen undersöker nÄgra svenska populÀrvetenskapliga framstÀllningar av Darwins idéer under halvseklet efter publiceringen av On the origin of species. De publikationer som studeras mest ingÄende Àr Ny illustrerad tidning och Verdandis smÄskrifter. Med hjÀlp av Ludwik Flecks vetenskapssociologiska tankar, jÀmte ett antal andra perspektiv pÄ polulÀrvetenskapens form och funktion, resonerar jag om populariseringarnas folkbildande och stundtals politiska syften och sÀtt att presentera en omstridd teori som ovedersÀgligen sann. Uppsatsen innehÄller ocksÄ en översikt över populÀrvetenskapens historia i Europa och Sverige..

Det har alltid funnits ungefĂ€r lika mĂ„nga kvinnor som mĂ€n. ÄndĂ„ har kvinnor ofta osynliggjorts ihistorieskrivningen. I detta examensarbete undersöks skildringarna av mĂ€n och kvinnor underantiken och medeltiden i lĂ€roböcker i historia för gymnasieskolans A-kurs utgivna mellan 1976och 2008. BĂ„de lĂ€roböckernas skrivna texter och dess bildmaterial undersöks. Analysen visar attdet inte finns nĂ„gra stora skillnader mellan lĂ€roböckernas ord och bilder, inte heller mellankapitlen om antiken och medeltiden, nĂ€r det kommer till skildringen av kvinnor och mĂ€n.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasieelevers intresse för historia som skolÀmne med utgÄngspunkt i didaktikens grundfrÄgor (vad och varför). Detta för att jag vill bilda mig en uppfattning om elevernas instÀllning och syn pÄ historieÀmnet och ÀmnesinnehÄllet som en inledande del av Àmnesplaneringen och historiekursens upplÀgg. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring historieintresse och historiedidaktik samt forskningsresultat frÄn liknande större undersökningar. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar ville jag studera elevernas intresse för historieÀmnet och vad de intresserar sig för bland ÀmnesinnehÄllet samt varför de Àr intresserade av historia. Sammanfattningsvis pekar mina resultat pÄ att eleverna har ett nÄgorlunda stort historieintresse och att de anser Àmnet som viktigt att lÀsa i gymnasiet.

Denna uppsats gör framför allt en textanalys av Rökstenen baserad pĂ„ en modern historiesyn av den sena jĂ€rnĂ„lderns förhĂ„llanden i Skandinavien. Med en sĂ„dan kontexuell bakgrund kan ett sameuropeiskt, senantikt idĂ©gods anvĂ€ndas i en komparativ analys. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att Rökstenen manifisterar ett kosmologiskt budskap och att denna kosmologi Ă€r en variant av den under perioden alenarĂ„dande platonska harmoniska kosmologin. Även futharken analyseras frĂ„n samma utgĂ„ngspunkt..

The main aim in this thesis is to analyse the attitudes of fivearchaeologists at the Department of History, University ofGothenburg, on the subject of scholarly publishing injournals. The investigation has been led by a set of questionsconcerning the motives and conditions for submitting articlesto scholarly journals.The primary way of collecting emprical data is based onsemistructured qualitative interviews. To get a broaderpicture, the publishing patterns of the archaeologists at theDepartment of History were mapped using the databaseGöteborgs universitets publikationer (GUP). A documentstudy was also conducted.The analysis uses Björk & Holmström?s The net value ofsubmission model to highlight which factors are assumed toinfluence an author when submitting to a scientific journal.This model is reduced and developed to six aspects whichmore or less effect the decision making of the author whenpublishing an article in a scientific journal.

Syftet med detta arbete Àr att visa pÄ hur man kan lyfta fram ett genusperspektiv i historieundervisningen och i historielÀromedel. Denna studie Àr baserad pÄ en statlig rapport som utkom Är 2010. SOU-rapporten visar pÄ ett alarmerande resultat kring genusuppdelningen i dagens lÀroböcker i historia. I merparten av böckerna Àr det fortfarande mÀnnens och de övre samhÀllsskiktens historia som berÀttas. Detta trots att det idag finns modern forskning att tillgÄ inom historieforskningen som berÀttar kvinnornas, barnens och den ordinÀra mÀnniskans historia.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur invandrarelever reflekterar sin uppfattning om vÀsterlÀndsk historia i sin egen. Hur de uppfattar att lÀsa om svensk och europeisk historia och hur det pÄ nÄgot sÀtt pÄverkas av den historiska verkligheten i deras ursprungsland. Vidare försöker den hÀr studien urskilja vilken pÄverkan deras arv har för förstÄelsen av vad som lÀrs ut i deras skolor. Denna uppsats tar Àven en nÀrmare titt pÄ hur de vill att undervsningen ska vara för att mer berika deras lÀroprocess. I anslutning till det, försöker uppsatsen att diskutera möjliga hinder för att uppnÄ sÄdana teoretiska ideér i den nuvarande skoldebatten i Sverige 2013..

AbstractThe church of Borrie lies about 10 km north of Ystad in the southern of Sweden. Though thechurch is one of the smallest in Scania it holds a very complicated history.In this essay all relevent material concerning the church of Borrie is presented. The materialdoes not only concist of literature, but also photographs. The purpose of this investigationwas to use this material to sort out and explain the history of the church of Borrie.The problem is presented in the following points:1. Is it possible to do a building archaeological analysis with photographs of the churchas the main material?2.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀroboksförfattare i historia arbetar med de genus-och jÀmstÀlldhetsfrÄgor som enligt kurs- och lÀroplaner ska behandlas i undervisningen. En jÀmförelse görs mellan lÀroböcker frÄn tiden innan Lpo 94 infördes och tiden efter, för att pÄ sÄ sÀtt försöka pÄvisa en förÀndring. Problematiken med presentationen av kvinnor i och-historia behandlas, samt problematiken kring lÀroböcker gÀllande olika intressenter och begreppsapparaten kring genus. LÀro-och kursplanernas intentioner stÀlls mot lÀroböckerna, i syfte att pÄvisa en ökad genusmedvetenhet. Undersökningen visar att genusmedvetenheten i den betydelse jag anvÀnder den, inte ökat, men att man inkluderat fler kvinnor i historieböckerna sedan införandet av Lpo 94, i sÄ kallad och-historia.

Studier av lÀromedel Àr av grundlÀggande betydelse för blivande lÀrare. LÀromedelsgranskning Àr ett omrÄde som inte ges mycket uppmÀrksamhet i lÀrarutbildningen. Det Àr en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och vÀrdera lÀromedel, dÀrav mitt val av omrÄde för examensarbetet. Examensarbetet bestÄr av en undersökning av hur franska revolutionen framstÀlls i lÀromedel i historia för grundskolans senare Är. Avsnitten om franska revolutionen i sju böcker jÀmförs.

Det finns ett stort behov av att skydda information frÄn obehöriga eftersom inte all information Àr offentlig. För institutionen för datavetenskap pÄ högskolan i Skövde gÀller det att skydda information som tentor, inlÀmningsuppgifter och lösningsförslag med mera. Detta Àr information som gör datorsystemet attraktivt för inkrÀktare. För att höja sÀkerheten till en nivÄ som gör det svÄrare för inkrÀktare att lÀsa informationen bör denna krypteras. Olika krypteringsalgoritmer frÄn de symmetriska och asymmetriska systemen beskrivs, studeras och exemplifieras i rapporten.Resultatet av rapporten ger en rekommendation till vilka algoritmer som kan vara lÀmpliga att införa som krypteringsalgoritmer hos institutionen för datavetenskap pÄ högskolan i Skövde..

Studiens fokus Àr sovjetkommunismen och elevers kunskaper i detta ÀmnesomrÄde i förhÄllande till styrdokumenten för gymnasiekursen historia A. I studien utreds genom granskning av relevanta styrdokument kunskapsomrÄdets betydelse, samhÀllets krav, skolsystemets krav samt gymnasieelevers kunskapslÀge. Detta kunskapslÀge har testats genom ett diagnostiskt test pÄ en gymnasieskola i SkÄne under vÄren 2006, vilken valts ut som ett least likely case pÄ grund av skolans i övrigt goda resultat. Resultaten av testet visade pÄ en lÄg kunskapsnivÄ om sovjetkommunismen och delvis om 1900-talets historia i allmÀnhet hos eleverna, i förhÄllande till kursmÄlen och betygskriteriet för betyget GodkÀnd i historia A. Vidare diskuteras eventuella implikationer av detta resultat och förslag ges till vidare studier..