Syftet med uppsatsen var att granska svenska lÀromedel frÄn 1960 talet fram till 2004 ur ett skÄnskt perspektiv. Jag ville veta hur mycket utrymme skÄnsk historia har under epoken stormaktstiden i de svenska lÀroböckerna. Samt ta reda pÄ hur man kan anvÀnda böckernas eventuella material i ett dÄtids-, nutids- och framtidsperspektiv (historiemedvetande). Dessutom har jag tagit fram en grovplanering om hur man kan arbeta med lokalhistoria i skolan och följa Lpo 94. Uppgiften kan bÄde tillÀmpas i grundskolan och gymnasiet med en viss modifikation. Metoden vilar pÄ Christer KarlegÀrds, Staffan Selanders och Niklas Ammerts teorier för en lÀromedelsundersökning samt historiedidaktiskt arbetssÀtt inom skolan.

Titel Hur fakultetsstÀrkande Àr plattformar? Ett arbete om vad förÀndringsprocesser som plattforms- projektinnebÀr för kommunikation och identitetstillhörighet pÄ Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet.Författare Susanne Fredriksson, Helen Hammargren och Kim LundemoKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Höstterminen 2009Handledare Bengt JohanssonSidantal 63Syfte Syftet Àr att undersöka om, och i sÄdant fall hur, bildandet av forskningsplattformar bidrar till medarbetarnas identifikation med Naturvetenskapliga fakulteten.Metod Kvalitativ metod. Respondentintervjuer med 9 stycken anstÀllda pÄ Naturvetenskapliga Fakulteten Göteborgs universitet.Material Nio respondenter som medverkar inom tvÄ plattformar. Fördelade pÄ:? Institutionen för matematiska vetenskaper.? Institutionen för fysik.? Institutionen för kemi.? Institutionen för marin ekologi.HuvudresultatVi ser att plattformarna Àr ett sÀtt att luckra upp gamla strukturer.

Uppsatsen Ă€r en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielĂ€rare och historikers instĂ€llning till regeringens förslag om att historia A pĂ„ gymnasiet ska fokusera pĂ„ modern historia. Denna instĂ€llning stĂ€ller vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och fĂ„r pĂ„ detta sĂ€tt fram spĂ€nnande resultat. Vi kunde se att Ă„sikterna gĂ„r isĂ€r, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bĂ€st för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnĂ„s. Är det en fokusering pĂ„ moderna tider, eller Ă€r det en lĂ„ng tidsvandring som ger möjligheten att dra lĂ„nga linjer som Ă€r det bĂ€sta? Vi kom fram till att en kurs pĂ„ 100 poĂ€ng, som till största delen fokuserar pĂ„ modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakĂ„t i tiden vore den bĂ€sta lösningen pĂ„ problemet med dagens förslag.

 Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur radikaliseringen under 1960-talet pÄverkade Àmnesvalen, i trebetygsuppsatser, för studenterna vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Syftet ska uppfyllas genom att undersöka Àmnesvalen för och genomförandet av trebetygsuppsatser vid Historiska institutionen vi Uppsala universitet. Metoden som anvÀnds Àr tredelad, dels undersöks materialet utifrÄn en komparativ metod som anvÀnds för att jÀmföra resultatet mellan Ären 1965-1974. Dels tolkas texten med viss inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet för att pÄ sÄ sÀtt avgöra om studenterna som skrivit uppsatsen varit pÄverkad av radikaliseringen i sitt Àmnesval. Dessutom har hela undersökningen ett kÀllkritiskt perspektiv för att medvetengöra om problemen med att tolka andra individers influenser och orsaker till att skriva om det de gör.

Syftet med föreliggande arbete Àr att granska vilken bild som förmedlas av minoritetsgruppen resande i forskning och lÀroböcker i Àmnet historia samt om bilden av resande skiftat under seklets gÄng. Ett huvudantagande Àr att samhÀllets krav har en stor pÄverkan pÄ vÄr uppfattning om vÄr samtid och att framstÀllningen av resande sÄledes har skiftat i takt med samhÀlleliga förÀndringar. För att uppnÄ syftet har en litteraturstudie pÄ tidigare forskning och litteratur kring resande gjorts, samt en litteraturstudie av lÀroböcker i Àmnet historia pÄ gymnasie- och grundskolenivÄ. Sammanfattningsvis visar uppsatsen pÄ att det existerar en tydlig diskrepans mellan lÀroplanernas mÄl angÄende nationella minoriteter och vad som förmedlas i lÀroböckerna..

DÄ den senaste kursplanen sÄ tydligt poÀngterar att nutid, och Àven framtid, ska vara centrala aspekter att förstÄ och tolka historien genom och dessutom stipulerar att man bland annat ska innehÄllsmÀssigt behandla historien fram till och med idag sÄ menar jag att det finns anledning att undersöka om det faktiskt Àr ett utbrett problem som jag har stött pÄ samt Àven vad det kan fÄ för konsekvenser. Eftersom Àven mycket av den moderna forskningen inom historieundervisning undersöker just historiemedvetenhet, som det hÀr ju kan tangera, Àr det ocksÄ intressant att se om lÀrare tror att ett glapp i kronologin kan pÄverka elevernas historiemedvetenhet och om det ocksÄ Àr nÄgot som aktivt genomsyrar deras undervisning. För att sjÀlv se huruvida lÀrare ocksÄ har upplevt problematiken kring att inte uppnÄ kursplanmÄlet i Historia A angÄende har jag i den hÀr undersökningen sammanstÀllt ett forskningslÀge om i vilken utstrÀckning och vilken modernare historia som behandlas, hur lÀrares undervisningsstrategi kan pÄverka vilken historia de förmedlar, hur kursplanen ser ut samt vad historiemedvetenhet Àr. Jag har Àven lyft fram de delar i kursplanen och lÀroplanen som jag först och frÀmst vill undersöka om de upprÀtthÄlls men Àven mer generella delar av dessa som förklarar varför det Àr viktigt att följa de planer som finns. Efter det sÄ har jag genomfört intervjuer med undervisande lÀrare pÄ gymnasiet för att Àven fÄ deras syn pÄ problemet, om det nu ens Àr ett problem, slutligen analyserat intervjuerna och kopplat de till forskningslÀget och kursplanen..

Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka hur den gamla kursplanen i historia frĂ„n 1994 skiljer sig frĂ„n den nya Ă€mnesplanen i historia frĂ„n 2011.Metoden för uppsatsen Ă€r en dokumentanalys av styrdokumenten: Kursplanen frĂ„n 1994 och Ämnesplanen skriven 2011 samt att koppla detta till relevant historiedidaktisk litteratur.Resultatet Ă€r att Ă€mnesplanen och kursplanens innehĂ„ll skiljer sig Ă„t. Vi ser tendenser till att Ă€mnesplanen Ă€r utformad mer specifikt i vad undervisningen ska innehĂ„lla, medan Kursplanen Ă€r mer övergripande.Slutsatsen Ă€r att vĂ„r undersökning Ă€r relevant dĂ„ den visar pĂ„ vilka förĂ€ndringar verksamma lĂ€rare mĂ„ste göra i sin undervisning, dessutom finns det en tydligare koppling mellan Ă€mnesplanen och den didaktiska forskningen..

Syftet med mitt arbete var att öka min förstÄelse för hur barn tÀnker kring kunskapsbegreppet generellt samt specifikt inom historia och religion.Jag lÀste litteratur i Àmnet för att ge en bakgrund till hur forskningen sett och ser pÄ kunskap och inlÀrning. Martons m.fl. "InlÀrning och omvÀrldsuppfattning" samt Pramlings "Barn och inlÀrning" har varit till stor hjÀlp. En viktig del i arbetet har Àven Pramlings metodbok för barnintervjuer haft. Jag har intervjuat Ätta barn i en Ärskurs fyra om vad de uppfattat att de lÀrt sig generellt och specifikt pÄ lÄgstadiet och jag har via enkÀt bett fyra lÄgstadielÀrare svara pÄ frÄgor om vad de tar upp inom Àmnena historia och religion samt vilka mÄl de har med sin undervisning dÀri.Med detta material som grund fann jag att det i denna grupp fanns en tydlig tendens att det som barnen i första hand uppfattar som kunskap var det som vi betecknar som grundlÀggande fÀrdigheter inom matematik och svenska.

Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..

Det hÀr Àr en historiedidaktisk undersökning som behandlar frÄgan om stoffurvalet för gymnasiekursen Historia A. Genom intervjuer med fem historielÀrare angÄende deras didaktiska stÀllningspunkter, visar undersökningen pÄ hur innehÄllet i kursen kan se ut. Undersökningen behandlar Àven om detta innehÄll pÄverkas av dagens mÄngkulturella Sverige. De didaktiska frÄgorna ?vad?? och ?varför?? har central betydelse för undersökningen. LÀrarnas berÀttelser relateras till didaktisk teori angÄende historieundervisning och forskning som behandlar historieundervisning i ett mÄngkulturellt samhÀlle.

Den hÀr uppsatsen Àr skriven för att ge en bra insyn över hur Las Vegas drygt hundraÄriga historia har sett ut genom ett Experience Economy perspektiv med inriktning THEME:ing. Uppsatsen kommer granska vilka viktiga historiska hÀndelser staden varit med om och undersöka dem via ett THEME:ing perspektiv. Information som har samlats in till denna uppsats kommer frÄn litteratur och filmdokumentÀrer om Las Vegas historia och The Experience Economy. Vad bidrog till att den lilla ökenstaden kom att bli en av USA:s mest besökta stÀder och idag har en population pÄ över tvÄ miljoner? Hur har staden agerat nÀr det dykt upp möjligheter för tillvÀxt? Resultatet av denna uppsats visar att Las Vegas har haft flera stora hÀndelser att jobba med genom Ären och anpassat sig och sett dessa som möjligheter till tillvÀxt istÀllet för hinder.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar med att lÄta eleverna upptÀcka och uppleva historia som en del av historieundervisningen. Samtidigt som underökningen tar upp vidareutbildningsmöjligheterna inom So/historia för de berörda pedagogerna pÄ skolan. Teorin Àr baserad pÄ att eleven kan skap djupare band till historia genom att uppleva och upptÀcka historia pÄ plats och pÄ ett mer praktiskt sÀtt. Metoden bestÄr av kvalitativa intervjuer som har blivit transkriberade och en skriftlig intervju. De som blivit intervjuade Àr pedagoger som arbetar med Ärskurserna 1-3 och 4-6 och som har So som sitt undervisningsÀmne.

Detta examensarbete syftar till att besvara frÄgor rörande historieanvÀndning och historieförmedling pÄ lajv. För att besvara och belysa anvÀndandet och bruket av historia redogör detta arbete för tidigare forskning i Àmnet, problematiserar och diskuterar denna forskning, och forskningen anvÀnds sedan för att studera lajvande. Problem som uppkommit Àr att forskningen idag i mycket lÀgger fokus pÄ arenor dÀr lÀrande Àr ett mÄl, vilket inte Àr fallet med lajv i stort. De teorier som presenteras Àr historiedidaktiska teorier, och de har i en del fall överförts frÄn ett studium av skolan, och anpassats, eller tolkats, för att passa in i studiet av lajv. En hel del forskning som existerar kring Àmnet historiedidaktik har lagt tonvikten vid att studera enbart skolan, och dessa har behövt tolkas för att passa in i studiet av en annan arena.

Denna rapport behandlar arbetsprocessen bakom skapandet av konceptillustrationer av miljö till Testament som Àr ett dataspel som ska lÀra konfirmander Gamla Testamentets historia. Ambitionen har varit att skapa konceptillustrationer av miljö som den kan ha sett ut dÀr hÀndelserna i Gamla Testamentet utspelade sig. Jag har dock haft anledning att tro att Gamla Testamentet inte har tillrÀckligt utförliga miljöbeskrivningar för att det ska vara möjligt att skildra en miljö endast utifrÄn det som stÄr dÀr. FrÄgestÀllningen har dÀrför varit: hur skildrar jag med konceptillustrationer en miljö som inte finns detaljerat beskriven i ursprungstexten. För att besvara den hÀr frÄgan har jag tagit fram ett tillvÀgagÄngssÀtt för skapandet av konceptillustrationerna till Testament.

MÄlet med vÄrt arbete Àr att belysa hur modersmÄlslÀrare hanterar undervisning om ursprungslandets historia och jÀmför detta med svenska förhÄllanden. Med utgÄngspunkt frÄn detta har vi undersökt hur modersmÄlsundervisningen kan stÀrka elevers identitet och dÀrmed historiemedvetandet. Vi kommer dÀrmed att lyfta fram begreppen modersmÄlsundervisning, identitet och historiemedvetande. För att uppnÄ bÀsta möjliga resultat har vi genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med olika modersmÄlslÀrare. Vi har dessutom gjort en enkÀtundersökning bland eleverna pÄ skolorna vi har haft vÄr verksamhetsförlagda tid.