Den aktuella studien underso?ker sto?ld som bega?s av ansta?llda utifra?n en kriminologisk teori som integrerar individuella och kontextuella faktorer ? Situationella handlingsteorin. Syftet med studien a?r att testa huruvida denna teori utgo?r en la?mplig fo?rklaringsmodell fo?r sto?ld som bega?s av ansta?llda inom den svenska cafe?- och restaurangbranschen samt detalj- och partihandeln. Studien a?mnar a?ven underso?ka om individers sto?ldbena?genhet skiljer sig a?t pa? respektive utanfo?r arbetsplatsen.

Syftet med denna fallstudie har varit att samla in material för att kunna pröva om resultatet stödjer Johansson och Wirths teori om sambandet mellan elevers taluppfattning och huvudräkningsförmåga samt om det insamlade materialet stöder Löwing och Kilborns teori om räknelagars betydelse för elevers huvudräkningsförmåga. Metoden som använts för att samla in material var intervju med elever samt deras lärare. Resultaten från elevintervjuerna stöder delvis Johanssons och Wirths teorier, företrädesvis av de elever som uppnådde höga poäng i huvudräkningstestet och använde hoppstrategier i merparten av uppgifterna. Elevernas prestationer gav även stöd till Löwing och Kilborns (2009) teorier eftersom elevernas användning av den kommutativa lagen tycks vara sammankopplad med elevernas resultat i huvudräkningstestet och val av strategier. Emellertid tycks en välutvecklad taluppfattning både ge eleven förutsättning att kunna använda hoppstrategier och kunna förstå räknelagar.

Syfte:Syftet med vår utredning är att ta reda på vilken attityd små aktiebolag har inför avskaffandet av revisionsplikten. Vi vill dessutom ta reda på vilken betydelse revisorn kommer att ha i framtiden i dessa bolag, kommer det att vara som idag eller om en förändring kommer att ske. Metod:Undersökningen använder en kvalitativ metod där intervjuerna utformas på ett semi-strukturerat sätt. Frågorna som används vid intervjuerna har utformats genom den offentliga debatt som finns, som även arbetet belyser. Teoretiska perspektiv:För att förstå innebörden med att avskaffa revisionsplikten har vi valt att belysa den Institutionella teorin samt Puxty et al (1987) och Jönssons (1991) artiklar i undersökningen.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Denna studie syftar till att utreda relationen mellan de äldre och ny teknik, utifrån de äldres upplevelser. För att tydliggöra denna relation genomfördes nio intervjuer med nio olika respondenter. Detta är en studie där grundad teori använts som metodansats. Då detta var ett outforskat ämne stämde det bra att använda sig av grundad teori för att få fram en teori som kunde bidra till att tydliggöra denna relation. Studien syftar till att ge en bild av samspelet mellan de äldre och den nya tekniken.Vi vände oss till en kategori människor som var över 65 år.

Instagram lanserades i oktober 2010 och är en applikation där du med hjälp avkamerafunktionen på din mobiltelefon eller din surfplatta kan dela med dig av bilder.Instagram tillåter sina användare att ta en bild, redigera den, för att sedan dela med sigav bilden till sina följare. Syftet med denna studie är att ur ett socialpsykologisktperspektiv få förståelse för och kunskap om hur Instagram med dess format kan varaen del av identitetsskapande processer samt fungera som ett verktyg försjälvpresentation. Det empiriska materialet består av tio kvalitativa intervjuer medkvinnor i åldrarna 20-25 som är aktiva Instagram-användare. Det teoretiska ramverketbygger på Meads teorier om jaget, Asplunds teori om social responsivitet, Giddensteori om självet som ett reflexivt projekt samt begrepp från Goffmans dramaturgiskaperspektiv. Resultat från studien visar att Instagram kan tolkas som en plattform därjaget och identiteten kan konstrueras.

Syftet med denna studie är att låta deltagare i LARO-programmet (Läkemedelsassisterad Rehabilitering vid Opiatberoende) berätta om samt ge uttryck för sin syn på den begandlingsform som programmet erbjuder. Bakgrunden till att vi valt att fokusera på LARO-programmet är att användandet av substitutionsbehandling har ökat i Sverige och en statlig utredning föreslår att mer resurser skall satsas denna typ av behandling. Själva ansatsen är deduktiv och innebär att vi utgår ifrån en tidigare etablerad teori, nämlingen Prochaska och DiClementes teori om förändringsprocessen, den så kallade "Stages of Change". Som metod för att samla in den empiriska materialet har vi lämnat ut färdiga frågeformulär som programdeltagarna fått besvara på egen hand och därefter returnerat till oss. Vi har i sin tur valt ut de svar och som vi anser vara av betydelse eftersom vi vill lyfta fram deltagarnas livsberättelser.

Syfte: Uppsatsen behandlar tillämpligheten av teorin om den varumärkesorienterade organisationen inom detaljhandeln. Vilka är de specifika krav som ställs på varumärkesbyggande inom detaljhandel. Om några specifika krav ställs på detaljhandeln är det uppsatsens syfte att vara teoriutvecklande för att se hur dessa specifika krav kan användas i modellen. Metod: Uppsatsen bygger på en deduktivmetod. Den tar sin utgångspunkt i Mats Urdes teori om den varumärkesorienterade organisationen, denna förs sedan ner till en nivå som är specifik för Gröna Konsum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de fattigas- samt rättighetsperspektivet kommer till uttryck i Sveriges politik för global utveckling. Uppsatsen ämnar också att diskutera samstämmighetspolitikens prestation utifrån en jämförelse mellan Barometern och handelspolitiken i PGU. Uppsatsens syfte har brutits ned i ett antal konkretiserade fråge-ställningar för att det ska kunna besvaras. Dessa är: Hur uttrycks de fattigas perspektiv och rättighetsperspektivet i PGU? Vilka utvecklingsaspekter eller önskade förändringar lyfts fram i PGU? Vilka problem identifieras i samband med global utveckling och hur ska dessa problem hanteras? Vad säger Barometern om den svenska politikens prestation med PGU? Vilka förutsättningar har samstämmighetspolitiken? Uppsatsen bygger på en icke- positivistisk och hermeneutisk vetenskapssyn vilket innebär att syftet är att nå kunskap och förståelse genom tolkning.

Syftet med denna fallstudie har varit att samla in material för att kunna pröva om resultatet stödjer Johansson och Wirths teori om sambandet mellan elevers taluppfattning och huvudräkningsförmåga samt om det insamlade materialet stöder Löwing och Kilborns teori om räknelagars betydelse för elevers huvudräkningsförmåga. Metoden som använts för att samla in material var intervju med elever samt deras lärare. Resultaten från elevintervjuerna stöder delvis Johanssons och Wirths teorier, företrädesvis av de elever som uppnådde höga poäng i huvudräkningstestet och använde hoppstrategier i merparten av uppgifterna. Elevernas prestationer gav även stöd till Löwing och Kilborns (2009) teorier eftersom elevernas användning av den kommutativa lagen tycks vara sammankopplad med elevernas resultat i huvudräkningstestet och val av strategier. Emellertid tycks en välutvecklad taluppfattning både ge eleven förutsättning att kunna använda hoppstrategier och kunna förstå räknelagar.

Sydkorea visade upp en enastående ekonomisk tillväxt mellan 1960 och 1990. Per capita ? inkomsten hade en genomsnittlig årlig ökning på sju procent och landet är idag inkomstmässigt jämförbart med länder som Grekland och Portugal. I denna uppsats undersöker jag utbildningens roll i denna utveckling, mer specifikt: vilken effekt utbildning och utbildningspolitik har haft på Sydkoreas ekonomiska tillväxt mellan 1960 och 1990? Metodologin präglas av kvantitativ data och huvuddragen i metodologin är beskrivning av ekonomiska processer, presentation av empirisk data samt analys med koppling till ekonomisk teori.

Denna uppsats handlar om hur några pedagoger beskriver att de arbetar tematiskt med yngre barn och vad de grundar sitt tematiska arbete på. Mina frågeställningar var: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar tematiskt? Vad grundar pedagogerna sitt tematiska arbete på? För att få reda på detta valde jag att intervjua tre pedagoger som är verksamma i förskolan och i förskoleklass. Alla tre pedagoger arbetar regelbundet tematiskt med yngre barn. Min slutsats är att det blir skillnader i det tematiska arbetssättet, beroende på vilken teori man väljer att utgå ifrån eller vilket synsätt man har.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

När kraven från omvärlden ökar hittar organisationer nya sätt att vara såväl det mest effektiva som det mest legitima företaget. Detta gäller gentemot kunder, anställda, konkurrenter och samhället i stort. Syftet med denna kandidatuppsats är att med hjälp av nyinstitutionell teori undersöka hur ett kommunalt bostadsbolag jobbar med arbetsmiljö. Fokus ligger på att belysa hur arbetsmiljöarbetet samverkar med legitimitetsskapande faktorer, exempelvis standardisering av arbetsmiljöarbetet. Kandidatuppsatsen är en kvalitativ studie och utgörs av dokumentstudier samt intervjuer.

Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förståelse om hur pedagoger går till väga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas åsikter angående betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansättning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie använder vi oss av kvalitativa intervjuer för att få fram så konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillämpar vi två teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer också nämna två vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.