Uppsatsen beskriver en undersökning av Försvarsmaktens och Försvarshögskolans attityder till outsourcing av officersutbildning. Huvudmannaskapets betydelse för  officersutbildningen belyses genom att jag har djupintervjuat personer med strategiskt inflytande inom Försvarsmakten och Försvarshögskolan. Undersökningen utgÄr frÄn den institutionella teorin som menar att organisationer strÀvar efter att vara effektiva och rationella, men hindras av olika sociala och kulturella mekanismer. Detta skulle innebÀra att Àven om outsourcing av officersutbildning vore det mest effektiva för Försvarsmakten, sÄ kan detta förhindras av sÄdana sociala och kulturella mekanismer.Underlag för frÄgestÀllningar inför intervjuerna har hÀmtats frÄn utredningen ?Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav? samt ?Riksdagens revisorers förslag angÄende Försvarshögskolan i det nya försvaret?.

Syfte: Att identifiera de problem och/eller svÄrigheter som uppstÄtt efter införandet av IAS 39 och dess krav pÄ att finansiella instrument ska vÀrderas till verkligt vÀrde. Metod: Uppsatsen har genomförts med hjÀlpa av en induktiv metod. PrimÀrdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer. SekundÀrdata bestÄr av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Teoretiska perspektiv: Teorin om det institutionella tÀnkandet har anvÀnts samt Streek & Schmitters modell.

Entreprenörskap bidrar till utveckling och Àr en förutsÀttning för företagande. FörutsÀttningarna för organisationer Àr ocksÄ stÀndigt i förÀndring, vilket gör det intressant att studera entreprenörskap och dess kontextuella omstÀndigheter. Studier inom entreprenörskap har till stor del fokuserat pÄ den enskilda entreprenören och inte pÄ entreprenörskapet som en process i sin omgivning. Det gör att en helhetsbild gÄr förlorad. Att beskriva den KRAV-anslutna ekonomiska föreningen Jord pÄ trynets uppstart Àr intressant för förstÄelsen för hur och varför en producentförening bildas. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kontexten interagerar med den entreprenöriella processen.

Denna studie undersöker vilken syn aktieÀgare har pÄ den Ärliga bolagsstÀmman. Studien undersöker ocksÄ om det Àr nÄgon skillnad mellan olika Àgargrupper pÄ hur stÀmman anvÀnds. En teoretisk referensram med grunden i agentteorin har byggts upp för att lÀsaren ska fÄ en förstÄelse för de empiriska data som presenteras. Empirin kommer frÄn flera olika utförda studier, som tillsammans skapar en bas för att kunna ge svar pÄ denna studies frÄgor. Resultatet av undersökning visade att trots att vÀldigt fÄ personer gÄr pÄ ÄrsstÀmmor och att flertalet personer ansÄg att den inte fyllde nÄgon funktion sÄ finns det en grupp mÀnniskor som faktiskt anvÀnder stÀmman som ett instrument för att granska och till viss del styra företaget som de har valt att investera sina pengar i.

This study is a semi-­structured, qualitative depth-­interview study investigating Swedish institutional investors' perception of the fact that companies purchase non-­audit services from its signing auditor and if they see this as a threat to auditor independence. The study focuses on independence in appearance rather than independence in fact. The study is based on the current media debate on auditor independence and aims to provide a deeper insight to enlighten legislators how users of audited financial information look at the problem. The study builds on agency theory's notion that there is an information asymmetry between management and shareholders, which the auditor is to reduce. The results show that Swedish institutional investors perceive that there is a threat to auditor independence when companies buy non­-audit services from its signing auditor.

Det ha?r a?r en kvalitativ studie av fo?rvaltningsfastighetsfo?retag i Sverige som vid a?rsskiftet 2013/2014 ska bo?rja redovisa enligt det principbaserade regelverket K3. Det nya regelverket inneba?r att fastighetsfo?retagen ska genomfo?ra komponentavskrivning pa? betydande och va?sentliga delar av fastigheterna, men det a?r delvis upp till fo?retagen och branschorganisationerna att sja?lva besta?mma vilka dessa delar a?r. Da?rfo?r har vi i denna studie underso?kt hur praxis inom redovisning skapas, med den institutionella teorin och tidigare studier i svensk redovisningspraxis som analysverktyg.

Att konsumenters beteende fo?ra?ndrats genom den tekniska utvecklingen a?r inget nytt. Idag sta?lls ho?ga krav pa? tillga?nglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att ma?nga branscher i Sverige ma?ste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT a?r bankerna och ett direkt resultat av denna satsning a?r att det idag la?ggs ned allt fler lokalkontor till fo?rma?n fo?r centraliserade IT-lo?sningar, sa?som kundcenterenheter.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera öppen verbal kommunikation mellan elever/elever och lÀrare/elever under lektionstid i gymnasieskolan. I samband med detta undersöks Àven elevers instÀllning till observerad kommunikation. För att uppnÄ syftet genomförs tio observationer och ett gruppsamtal. Det empiriska materialet analyseras och tolkas sedan utifrÄn deliberativ kommunikationsteori och element som Àr betecknande för deliberativa samtal. Enligt analysen och tolkningen av det empiriska materialet Äterfinns i den observerade kommunikationen vissa av de karaktÀristika som utmÀrker det deliberativa samtalet.

VÄr uppsats diskuterar hur skolan och föreningar bidrar med en demokratisk fostran av barn och ungdomar. Vi driver tesen att föreningar kan komplettera skolan i att förmedla demokratiska ideal. Med demokratiska ideal menar vi vÀrnandet om alla mÀnniskors lika vÀrde och förmÄgan att samarbeta med andra i en demokratisk anda. Vi har utgÄtt frÄn Dahl's institutionella demokratikriterier, den deliberativa demokratiskolan och det sociala kapitalet.Vi har anvÀnt oss av tidigare empirisk forskning kring hur skolan respektive föreningar förvaltar den teori vi utgÄtt frÄn. Vi har sedan jÀmfört resultaten för att se vari olikheterna ligger och om föreningar kompletterar skolan.Resultatet vi fÄtt fram Àr en verifiering av vÄr hypotes.

I denna uppsats unders?ks motst?nd som en aspekt av supporterskap inom svensk fotboll. Uppsatsens syfte ?r att unders?ka olika uttryck f?r motst?nd inom supporterkultur samt redog?ra f?r hur n?gra av dessa uttryck ser ut och vart de riktar sig. Genom detta ?mnar denna uppsats ocks? att bidra till f?rst?elsen kring somliga supportrars f?rm?ga att engagera, mobilisera och uppn? gemensamma m?l. Uppsatsens empiriska delar utg?r fr?n objektsorienterade kvalitativa intervjuer som gjordes av mig och med fem svenska fotbollssupportrar under 2024.

Moralisk stress Àr nÄgot sjuksköterskor och undersköterskor kÀmpar med varje dag pÄ sin arbetsplats. Moralisk stress definieras som negativa stressyndrom, vilka uppkommer nÀr en person inte kan utföra den handling han eller hon anser be-hövs, pga institutionella förutsÀttningar. Syftet med studien var att utforska i vil-ken grad sjuksköterskor och undersköterskor upplever moralisk stress pÄ sin ar-betsplats. Metod för datainsamlingen var enkÀtundersökning som utfördes pÄ tvÄ avdelningar pÄ ett sjukhus i södra Sverige och resultatet presenterades med de-skriptiv statistik. Resultatet visar att bÄde sjusköterskor och undersköterskor upp-lever moralisk stress.

Denna uppsats syftar till att försöka reda ut om det frÄn nÄgra pedagogers sida finns enavsikt med att visa spelfilm i skolan för sina elever och om deras elever uppfattar dennatÀnkta avsikt. Uppsatsen Àr i mÄngt och mycket teoriprövande. De teorier vi anvÀnder ossav Àr fenomenografin som ger oss en grund att stÄ pÄ ifrÄga om erfarande, variationsteorinsmetodologiska tillvÀgagÄngsÀtt fungerar som en modell för genomförandet av undersökningen och verksamhetsteorin lÀr oss hur institutionella traditioner och koder kan pÄverka sÀttet individer erfar ett fenomen. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och med hjÀlp av djupintervjuer har vi intervjuat lÀrare och elever. Resultaten i vÄr uppsats pekar pÄatt det fanns en avsikt med att visa spelfilm för eleverna.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsĂ€ndning i SVT:s kvĂ€llssĂ€ndningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras frĂ€mst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen pĂ„verkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen anvĂ€nder sig av samtalsanalys som metod och utgĂ„r ifrĂ„n ett antal centrala begrepp som angriper materialet pĂ„ tre olika nivĂ„er, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivĂ„. Teorier som finns med som utgĂ„ngspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit Ă€r centrala.

Eftersom mÄnga lagrum Àr tvetydiga leder det till att revisorerna tvingas till subjektiva tolkningar. Syftet med denna uppsats var att utifrÄn den institutionella teorin belysa hur revisorer agerar nÀr de tar beslut om tvetydiga lagrum. För att besvara vÄrat syfte har vi intervjuat fyra revisorer pÄ tvÄ företag. Slutligen jÀmförde vi dessa resultat mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan revisorerna. Vi kom fram till att revisorerna alltid utgÄr frÄn de lagar och regler som finns.