Forskare och medier larmar om att allt fler m?nniskor drabbas av kunskapsresistens, vilket inneb?r att ha en ovilja att ta till sig etablerad kunskap. Detta ben?mns som ett hot mot det demokratiska samh?llet och det g?r att se hur fenomenet igenk?nns bland kontroversiella fr?gor. I ljuset av detta har jag gjort en kvalitativ intervjustudie f?r att ta reda p? hur unga m?n bekr?ftar sin kunskap med avseende p? tre omtvistade fr?gor som har en plats inom samh?llskunskapsundervisningen; klimatf?r?ndringarna, vaccin och migration.

Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för utvecklingssamtalets olika delar i förskolan sÄ som syfte, kÀnslor under och efter genomförandet samt eventuella problem som kan uppstÄ. Genom att intervjua förskollÀrare har vi författare fÄtt ta del av deras erfarenheter kring utvecklingssamtal. DÀrför har vi författare stÀllt oss frÄgan vad utvecklingssamtal innebÀr utifrÄn förskollÀrares uppfattningar och erfarenheter. Hur tÀnker förskollÀrare kring utvecklingssamtal i förskolan? Vi författare har studerat tidigare forskning och lÄtit det ligga till grund för vÄr studie.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsĂ€ndning i SVT:s kvĂ€llssĂ€ndningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras frĂ€mst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen pĂ„verkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen anvĂ€nder sig av samtalsanalys som metod och utgĂ„r ifrĂ„n ett antal centrala begrepp som angriper materialet pĂ„ tre olika nivĂ„er, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivĂ„. Teorier som finns med som utgĂ„ngspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit Ă€r centrala.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsĂ€ndning i SVT:s kvĂ€llssĂ€ndningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras frĂ€mst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen pĂ„verkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen anvĂ€nder sig av samtalsanalys som metod och utgĂ„r ifrĂ„n ett antal centrala begrepp som angriper materialet pĂ„ tre olika nivĂ„er, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivĂ„. Teorier som finns med som utgĂ„ngspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit Ă€r centrala.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Vid ett företags internationaliseringsprocess stÀlls det mot olika hinder, vilka kan vara svÄra att passera. I den hÀr studien undersöks ett svenskt smÄföretag för att besvara frÄgan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnÀtverk för att övervinna de barriÀrer de stÀlls mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser ocksÄ beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram anvÀnds ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnÀtverk sÄvÀl politiskt och affÀrsmÀssigt.

Vid ett företags internationaliseringsprocess stÀlls det mot olika hinder, vilka kan vara svÄra att passera. I den hÀr studien undersöks ett svenskt smÄföretag för att besvara frÄgan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnÀtverk för att övervinna de barriÀrer de stÀlls mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser ocksÄ beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram anvÀnds ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnÀtverk sÄvÀl politiskt och affÀrsmÀssigt.

[Abstract: This study examines the observed difference between Swedish and foreign owners when it comes to nominating committee participation. The background to the study is that foreign owners seem to participate in Swedish nominating committees to a lesser extent than their Swedish counterparts. The focus is on institutional owners and the companies studied are all listed companies who follow the Swedish code of corporate governance. Particular attention is paid to perceived differences in behavior that can be explained using the common corporate governance related theories of Exit, Voice and Loyalty as well as Agency Theory. These explanations are chiefly related to differences in attitudes regarding insider information, different knowledge levels regarding the purpose and workings of nominating committees of the Swedish kind as well as differences due to home market biases.].

Syfte: Att identifiera de problem och/eller svÄrigheter som uppstÄtt efter införandet av IAS 39 och dess krav pÄ att finansiella instrument ska vÀrderas till verkligt vÀrde. Metod: Uppsatsen har genomförts med hjÀlpa av en induktiv metod. PrimÀrdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer. SekundÀrdata bestÄr av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Teoretiska perspektiv: Teorin om det institutionella tÀnkandet har anvÀnts samt Streek & Schmitters modell.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen pÄ RosengÄrd i Malmö. Individ och familjeomsorgen Àr en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet Àr frÄn början utvecklat för den privata sektorn, men har pÄ senare tid börjat anvÀndas i den offentliga sektorn. Vi har anvÀnt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin.Syftet med uppsatsen Àr att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och pÄ detta sÀtt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie.

Uppsatsen behandlar mÀnniskors syn pÄ samtidskonsten och dÄ med fokus pÄ konstverket, konstnÀren och konstvÀrlden. Analysen utgÄr frÄn den respons som författaren har fÄtt under ett tvÄ veckor lÄngt bloggande, dÀr textinlÀgg tillsammans med seriestrippar har legat till grund för studiens deltagares kommentarer. Bloggens inlÀgg och seriestrippar redovisas som bilaga.Syftet med studien Àr att undersöka uppfattningar, tankar och Äsikter kring samtidskonsten. Meningen Àr att skapa ett diskussionsforum dÀr olika personers syn pÄ samtidskonsten kan bli synlig.Den metod jag valt Àr av experimentell karaktÀr, dÀr diskussionen kring Àmnet sker i en blogg. Bloggens inlÀgg tillsammans med seriestripparna har haft som syfte att skapa diskussion kring Àmnet.

Syfte Syftet med studien Àr att beskriva och förklara hur redovisningspraxis utformas frÄn en föreslagen redovisningsstandard. Problem Hur utformas redovisningspraxis kring den föreslagna leasingstandarden ED/2013/6 inom Scaniakoncernen? Metodologi Denna studie Àr baserad pÄ kvalitativ metod. En etnografisk studie har genomförts, vilket inkluderar intervjuer och observationer. Teoretisk referensram I denna studie anvÀnds förÀndringsteorier, vilket innebÀr Burns institutionella teori tillsammans med teorier om maktbaser och motiv för att kunna studera förÀndringen som en process. Slutsats Redovisningspraxis utformades av Scanias redovisningsspecialist med influenser av deras rapporteringsansvarige och investeringsansvarige. Detta kunde genomföras i och med redovisningsspecialistens tidigare profession och hans nuvarande position inom Scania. Motiven som drev redovisningsspecialistens pÄverkan pÄ redovisningspraxis var frÀmst de politiska motiven av vad revisorerna skulle godkÀnna. .

Bakgrunden till denna rapport ligger i hur arkitekturkonsten genom tiden behandlat dagsljuset med sto?rsta precision fo?r att pa? ba?sta sa?tt ta tillvara pa? dess kvalite?er, och hur den tekniska revolutionen med artificiell belysning idag pa?verkat va?rt sa?tt att behandla dagsljus.Syftet med studien a?r att bidra till kunskapen om hur dagsljusinsla?ppet pa?verkar upplevelsen av ett rum. Ma?let a?r att klargo?ra hur dagsljusinsla?ppets proportioner och placering pa?verkar hur det infallande ljuset upptra?der i rummet och hur det inverkar pa? hur rummet upplevs. Studien a?r ta?nkt att kunna anva?ndas av planerare fo?r att i trivsamhetssyfte skapa ett sa? bra dagsljusinsla?pp som mo?jligt.

Uppsatsen syftar till att klargöra om öppenheten vid redovisning av incitamentsprogram har ökat under Ären 2001 till 2005, samt Àven diskutera vilka faktorer som har pÄverkat den eventuella förÀndringen av praxis i Ärsredovisningar. FrÄn en första empirisk studie av den offentliga debatten har frÄgor hÀrletts som senare anvÀnts vid den andra empiriska studien av Ärsredovisningar i tjugo utvalda företag. Den teoretiska referensram som anvÀnts vid analysen av empirin grundar sig i den institutionella teorin och vidareutvecklingar av denna. VÄra studier av den offentliga debatten visar att det finns en efterfrÄgan frÄn den offentliga debatten om en ökad öppenhet. Resultaten frÄn innehÄllsanalysen fastslÄr att dessa krav fÄtt genomslag och företagen lÀmnar mer information om sina incitamentsprogram 2005 jÀmfört med 2001..

Dyskalkyli (specifika ra?knesva?righeter) a?r en av flera orsaker till matematiksva?righeter. Studier har pa?visat samband mellan dyskalkyli och dyslexi och att personer med dyskalkyli har sva?rt att klara skolmatematiken. Tva? skilda synsa?tt fo?rklarar orsaken till dyskalkyli: systemteorin och modula?rteorin.