Sök:

Sökresultat:

1132 Uppsatser om Institutionell pćverkan - Sida 45 av 76

Finkalibriga projektiler, RSV och penetrerande stridsvagnsminor : vad krÀvs av ett ballistiskt skydd för att undvika penetration frÄn dessa stridsdelar?

Detta arbete syftar till att undersöka vilket konventionellt ballistiskt skydd som krÀvs för att undvika penetration frÄn finkalibriga projektiler, RSV-stridsdelar samt penetrerande stridsvagnsmina. Arbetet tar sitt ursprung i en handbok utgiven av FMV dÀr stridsdelar som kan förekomma i Afghanistan behandlas. Handboken anger data och prestanda för dessa stridsdelar och det Àr dÀrifrÄn arbetet tar uppgifter om genomslagsförmÄga för stridsdelen. Skyddsprinciper och verkansprinciper för stridsdelar hÀmtas i huvudsak frÄn rapporter utgivna av FOI samt frÄn litteratur utgiven av FHS. Arbetets beskrivande delar inleds med en redogörelse för homogena ballistiska skyddsmaterial av metall samt keramer.

Becksvart mörker eller kolsyra i sjÀlen : En litteraturstudie om bipolÀr sjukdom baserad pÄ sjÀlvbiografier

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Tro som resurs och hinder i samband med kris och förlust

Alla mÀnniskor drabbas förr eller senare av kris och/eller förlust. Hur vi hanterar svÄrigheter varierar dock frÄn person till person och tillvÀgagÄngssÀtten Àr mÄnga. I denna studie undersöktes den funktion och betydelse som en tro/religiös uppfattning kan ha för den drabbade i samband med krisupplevelser. Syftet var att undersöka pÄ vilka sÀtt en tro kan fungera som resurs och/eller hinder för mÀnniskor i samband med kris och förlust. Studiens syfte uppfylldes genom intervjuer med tolv personer, fyra mÀn och Ätta kvinnor i Äldrarna 22-63 Är, som alla hade erfarenheter av kris och/eller förlust.

Gerillamarknadsföring : konsten att nÄ konventionella mÄl med okonventionella metoder

I början av 1980-talet myntade reklammannen Jay Conrad Levinson uttrycketgerillamarknadsföring. Den nya termen var skapad för att beskriva en marknadsföringstaktikför framförallt mindre företag dÀr kreativitet snarare Àn en stor marknadsföringsbudget skullevara nyckeln till framgÄng. Genom att anvÀnda sig av okonventionella medieval kunde Àvenrelativt billiga kampanjer fÄ ett stort och mycket kostnadseffektivt genomslag. Vartefterkonkurrensen om konsumenternas uppmÀrksamhet ökat har Àven större företag anammattaktiken. Tidigare forskning pÄ omrÄdet har frÀmst undersökt gerillamarknadsföring ur ettföretagsperspektiv.

Svensk kod för bolagsstyrning : MotstÄnd till förÀndring

Svensk kod för bolagsstyrning trÀdde i kraft 1 juli 2005, Sverige var dÄ ett av de sista lÀnderna i Europa med att skaffa sig en kod. Anledningen till att koden introducerades var för att höja kunskapen om och öka förtroendet för svensk bolagsstyrning, samt att stÀrka nÀringslivets effektivitet och konkurrenskraft, detta bÄde inom och utanför Sveriges grÀnser. Att koden kom just dÄ hade att göra med de stora redovisningsskandaler internationellt sett med Enron och Worldcom som exempel men ocksÄ med anledning av de felaktiga bonussystem som i Sverige innefattar Skandia, dÀr Skandias förre VD Lars-Eric Petersson i dagarna dömts till 2 Ärs fÀngelse.De bolag som omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning Àr alla bolag pÄ A-listan samt de pÄ O-listan med ett marknadsvÀrde överstigande 3 miljarder kronor. Totalt handlar det om 84 st bolag.Denna uppsats syftar till att beskriva hur de berörda företagen pÄ A- och O-listan har mottagit koden med avseende pÄ motstÄnd till förÀndring, samt förklara vad motstÄndet beror pÄ. För att besvara syftet skickades en enkÀt ut till samtliga bolag.

Skyttekompani : Ett didaktiskt perspektiv pÄ taktiska förestÀllningar 1975 och 2012

Sedan kalla kriget har inte bara omvÀrlden och förestÀllningen av motstÄndaren förÀndrats utan Àven reglementenas utformning. I dagslÀget anvÀnds pÄ kompaninivÄ ett reglemente för alla manöverkompanier, tidigare har det i försvarsmakten funnits reglementen för specifika typer av kompanier. Denna uppsats behandlar vilken pÄverkan detta har pÄ tydligheten i reglementena.Arbetet syftar till att undersöka tydlighet i förestÀllningar om infanteriförbandens taktik pÄ kompaninivÄ idag jÀmfört med under mitten av kalla kriget i tvÄ vÀgledande instruktioner. Detta för att diskutera artikulering av taktik och dess implikationer pÄ officersutbildning inom försvarsmakten. Den metod som anvÀnds Àr kvalitativ textanalys med en komparativ design.

LÀrarlegitimation och status : lÀrares uppfattningar om en legitimations inverkan pÄ lÀraryrkets status

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrarstudenters och yrkesverksamma lÀrares uppfattning om lÀraryrkets status samt att undersöka en eventuell legitimations inverkan pÄ lÀraryrkets status. De övergripande frÄgorna behandlar hur lÀrarstudenter och yrkesverksamma lÀrare uppfattar lÀraryrkets nuvarande status samt vad ett införande av lÀrarlegitimation skulle kunna ha för inverkan pÄ yrkets status. Vidare frÄgas om en lÀrarlegitimation kan professionalisera lÀraryrket. I bakgrundskapitlet presenteras för studien viktiga begrepp utifrÄn olika teoretiska perspektiv. Begreppen profession, status och professionalisering definieras och innebörden av ett legitimationssystem för lÀrare presenteras. Det empiriska underlaget för studien samlades in med hjÀlp av en enkÀt riktad till lÀrarstudenter pÄ sitt sista studieÄr samt redan yrkesverksamma lÀrare frÄn tre geografiska omrÄden. Resultatet visar att lÀrarstudenter och yrkesverksamma lÀrare uppfattar lÀraryrkets status vara mellan lÄg och medelhög.

Vinstdelningssystem i en advokatbyra? : - systemets pa?verkan pa? o?vriga ekonomistyrningssystem

De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.

UtvÀrdering av verktyget Lokalekonomisk analys, LEA : nÀsta steg, att finna och nyttja lokalt kapital?

För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrÄn. Lokalekonomisk analys, LEA, Àr ett sÄdant verktyg som funnits i snart femton Ärs tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget bestÀlls och köps av Statistiska centralbyrÄn. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som Àr tillgÀnglig i dagslÀget.

Miljöredovisning -En jÀmförelse mellan kommunala och privata aktiebolag

SamhÀllets intresse för miljörelaterade frÄgor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. För företag Àr miljöredovisningen ett viktigt sÀtt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hÄllbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar bÄde privata och kommunala bolag. VÄr utgÄngspunkt i uppsatsen Àr att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har dÀrför i vÄr undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjÀlp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vÄr uppsats har varit att utifrÄn intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning.

Lojalitetsprogram : En kritisk litteraturstudie

Problem.Idag Àr anvÀndandet av lojalitetsprogram som ett medel för att skapa lojala kunder ett av det vanligaste sÀttet att söka fostra lojalakunder. Problemet med dessa lojalitetsprogram och dess anvÀndande Àr att det inte finns tillrÀckliga bevis för deras effektivitet. Det finns inte heller nÄgot stöd för att lojalitetsprogrammen verkligen Àr effektiva, bÄde dÄ det gÀller kostnader och skapandet av lojala kunder, i förhÄllande till andra marknadsaktiviteter. (Stauss, Chojnacki, Decker & Hoffmann, 2001:7)Syfte.Syftet med denna uppsats Àr att presentera ett urval av vad som finns skrivet om lojalitetsprogram och deras verkan för att sedan granska vilken typ av lojalitet och relation som skapas samt vilka ekonomiska effekter dessa program har.Metod.Denna studie Àr en innehÄllsanalys som sedan granskas kritiskt. Ett antal publikationer har valts ut för genomgÄng och analys.

Clostridium difficile ? ett vÀxande problem : Om sjuksköterskans arbete för att förebygga spridning av C. difficile i slutenvÄrden.

Bakgrund: Depression Àr en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kÀnda behandlingsmetoder finns Àr det fÀrre Àn hÀlften som behandlas. Den vanligaste behandlingen Àr antidepressiva lÀkemedel men tyvÀrr kan det medföra mÄnga biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan pÄverka en mÀnniska med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehÄllande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sÀnka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pÄgick under lÀngre tid samt högintensiva aktiviteter.

Vision och verklighet orsak och verkan : om datoranvÀndning i grundskolans tidigare Är

Bakgrund: KK-stiftelsen bildades 1994 och fick i uppdrag av den dÄvarande regeringen att bland annat utveckla IT i skolorna. Vi har genom vÄra arbeten upplevt datorns intÄg i verksamheten och har sett olikheter pÄ anvÀndandet av denna. Media och forskningen har visat att IKT Àr och kommer att vara en viktig del i samhÀllsutvecklingen och utifrÄn detta fick vi uppslaget till denna studie. Syfte: Studien syftar till att undersöka om vissa specifika klasser har nÄtt KK- stiftelsens vision, samt att se om det finns nÄgot orsakssamband till hur det ser ut i skolan idag d.v.s. sambandet mellan datoranvÀndandet i förhÄllande till ett konstruktivistiskt synsÀtt, yrkesrollen, kunskapssynen, kunskapen som krÀvs i framtiden, traditioner och undervisningsmetoder.

Ett skratt Àr den kortaste vÀgen mellan tvÄ mÀnniskor : Betydelsen av humor i omvÄrdnaden

Bakgrund: Humor har lÀnge ansetts som nÄgot vÀlgörande och har under de senaste decennierna blivit ett Àmne som det forskas allt mer om, trots detta förefaller det inte finnas nog med evidens för att implementera humor som ett verktyg inom dagens sjukvÄrd trots de hÀlsofrÀmjande egenskaper humor anses besitta.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att belysa humorns betydelse inom omvÄrdnaden.Metod: En litteraturstudie dÀr materialet frÄn tio kvalitativa studier analyserades.Resultat: Resultatet presenteras i form av fem teman: humor förmedlar budskap, humor bygger goda relationer, humor som terapeutisk lek, humor som ett verktyg för att uppehÄlla rollen som den goda patienten samt nÀr humor inte givit önskat resultat. Resultatet visar att humor Àr ett effektivt instrument för att stÀrka och skapa sociala relationer samt att humor har en hÀlsofrÀmjande verkan, men Àven att humor mÄste anvÀndas med tillförsikt dÄ om det anvÀnds fel Àven kan skada en social relation.Klinisk betydelse: Humor Àr ett bra instrument för att stÀrka patient-sjuksköterskerelationen och för att frÀmja god hÀlsa i omvÄrdnaden. Det finns behov av mer forskning pÄ Àmnet humor för att stÀrka dess evidens som ett anvÀndbart instrument.Slutsats: Humor Àr anvÀndbart för bÄde patienter och sjuksköterskor som kan brukas i mÄnga syften inom omvÄrdnaden..

Ekonomisystem i kommuner: En studie av ekonomichefers krav pÄ vad som utmÀrker ÀndamÄlsenliga ekonomisystem

En kommun Àr ett viktigt organ i vÄrt samhÀlle, kommuner i Sverige arbetar för medborgarens bÀsta. I en kommun utgör ekonomi och redovisning en viktig aspekt. För att inneha en fungerande ekonomi och redovisning krÀvs sÄledes ett ekonomisystem som möter en kommunens krav och förvÀntningar. Ett ekonomisystem skall verka som ett kugghjul genom hela kommunens verksamhet. Systemets syfte Àr att tillhandahÄlla kommunen med ekonomisk information, vilket sedan Àr en mycket vÀrdefull grund för de beslut kommunen tar.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->