Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

Modern teori kring marknadsfo?ring har skiftat fokus fra?n en varudominerande logik gentemot en tja?nstedominerande da?r va?rdeskapande, och mer specifikt samskapandet av va?rde mellan producent och konsument a?r centrala byggstenar. Tidigare studier har presenterat praktiker som anva?ndare i varuma?rkescommunities anva?nder fo?r att skapa va?rde, ofta pa? fanbaserade communities da?r anva?ndarna a?r beundrare av ett specifikt varuma?rke. Denna uppsats syftar till att utro?na hur va?rdeskapandet fo?r konsumenten skapas pa? de internetbaserade communities da?r ba?de konsument och producent na?rvarar, och avviker da?rfo?r ifra?n rent fanbaserade och konsumentstyrda communities.

SYFTE: Syftet med studien är att beskriva ledningens uppfattning om hur företagets ekonomistyrning påverkats av den senaste drastiska konjunkturförändringen. Därtill ska vi beskriva och resonera kring hur företagets syn på prestationsmåtten förändrats under lågkonjunkturen. Ett delsyfte är att beskriva hur ledningen definierar företagets styrverktyg, vilket kommunicerar de icke-finansiella målen och i teorin benämns Balanced Scorecard.METOD: Vi kommer att svara både på frågan hur ?deskriptivt? (beskrivande), d.v.s. att genom en studie få bättre insikt om hur ett fenomen ser ut, och dessutom varför ?kausalt? (förklarande) d.v.s.

Background and Introduction: Environmental report drew attention in the 1980s when the Va?rldskommissionen fo?r miljo? och utveckling received a mandate from the FN to investigate the relationship between economic development and environmental degradation. In connection with this, although sustainability a new item for many businesses. But to say exactly what sustainability is all about is very difficult. In 1996 the then Government Redovisningskommissionen a study on the introduction of an amendment to the Annual Accounts Act, which would force companies to report on environmental issues in their annual or consolidated accounts.

För personal i kriminalvården är det av central betydelse, både ur ett behandlings- och säkerhetsperspektiv, att känna till orsak och verkan för olika former av destruktiva beteenden bland intagna i fängelser. Det finns forskning som tyder på att en förhållandevis stor grupp klienter begår negativa handlingar för att de är oroliga att de kommer mobbas av andra intagna. Syftet med denna uppsats var att undersöka om ökad hotupplevelse i kombination med en ineffektiv förmåga att hantera det upplevda hotet på kan predicera oro för att bli utsatt för mobbning bland intagna på en kriminalvårdsanstalt. I uppsatsen undersöks också vilka copingstrategier som intagna anser vara mest hjälpsamma vid oro för mobbning, och huruvida deras val av copingstrategi understöds av andra intagnas förväntningar om hur man bör handla när man riskerar bli mobbad. Trettioen deltagare från en kriminalvårdsanstalt deltog i undersökningen.

Bakgrund:De flesta patienter drabbas av akut smärta vid en höftfraktur. Långvarig smärta upplevs av många patienter med coxartros innan elektiv höftplastik. Upplevelsen av smärta hos dessa patienter är både sjukdoms- och vårdlidande. Författarna av denna systematiska litteraturstudie vill beskriva och förtydliga patienternas upplevelse av smärta och smärtlindring vid höftfraktur och höftplastik. Syfte: Att beskriva patienters upplevesle av smärta och smärtlindring vid höftfraktur eller höftplastik.

Anledningen till att examensarbetet ?Mångkultur, historia och samhälle? gått från tanke till handling är en gryende insikt om ett komplext cirkulärt förhållande där orsak och verkan går hand i hand. Ett förhållande som medför att samhället påverkar skolan som i sin tur påverkar samhället. Insikten om skolans och lärarens roll i denna förändringsprocess är drivkraften i detta examensarbete. Sedan en längre tid tillbaka är Sverige ett mångkulturellt samhälle.

Hållbar utveckling har i dagens samhälle blivit ett etablerat begrepp. Både politikerna och allmänheten arbetar aktivt för att uppnå hållbar utveckling i världen.I och med att samhällets intresse för en hållbar samhällsutveckling ökar har det lett till att företagen mer och mer börjat engagera sig för en hållbar verksamhetsutveckling där man försöker ta ett socialt ansvar. Intressenterna till företagen kräver att företagen redovisar mer relevant information när det gäller hållbar affärsutveckling. Denna typ av redovisning kallas för hållbarhetsredovisning.Hållbarhetsredovisning är av ett globalt intresse men vi har valt att avgränsa studien till att utifrån den institutionella teorin belysa vad som påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen i Sverige.Denna studie visar att de tre pelarna reglerande, kognitiva och normativa i den institutionella teorin gemensamt bidrar till utvecklingen av hållbarhetsredovisningen. Detta kan vi se genom att det har uppstått regelverk, riktlinjer som har påskyndat och påverkat våra värderingar, normer angående hållbarhet och hållbarhetsredovisningar.Det finns ett flertal riktlinjer, lagar, rekommendationer och förslag angående hållbarhetsredovisningar som olika organisationer har utvecklat.

I dagens samhälle är miljöfrågor i allra högsta grad aktuella och därför något som anammats av företag som för några år sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhållanden. En studie som näringsdepartementet utfört på statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag är, till skillnad från privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför några egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning är en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik är frikopplade från företagens miljöarbete.

Campylopus introflexus is a moss species that originates from the southern hemisphere and has spread worldwide during the 20th century. Today it is classified as an invasive alien species in many countries, and it has been seen during inventories that it has become widespread in Sweden as well. The purpose of this essay is to contribute to new knowledge about how this moss affects species diversity on Calluna heathlands in Sweden. The study includes both fieldwork and an analysis of scientific literature on the subject, and the question that is answered is if C. introflexus has an impact on species richness in the heather peat.

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.

I min kandidatuppsats i sociologi undersökte jag hur Rågsveds nyöppnade poliskontor uppfattades av unga män som bodde och studerade i området. I mina resultat framgick det att flera av de intervjuade upplevde att media påverkade samhällets generella uppfattning av Rågsved och dess invånare på ett negativt sätt. Därför är syftet i denna magisteruppsats att undersöka den mediala diskursen kring Rågsved, och hur Rågsved framställs i media. Utifrån en socialkonstruktivistisk ansats studerades diskursers inverkan på samhällets bild av Rågsved. Materialet består av artiklar i tidningen Dagens Nyheter från år 2002 och 2009 för att möjliggöra en jämförelse och urskilja eventuella skillnader och/eller likheter mellan två tidsperioder.

Denna studie grundar sig på genomförda intervjuer med fyra utlandsfödda och två svenskfödda kvinnor som är bosatta på landsbygden i Falu kommun i Sverige. Syftet är att få en bild av föreningslivets roll för integration av utlandsfödda på den svenska landsbygden. Eftersom landsbygden behöver utlandsfödda och dessa i sin tur kan enligt dagens forskning gynnas av att bo på mindre orter, blir detta ett intressant och aktuellt ämnesområde att forska i. Många rapporter påvisar att deltagande i föreningslivet på landsbygden ökar integrationsmöjligheterna och att dess nätverk motverkar utanförskap. Genom att ha samtalat med utlandsfödda intervjupersoner om deras erfarenheter och upplevelser som inflyttade till de mindre samhällen, och med svenskfödda intervjupersoner om deras respektive hembygder samt om deras perspektiv på integration, har jag fått en annan bild av föreningslivets roll på landsbygden.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.