Sök:

Sökresultat:

508 Uppsatser om Institutionell förändring - Sida 3 av 34

Från second hand till first hand : -En undersökning av konsumentens inställning till second hand kläder

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Val av avskrivningsmetod & införande av komponent-avskrivningar K3 : En studie på kommunala energibolag

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kommunala energibolag resonerar vid val av avskrivningsmetod samt hur kommunala energibolag har förberett sig inför införandet och hur de förhåller sig till implementeringen av komponentavskrivningar.Teorier: De teorier som använts i uppsatsen finner vi vara relevanta och applicerbara utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vi har bl.a. använt oss av Burns & Scapens ramverk som ingår i den institutionella teorin, vilket är den teori som studien utgått ifrån.Metod: Studien utgår ifrån den kvalitativa ansatsen med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och dokumentgranskning.Empiri: Empirin innefattar intervjuer med 5 kommunala energibolag inkluderande granskning av relevant dokumentation.Slutsatser: Studien har visat att de kommunala energibolagen upplever avskrivningsval som en svårbedömd process som präglas av en inre tröghet på grund av påverkande faktorer och inrotade regler och rutiner. I och med tolkningen och införandet av BFNs regelverk avseende komponentavskrivningar har ett internt motstånd byggts upp på grund av svåra och godtyckliga bedömningar. Detta har bidragit till en spretighet, vilket har påkallat behovet av tydligare rekommendationer och direktiv.

Generations Y:s krav på chefers hantering av löskoppling i organisationer - Med kommunikationen som ledstjärna!

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Generation Y ställer krav på kommunikation iinteraktionen mellan dem och deras chefer, och om kommunikationen de efterfrågar är envägs- eller tvåvägskommunikation. Vidare har uppsatsen berört om detta krav på kommunikation är någonting som efterfrågas av medarbetarna i Generation Y när det kommer till chefers hantering av löskopplingen mellan den informella och formella strukturen i organisationer. Teoretisk utgångspunkthar varit institutionell teori och kommunikation samt studier om Generation Y. Metoden som använts för insamling av empirisk data har varit enkätundersökning och personlig intervju, vilka främst utgått ifrån medarbetarperspektivet. Resultatet av studien visar att det Generation Y vill ha en tvåvägskommunikation med sin chef, både när det gäller det dagliga arbetet och när det gäller organisationens långsiktiga arbete..

Alea iacta est ? Tärningen är kastad : En studie om vad som förklarar mindre aktiebolags val mellan regelverken K2 och K3.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stått inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gäller för mindre företag, ska tillämpas i alla årsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid är rationella, utan att helt andra faktorer påverkar valen, därför uppkom intresset av att undersöka vad som påverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vad som har påverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare är syftet att förstå på vilket sätt dessa faktorer har påverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt där positiv redovisningsteori och institutionell teori används för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkäter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och Revisionsbyrå kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

Samband mellan arbetsmiljö och motivation : En studie av Self-Determination Theory i ett organisatoriskt sammanhang

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

Motivation som en grundsten i personlig tr?ning

Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag ?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt beteendef?r?ndring.

Utvecklingen av den svenska företagsobligationsmarknaden : En institutionell analys av förändrade förutsättningar och dess påverkan på transaktionskostnader

Bakgrund: De svenska företagens lånebaserade finansiering har historiskt sett mestadels utgjorts av banklån framför företagsobligationer. Efter finanskrisens start 2008, och fram till och med fjärde kvartalet år 2012, har den svenska företagsobligationsmarknaden vuxit med drygt 60 procent. I media framställs en bild där regelverket Basel III har gjort och kommer göra företagsobligationsmarknaden till en viktigare finansieringskälla för svenska företag. En studie om företagsobligationsmarknaden efterfrågas av Svenskt Näringsliv.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och utifrån institutionell teori analysera hur de ekonomiska förutsättningarna för den svenska företagsobligationsmarknaden har förändrats sedan år 2008.Genomförande: För att uppnå studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpats. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med aktörer på företagsobligationsmarknaden.

Regionala skillnader i arbetslöshet : En empirisk studie över Sveriges län 2002-2012

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

Institutionell design och etnisk uppdelning i Bosnien och Hercegovina- Hur påverkar konstitutionen etniska relationer i Bosnien och Hercegovina

Det som idag är Bosnien och Hercegovinas konstitution är en del av Daytonavtalet, fredsavtalet för kriget 1992-1995. I den här uppsatsen granskar vi konstitutionen utifrån hur den påverkar de etniska gruppernas interaktion. Bosnien och Hercegovinas politiska uppbyggnad har många likheter med consociational democracy. Därför kommer vi använda Donald L Horowitzs kritik av consociational democracy i vår analys. Vi granskar närmare skolsystemet, valsystemet och ansvarsfördelningen mellan entiteterna och den federala regeringen och analyserar hur de påverkar tolerans och interaktion mellan de etniska grupperna i landet.

Att förändra det gemensamma

This bachelor thesis is studying the INTERREG cooperation between Denmark and Germany, and if there has been a change to the organization and the individual conditions due to the Danish regional reform in 2007. The research method used is semi-structured interviews and the participants are a mixture of politicians and civil servants. The study is based on two themes, change in work routines and cooperation, and change in visions and targets.The participants have experienced change, both positive and negative, in work routines and cooperation and to a lesser extent in visions and targets. Preparation is the key to success and makes the transition much easier, which has been the case for Denmark. Other mentioned aspects are more work due to more complicated applications, and that the politicians so far lack a regional perspective and tend to stick to the local.

Risk för avvikande En kritisk diskursanalys av beslut om förvar enligt Utlänningslagen

Syftet med denna studie var att undersöka samt kritiskt granska grunderna för förvarstagande enligt Utlänningslagen 10 kap. 1 §. Med diskursanalytisk utgångspunkt studerades förvarsbeslut i relation till samhällskontexten. Undersökningen fokuserade på hur besluten motiverades, hur de förvarstagna och andra aktörer konstruerades i besluten samt vilka diskurser vi fann. Materialet bestod av 29 domstolsbeslut om förvar från Migrationsdomstolen i Göteborg vilka analyserades med hjälp av kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella analysmodell.

Redovisning i förändring - En studie av svenska börsnoterade koncernbolags redovisning av immateriella tillgångar vid företagsförvärv -

Uppsatsens syfte är att visa hur svenska börsnoterade företag på Nordiska börsens OMX30-lista redovisar sina immateriella tillgångar vid företagsförvärv på 2000-talet och därefter se vad som kan skapa bättre förståelse för redovisningreglerna genom att tillämpa institutionell teori. För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Empirin består av 29 svenska börsnoterade koncerners årsredovisningar under åren 2000-2005. Sekundärdata som legat till grund för den teoretiska referensramen har framförallt inhämtats från internationella forskningstidskrifter.Den teoretiska basen för uppsatsen bygger på en genomgång och analys av redovisningstraditioner, redovisningsprinciper samt institutionell teori, vilka alla bidrar till att påverka standarder och därmed hur företagen redovisar. Den teoretiska referensramen används sedan för att analysera empiriresultaten.

Kommunikationsstrukturens betydelse i planerad organisationsförändring

AbstraktTitel: Kommunikationsstrukturens betydelse i planerad organisationsfo?ra?ndringFo?rfattare: Johan PejrydTermin: Va?rterminen 2014Niva?: MasterAvdelning: Informatik och mediaHandledare: Josef PallasSammanfattning: En studie av kommunikationsstrukturens roll vid planerad organisationsfo?ra?ndring utfo?rdes under va?ren 2014 hos en av de svenska storbankerna med avsikt att fa? ytterligare kunskap om fo?ra?ndringskommunikation. Syftet med studien var att underso?ka informationsdistributionens funktion vid implementeringen av ett nytt arbetssa?tt. Det syftades ocksa? till att underso?ka medarbetares informationsbehov och kommunikationspreferenser.Fem hypoteser sta?lldes upp fo?r att fa? kunskap om antalet kommunikationskanaler som anva?ndes, relationen mellan muntliga och skriftliga ka?llor, samt enhetligheten dessa emellan.

Kinas redovisningsutveckling ur ett institutionellt perspektiv

Syftet är att undersöka den kinesiska redovisningsutvecklingen med utgångspunkt i den institutionella teorin. Vi har gjort en litteraturstudie samt intervjuat revisorer i Kina som komplement till forskningen. Forskningen bygger på en deduktiv metod med en deskriptiv ansats. Vår studie bygger på de centrala arbetena inom institutionell teori av Scott, Puxty et al, DiMaggio & Powell samt Oliver. Vi har även använt Hofstedes studier av kulturdimensioner.

<- Föregående sida 3 Nästa sida ->