Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur elitidrottsföreningar arbetar med ekonomisk och sportslig styrning. UtifrÄn syftet kommer vi att analysera hur föreningarna arbetar för att nÄ sina mÄl. Vi kommer Àven att undersöka vilken social roll föreningarna har i samhÀllet.Vi har valt att begrÀnsa studien till elitidrottsföreningar. De föreningar vi valt att arbeta med Àr ishockeyföreningen HV71, fotbollsföreningen Jönköpings Södra IF och handbollsföreningen IF Hallby HK. De tre föreningarna befinner sig sÄvÀl sportsligt som organisatoriskt pÄ olika nivÄer dÀr HV71 Àr den största och IF Hallby HK den minsta.Vi anvÀnde oss av kvalitativ metod och genomförde personliga intervjuer med företrÀdare för varje förening.

Innovation Àr i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap Àr en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belÀgg för att samtliga faktorer pÄverkar kreativiteten pÄ arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna frÀmjar eller hÀmmar kreativiteten.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Den pÄgÄende övergÄngen till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stÀrkas och jÀmförbarheten öka, finns oro för att en mÀngd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjÀrde bolagsdirektiv har begreppet ?rÀttvisande bild? kommit in i den svenska Ärsredovisningslagen och i Sverige har RedovisningsrÄdet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel pÄ detta Àr RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige frÄn och med Är 2002.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

Vi mÀnniskor har under hela vÄr existens kommunicerat med varandra pÄ ett eller annat sÀtt. Kommunikation Àr en stÀndigt fortgÄende social företeelse som inrymmer mycket mer Àn bara ord. SÄvÀl kroppssprÄk som blickar, klÀdsel, ljud och gester sÀnder ut mÀngder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa Àr omöjligt. Kanske Àr det just vad som har lockat mÀnniskor i alla tider till att försöka behÀrska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser.I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgÄngsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat pÄ den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen.

I den hÀr utvÀrderingen har vi undersökt hur de medverkande i ett förbÀttringsarbete har upplevt specificerade resursers inverkan pÄ arbetsprocessen i förbÀttringsprojektet. Vi har ocksÄ undersökt hur vÀl de resurserna överensstÀmmer med teorier om vilka förutsÀttningar som Àr viktiga för att skapa en lÀrande organisation enligt vÄr teoretiska ram. UtifrÄn vÄra resultat har vi ocksÄ valt att komma med nÄgra förslag pÄ förbÀttringar för framtida projekt. UtvÀrderingen har genomförts i en verksamhet som har implementerat Genombrottsmetoden i samarbete med Region SkÄne Utvecklingscentrum. Respondenterna utgjordes av sammanlagt 21 personer fördelat pÄ teamdeltagare, deras respektive enhetschefer och handledare.

Vest, H. (2012).Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor. Uppsats i pedagogik pÄ kandidatnivÄ. Högskolan i GÀvle, Akademin för utbildning och ekonomi.Denna undersökning syftar till att belysa upplevda möjligheter och hinder för samverkan, i arbetet med ungdomar rörande alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Studiesubjekten utgörs av 14 anstÀllda pÄ en kommun i södra Norrland.

Internationella hÀndelser sÄsom 11 september och tsunamikatastrofen har förÀndrat förutsÀttningarna för resebranschen pÄ mÄnga sÀtt. Bland annat har ett ökat sÀkerhetstÀnkande hos resenÀrer manat fram ett paradigmskifte gÀllande synen pÄ krishantering. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för och kartlÀgga hur en medelstor resebyrÄ hanterade den internationella kris som uppkom i samband med tsunamikatastrofen. De förutsÀttningar som gÀller för utarbetandet av en god krishanteringsplan beskrivs och förslag ges pÄ hur företaget bör arbeta i framtiden nÀr det gÀller krishantering.Forskningsbidraget med denna uppsats blir sÄledes att utifrÄn ett organisatoriskt perspektiv undersöka i vilken mÄn en krishanteringsplan förbÀttrar förutsÀttningarna för krishantering. Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie, dÀr tillvÀgagÄngssÀttet varit en kvalitativ ansats.

Den hÀr uppsatsen vill belysa Normmodellen som ett analysredskap för institutionell utveckling inom offentlig förvaltning. PÄ vilket sÀtt behöver den offentliga förvaltningen organisera sig för att möta kraven frÄn en globaliserad vÀrld, som kommer att stÀlla krav pÄ den offentliga förvaltningens demokratiska organisationsform. En hierarkisk styrd kommunal organisation kommer att fÄ det svÄrt att möta inflytandet frÄn omvÀrlden. FörÀndringarna sker snabbt och nya regler frÄn EU eller andra system kommer att pÄverka utvecklingen. Kapitalet har genom alla tider rört sig fritt över grÀnserna och nu kommer regler och system, som stÀller krav pÄ den offentliga förvaltningen.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur de ansvariga för jÀmstÀlldhetsarbetet pÄ Folksam arbetar med jÀmstÀlldhet. Syftet Àr Àven att undersöka vilka normer och kulturer som kan pÄverka deras jÀmstÀlldhetsarbete. Detta undersöks genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med tvÄ stycken som arbetar internt, med att fÄ just Folksam mer jÀmstÀllt, och tvÄ stycken pÄ Folksam som arbetar externt, med att fÄ andra företag bÄde i Sverige och utomlands att bli mer jÀmstÀllda. Slutsatsen Àr att respondenterna pÄ Folksam blir pÄverkade av normer frÄn till exempel politiken, för att politiken krÀver att de ska vara jÀmstÀllda, men ocksÄ för att deras kunder vill det. Det Àr Àven en lönsamhetsfrÄga samt en mÀnsklig rÀttighet och dÀrför vill de Àndra den rÄdande normen.

Isaac Newton lÀr en gÄng ha yttrat följande nÀr han förlorade 20 000 pund pÄ aktier; ?jag kan berÀkna himlakroppars rörelser men inte folks galenskaper?. Ett uttalande som sÀger en hel del om svÄrigheten med att investera i aktier, men som ocksÄ gör detta till ett intressant omrÄde att studera. Denna studie började dock mer som en tanke pÄ i vilken utstrÀckning institutionella placerare arbetar enligt de metoder som finansieringsteorin erbjuder. VÄr kÀnsla var, efter att ha studerat finansiering, att mÄnga av de antaganden som ligger bakom traditionella finansieringsteorier och modeller gÀller under alltför allmÀngiltiga förhÄllanden, vilket kan göra det svÄrt att applicera dem i praktiska sammanhang.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.