Syftet med studien Àr att undersöka hur man utformar en effektiv alfabetiseringsundervisning för vuxna andra-sprÄksinlÀrare inom ramen för sfi. Studien syftar till att ta reda pÄ vad det innebÀr att arbeta med analfabeter och vad man didaktiskt, samt organisatoriskt pÄ styrningsnivÄ, kan göra för att effektivisera undervisningen. Studien har en kvalitativ utgÄngspunkt och ett induktivt angreppssÀtt som utgÄr frÄn den iterativa teorin grundad teori. Resultatet bygger pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer av sex informanter. Fyra av informanterna i studien Àr verksamma alfabetiseringslÀrare, som alla arbetar pÄ kommunala skolor i stora stÀder i Sverige, och tvÄ av informanterna Àr experter, eller sÄ kallade eliter, inom Àmnet.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera ideologiska samt vetenskapsbaserade aspekter kring den kontroversiella metadonbehandlingen, för att öka förstÄelsen för dagens pÄgÄende debatt. Uppsatsens frÄgestÀllningar var:· Hur har utformningen av och debatten kring metadonbehandlingen sett ut frÄn 1960-talet och fram till 2000-talet?· Hur kan denna utformning och debatt förstÄs?För att uppnÄ syftet och besvara frÄgestÀllningarna har texter av olika slag studerats, veten-skapliga avhandlingar, facklitteratur, texter framstÀllda av olika myndigheter och tidningsar-tiklar, av vilka sedan valda delar har analyserats och diskuterats utifrÄn en ideånalytisk ideal-typisk indelning. Debatten kring metadonbehandlingen har studerats ur ett tidsperspektiv, i ett försök att tÀcka svensk narkotikapolitisk utveckling i relation till metadonbehandlingen mel-lan Ären 1960-2005. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att svensk narkotikapolitik under perioden utvecklats i en alltmer restriktiv och repressiv riktning, medan utvecklingen av substitutionsbehandling med metadon för opiatmissbrukare tenderar ha lett till allt fÀrre restriktioner och en ökande tillgÀnglighet för brukarna.

En samordnad vÄrdplan ska upprÀttas nÀr en patient behöver fortsatt vÄrd efter utskrivning frÄn en vÄrdavdelning. Berörda parter ska under den samordnade vÄrdplaneringen komma överens om vilka insatser som ska göras och vem som Àr ansvarig för dem. VÄrdtiderna tenderar idag att kortas ner och vikten av en funge-rande samordnad vÄrdplanering fÄr allt större betydelse för patientens fortsatta vÄrd. Syfte: Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma sjuksköterskans upp-levelse av samordnad vÄrdplanering. Metod: Denna studie genomfördes som en empirisk kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med legiti-merade sjuksköterskor pÄ en somatisk vÄrdavdelning.

Problem: Debatten i media gÄr het i frÄga om deltidsanstÀllningarnas vara eller icke vara. Arbetsgivare i detaljhandeln ser det som en kritisk nödvÀndighet, medan facket ser deltidsarbete som ett uttryck för slentrianmÀssig personalpolitik. Vi ifrÄgasÀtter dÀremot om det Àr sjÀlva förekomsten av deltidsarbete som Àr problemet eller om det istÀllet kan vara ledarskapet av deltidsanstÀllda som brister? Det saknas enligt oss ett perspektiv som, istÀllet för att vara ideologiskt eller politiskt fÀrgat, tar sig an deltidsproblematiken pÄ ett konstruktivt sÀtt. Syfte: Syftet Àr att analysera och identifiera kritiska faktorer för ledningen av deltidsanstÀllda i detaljhandeln.

Title: The role of social media on today?s markets ? Companies? desire to understand theircustomersAuthors: Kristoffer Avci-NĂ„mark & Patrik WidlundBackground: The markets of today are characterized by dynamic conditions because of thecontinuous change in consumer preference. Due to this, the interaction between the company and its consumers is gaining importance as companies find the need to increase their knowledge about the market. Out of this need social media has emerged as a tool forcompanies to improve their communication with customers. The popularity of social media isincreasing at a rapid rate and sites such as Facebook now has around 500 million usersworldwide.

Den pÄgÄende övergÄngen till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stÀrkas och jÀmförbarheten öka, finns oro för att en mÀngd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjÀrde bolagsdirektiv har begreppet ?rÀttvisande bild? kommit in i den svenska Ärsredovisningslagen och i Sverige har RedovisningsrÄdet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel pÄ detta Àr RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige frÄn och med Är 2002. RR17 ger ett visst handlingsutrymme nÀr det gÀller vilken metod som ska tillÀmpas vid nedskrivning av anlÀggningstillgÄngar.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Polismyndigheten har som organisation genomgÄtt stora förÀndringar. För att möta dessa förÀndringar startade Polismyndigheten i SkÄne 1997 ett arbetsrotationsprogram, vilket i kombination med andra kompetensutvecklings-ÄtgÀrder syftade till att skapa en lÀrande organisation. Tanken var att deltagarna i programmet skulle fÄ nya kunskaper och att de skulle sprida sin kunskap och kompetens inom organisationen. Syfte med uppsatsen Àr att genom en mÄlfri effekt-utvÀrdering studera vilka effekter som Arbetsrotations-programmet har inneburit för individen och för organisationen. För att besvara syftet har vi med en abduktiv ansats genomfört en kvalitativ empirisk undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Den hÀr uppsatsen handlar om elever med Ushers syndrom och inkludering i klassrummet. Ushers syndrom bestÄr av en kombinerad syn- och hörselnedsÀttning och synen försÀmras med tiden framförallt i synfÀltet. Med Ushers syndrom innebÀr det Àven svÄrigheter att se i mörkret. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur inkludering kan skapas i klassrummet utifrÄn elever pÄ aktörsnivÄ och skolan och lÀrare pÄ institutionell nivÄ. Anpassningarna Àr viktiga faktorer för att eleverna ska bli inkluderade och jag undersöker Àven vilka anpassningar som uppstÄr och hur gÄr de tillvÀga för att lösa problem i klassrummet.

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.

Introduktion: Sverige Àr ett mÄngkulturellt land och sjuksköterskor möter dagligen mÀnniskor med olika kulturell bakgrund vilket stÀller krav pÄ kulturell kompetens. Leininger har utvecklat en teori i transkulturell omvÄrdnad vilken har kritiserats för att kategorisera mÀnniskor utifrÄn etnicitet och kultur. Det kan leda till att grupper vÄrdas istÀllet för personer, vilket gÄr emot den personcentrerade vÄrden som sjuksköterskor idag bör arbeta utifrÄn. För att nÄ en djupare förstÄelse för detta problem krÀvs en kunskap om hur sjuksköterskor upplever det mÄngkulturella mötet. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan uppleva mötet med mÀnniskor frÄn andra kulturer Àn den egna.

SammanfattningSyftet med vÄr undersökning var att förklara det svenska helÀgda kommunala aktiebolagets funktionella inriktning. HelÀgda kommunala aktiebolag prÀglas av sin sÀrart, de verkar under vissa regler och lagar som inte tillÀmpas pÄ privata aktiebolag och har en politisk Àgare, denna sÀrart förvÀntade vi oss skulle pÄverka dess styrelses funktionella inriktning. Den största delen av tidigare studier angÄende styrelsens funktionella inriktning Àr utförda i den privata sektorn, vilket har inneburit att vi har utvecklat befintliga teorier med hÀnsyn till det helÀgda kommunala aktiebolagets sÀrart. För att uppnÄ mÄlet med vÄr undersökning valde vi att anvÀnda ett positivistiskt synsÀtt med en deduktiv ansats. För att undersöka styrelsens funktionella inriktning har vi baserat undersökningen pÄ institutionell-, agent-, stewardship- och public choice teori.

I 30 Är har kvinnor funnits pÄ militÀra befattningar i Försvarsmakten. Fram till för fyra Är sedan hade nÀstan inga ÄtgÀrder vidtagits för att anpassa den personliga utrustningen till kvinnors behov. Enligt en undersökning frÄn 2005 bidrar detta inte enbart till direkta fysiska begrÀnsningar, utan Àven till sÀnkt sjÀlvförtroende och kÀnslor av krÀnkning och underordning. Sedan 2006 har Försvarsmakten och FMV arbetat med att ta fram en rad olika persedlar i mindre storlekar, och daglig drÀkt har Àven tagits fram i dammodell. De smÄ storlekarna har visat sig lösa delar av de problem som kvinnor har upplevt.