Syfte: Syftet med studien ?r att utforska gravida kvinnors positiva och negativa upplevelser av att ta emot kostr?d fr?n barnmorska. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats d?r nio kvinnor intervjuades med semistrukturerade metoder f?r att besvara syftet. Som analysprocess anv?ndes kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i tre teman: ?kad kostkunskap, applicering av kostr?d och f?rb?ttring med tillh?rande kategorier. ?kad kostkunskap syftar till att den gravida kvinnan f?r kunskap av barnmorskan, men ocks? h?nvisas vidare till Livsmedelsverket. En del kvinnor uppfattade informationen tillr?ckligt, medan andra s?ker sig vidare genom sociala medier och r?d fr?n folk i sin omgivning.

Bakgrund: Palliativ hemsjukvÄrd utgÄr frÄn ett helhetsperspektiv nÀr det gÀller sÄvÀl den sjuke som de anhöriga och vÄrden ges av ett tvÀrprofessionellt team. Detta sker vid en tidpunkt dÄ det inte lÀngre Àr möjligt att bota patienten utan dÄ det istÀllet handlar om att lindra. Enligt forskning kommer befolkningen att bli allt Àldre med tiden och de som Àr sjuka lever lÀngre samt fler patienter önskar att fÄ vÄrdas och dö hemma. DÀrför kommer behovet av fler sjuksköterskor som arbetar med palliativ hemsjukvÄrd att öka.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i palliativ hemsjukvÄrd. Metod: Litteraturöversikt anvÀndes som metod för att sammanstÀlla befintlig forskning inom Àmnet. Studien byggde pÄ nio vetenskapligt granskade vetenskapliga artiklar.

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.

I dagens samhÀlle stÀlls det allt fler krav pÄ att företag ska ta ett socialt ansvar och idén corporate social responsibility (CSR) pÄverkar företag och deras verksamhet. Ett totalt socialt ansvar innefattar att företag ska gÄ med ekonomisk vinst, följa lagar och förordningar som rÄder pÄ marknaden samt en etisk skyldighet i form av agerande i enlighet med intressenters normer och förvÀntningar pÄ företaget. Utöver detta ska företag agera som goda samhÀllsmedborgare. För företag i en bransch dÀr verksamheten grundas pÄ skadliga produkter blir det diskutabelt huruvida de lever upp till ett etiskt ansvar eller inte. Företag i tobaksbranschen Àr exempel pÄ sÄdana och syftet med den hÀr undersökningen Àr att analysera och jÀmföra fyra tobaksbolags respektive presentation av CSR.

Bakgrund: Begreppet corporate governance har pÄ senare tid fÄtt en ökad betydelse i den bolagsrÀttsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning sÄ ska företag pÄ reglerade marknader avlÀgga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin Ärsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. HÀr har företagen möjlighet att stÀrka sina aktieÀgares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad Àr det som styr hur företagen vÀljer att framstÀlla och presentera denna information? Enligt institutionell teori sÄ finns det faktorer i ett företags omgivning som pÄverkar organisationens medlemmars agerande och ett sÄdant tryck Àr att styrelseledamöter pÄverkas av styrelseledamöter i andra företag.

Den 1 januari 2005 sker en stor omstĂ€llning för mĂ„nga av de svenska företagen avseende det sĂ€tt deras redovisning skall uppföras pĂ„. För noterade företag införs en tvingande lag som innebĂ€r att koncernredovisningen skall ske efter internationell standard, istĂ€llet för de tidigare rekommendationerna utgivna av svenska RedovisningsrĂ„det. De onoterade företagen dĂ€remot har sedan tidigare haft möjlighet att vĂ€lja mellan tvĂ„ normgivare, den 1 januari 2005 tillkommer sĂ„ledes ytterligare ett val. Viktigt Ă€r dock, för sĂ„vĂ€l noterade som onoterade företag, att följa Årsredovisningslagen och begreppet God redovisningssed. SĂ„ vad styr dĂ„ valet av IASBs rekommendationer för de svenska onoterade aktiebolagen? För att svara pĂ„ ovanstĂ„ende frĂ„ga har denna studie utförts i enlighet med ett positivistiskt synsĂ€tt samt en deduktiv ansats.

De senaste Ären har skett en stor förÀndring kring bÄde synen pÄ och tillgÄng till modern teknik (informations- och kommunikations teknologi, IKT) i utbildningsmiljön. Detta Àr en naturlig utveckling. Skolan ska Äterspegla samhÀllet och eleverna ska sjÀlvklart lÀra sig bÄde om och med datorer. Formellt sett Àr det rektorn pÄ en skola som ska se till att det finns tillgÄng till datorer i klassrummen. För att kunna ta sitt ansvar som pedagogisk ledare, bör rektorn ha en uppfattning om vad datorn (eller det digitala verktyget) ska anvÀndas till.I den hÀr studien intervjuas fyra rektorer utifrÄn frÄgestÀllningen hur de tÀnker kring sambandet mellan sitt eget ledarskap, IKT och SO-undervisning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer arbetar med revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga ekonomiska brott. Vidare Àr syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om kassaregister uppfyller sitt syfte.I denna studie har den kvalitativa metoden anvÀnts för att uppnÄ uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primÀrdata Àr baserade pÄ personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som Àr verksamma inom kontantbranschen. SekundÀrdata bestÄr av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner.I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen.Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av ekonomiska brott inom kontantbranschen dÄ det Àr revisorerna som utförligt ska granska företagets Ärsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka ett beslut om att adoptera en ny styrmodell. Dessa faktorer kan vara allt frÄn internt upplevda problem till att olika externa aktörer pÄverkar organisationer i valet av styrmodell. Syftet med denna uppsats Àr att genom en kvalitativ studie identifiera viktiga faktorer bakom en kommuns beslut att adoptera det balanserade styrkortet och vilka förvÀntningar som finns pÄ den nya styrmodellen. Syftet med uppsatsen Àr Àven att genom en kvantitativ studie undersöka om det finns samband mellan motiven till adoption av det balanserade styrkortet och hur tillfredstÀllda organisationer blir med den nya styrmodellen. Uppsatsen utfördes med det analytiska metodsynsÀttet som basmetodsynsÀtt och aktörssynsÀttet som komplementÀr.

Titel: ÖversĂ€ttning av Nöjd Kund Index - Verksamhetsutveckling med kundfokus pĂ„ JM ABFörfattare: Grundström, Johan; Åberg, FilipHandledare: Blomgren, MariaKurs: Kandidatuppsats, 15hp, Företagsekonomiska institutionen, VT 2010Bakgrund: I samhĂ€llet cirkulerar mĂ€ngder av managementidĂ©er. För att en organisation ska kunna anvĂ€nda en idĂ© sĂ„ mĂ„ste den översĂ€tta idĂ©n till organisationens förutsĂ€ttningar. Kundfokus har kommit att spela en allt viktigare roll för företagens lönsamhet vilket har lett till ett ökat kundfokus de senaste decennierna. JM AB, ett företag verksamma inom bostadsutveckling, införde Ă„r 2002 Nöjd Kund Index för att kunna mĂ€ta deras kunders nöjdhet. Hur har idĂ©n om Nöjd Kund Index översatts pĂ„ företaget?Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats Ă€r att genom en studie av JM AB beskriva hur Nöjd Kund Index översĂ€tts och hur konceptets funktioner utvecklas.Metod: En kvalitativ metod valdes, dĂ€r sĂ„vĂ€l intervjuer genomförts och dokument frĂ„n JM anvĂ€nts.Resultat: Studien visar att översĂ€ttningsprocessen Ă€r en process vilken tar form och Ă€ndrar karaktĂ€r beroende pĂ„ faktorer bĂ„de inom och utanför företaget.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Syftet med denna uppsats Àr att klarlÀgga varför Àlgstammen och framförallt andelen tjurar, Àr pÄ vÀg nedÄt i Sverige. Trots att det finns stor expertis i form av myndigheter, forskare och en engagerad jÀgarkÄr har den negativa utveckling inte kunnat stoppas. Enligt Douglas North kan svaret till denna typ av fenomen möjligen ligga i interaktionen mellan formella (SFS 1987:259 och SFS 1987:905) och informella regler (traditionerna). I sÄdana fall skulle Àlgstammens nedgÄng kunna knytas till de traditioner som prÀglar ÀlgjÀgarnas jaktmetoder nÀr dessa kommer pÄ kollisionskurs med de formella reglerna. Jag liksom mÄnga andra, dÀribland Fell (2006), hÀvdar att en annan form av regler, sÄ kallade godtyckliga regler, kan spela en avgörande roll för hur mÀnniskor agerar i jaktsituationer.