BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

 Den ökade globala konkurrensen har lett till en mer osÀker arbetsmarknad som krÀver allt större flexibilitet hos individen. OsÀkerheten pÄ marknaden har lett till en upplevelse av anstÀllningsotrygghet hos individen. AnstÀllningsotrygghet antas ha konsekvenser för bÄde individ och organisation. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om ledarskap kan reducera anstÀllningsotrygghetens konsekvenser (arbetstillfredsstÀllelse, organisatoriskt engagemang, intention att lÀmna organisationen och tillit till organisationen). Tre olika aspekter av ledarskap stÄr i fokus: kommunikation med chefen, feedback frÄn chefen och stöd frÄn chefen.

Syftet med den hĂ€r kvantitativa studien Ă€r att undersöka sambandet mellan socialt kapital och sjĂ€lvbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbĂ€ddade i samhĂ€llsrelationer och som dĂ€rmed kan anvĂ€ndas för att pĂ„verka livssituationen. I den hĂ€r uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nĂ€tverk. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r att ökad tillit till sina medmĂ€nniskor och tillit till institutioner som exempelvis rĂ€ttsvĂ€sendet och riksdagen Ă€r relaterat med personer som har en sjĂ€lvbild i det högre skiktet av samhĂ€llet. Även att socialt nĂ€tverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet.

Handlingsplan ingÄr i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas pÄ alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen Àr ett dokument dÀr mÄl och strategier som företagen ska följa upp gÄs igenom..

Uppsatsens syfte Àr att analysera jobbrotation utifrÄn ett lÀrandeperspektiv. UtifrÄn en kvalitativ forskningsstrategi med narrativ metod har vi tagit del av fem stycken berÀttelser frÄn medarbetare pÄ AstraZeneca och Polismyndigheten i SkÄne. Genom berÀttelser har vi fÄtt ta del av medarbetares erfarenheter, tankar, Äsikter och kÀnslor kring jobbrotation och lÀrande. UtifrÄn den bearbetade empirin har vi valt de omrÄden vi funnit intressanta för vidare analys inom omrÄdet för jobbrotation ur ett lÀrandeperspektiv. Till empirin har vi stÀllt följande frÄgor; Varför jobbrotera? Vad lÀrs? Vem lÀr? och För vem lÀrs?VÄrt resultat visar att medarbetarnas instÀllning och attityd till jobbrotationens syfte och mÄl styrt de erfarenhter, tankar, Äsikter och kÀnslor som delgivits.

AbstractTitel: Med uppdraget i alla kanaler -Institutionell logik för strategisk kommunikation pÄ svenska statliga myndigheterFörfattare: Ulf NylénKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp, MK 2500Termin: VÄrterminen 2014Syfte: Syftet uppsatsen Àr att identifiera tre grundelement i den institutionella ordningsom styr den institutionella logiken strategisk kommunikation pÄ svenska statligamyndigheter. Med utgÄngspunkt i neoinstitutionell organisationsteori och Thorntons(et al. 2012) interinstitutionella system formuleras tre forskningsfrÄgor:1. Var hÀmtar den strategiska kommunikationen pÄ en statlig myndighet sin legitimitet?2.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap om vilka förutsÀttningar för lÀrande som anvÀndningen av gamification skapar inom ett utvecklingsprogram. ForskningsfrÄgorna har varit: Hur upplever de chefer som deltog i steg 1 sitt lÀrande i programmet och gamet? Hur upplever de chefer som deltog i steg 2 sitt lÀrande i programmet och gamet? Vilka skillnader och likheter i uppfattningar finns mellan cheferna som deltagit i olika steg i programmet? Uppsatsens undersökning har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie i ett utvecklingsprogram bestÄende av tre steg, som avser att förbÀttra en organisations kundnöjdhet. För att uppnÄ detta anvÀndas bland annat en plattform baserad pÄ gamification dÄ den innehÄller poÀng, resultattavlor och feedback. Syftet med att anvÀnda gamification i programmet Àr att öka erfarenhetsutbytet mellan chefer och medarbetare genom att skapa en feedbackkultur som ett naturligt lÀrande.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Det Àr ofta svÄrt att genomföra förÀndringar inom kommuner. SvÄrigheterna med att genomföra förÀndringar beror pÄ att det enligt kommunallagen rÄder sjÀlvstyre i kommuner och att det dÀrför saknas universella metoder för strukturerade processer i svenska kommuner. Av den anledningen arbetar kommunerna med varandra för att lösa specifika problem samt diskutera förbÀttrings- och effektivitetsomrÄden. Kommuner jÀmför sig sÄledes med varandra för att lÀra sig nya metoder för att effektivisera. Syftet med den hÀr studien Àr att jÀmföra en operativ nivÄ, den dagliga kassahanteringen, i olika kommuner.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur personal inom LSS upplever brukares möjlighet till inflytande och sjÀlvbestÀmmande avseende sina mÄltidssituationer. Syftet Àr uppdelat i tvÄ frÄgestÀllningar, för det första hur personal upplever brukares möjlighet till inflytande och sjÀlvbestÀmmande rörande mÄltider. För det andra, vilket organisatoriskt handlingsutrymme personalen har rörande brukares mÄltidssituationer. Det empiriska materialet bestÄr av sex intervjuer med sex informanter, som alla arbetar i tvÄ olika kommuner i Sverige. Resultatet visar att det har hÀnt mycket för brukarna i positiv riktning rörande sjÀlvbestÀmmande, framförallt sedan avinstitutionaliseringen pÄ 1980-talet.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

Dagens företag verkar i en institutionell miljö dÀr normer om korrekt uppförandecirkulerar och pÄverkar företags anseende. För att uppfattas som legitim krÀvs det attföretag inser och anammar de förvÀntningar som finns pÄ dem. Att jobba med CSR,Corporate Social Responsibility, eller socialt ansvar har kommit att nÀrma sig ettinstitutionellt krav. Men trots att mÄnga företag satsat pÄ att jobba med CSR-frÄgor sÄsaknas idag riktlinjer och forskning pÄ hur CSR sedan bör kommuniceras för att anseslegitimt och bygga anseende för företaget. Samtidigt har företags engagemang inomsociala medier tagit fart med fördelar som personifiering av företag och möjligheten tillrelationskapande interaktioner.Syftet med denna uppsats Àr att utröna effekterna av CSR-kommunikation genom socialamedia för företagets anseende och legitimitet.

Att konsumenters beteende fo?ra?ndrats genom den tekniska utvecklingen a?r inget nytt. Idag sta?lls ho?ga krav pa? tillga?nglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att ma?nga branscher i Sverige ma?ste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT a?r bankerna och ett direkt resultat av denna satsning a?r att det idag la?ggs ned allt fler lokalkontor till fo?rma?n fo?r centraliserade IT-lo?sningar, sa?som kundcenterenheter.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.

Den ha?r studien underso?ker beskrivningar av controllerns roll och dess funktion under tre decennier i Europa. Studien utga?r fra?n en systematisk granskning av vetenskapligt granskade artiklar som publicerats i tolv ledande journaler under perioden 1990-2014. Begrepp och funktioner underso?ks tillsammans med val av forskningens teoretiska ansatser och metoder.Resultatet i studien visar att det finns tydliga faser av forskningens beskrivningar av controllern, en tidig fas da?r rollen frigo?rs fra?n tidigare fo?resta?llningar av en ekonom som hanterar redovisning och kassaflo?den, en mellanfas da?r rollen pa?verkas av exempelvis nya tekniker som IT-sto?d och affa?rssystem leder till att omdefinitioner av rollen anses vara viktiga samt en modern fas da?r tidigare rolluppdelningar ifra?gasa?tts och fokus ligger pa? rollens makt i organisationen och mo?jligheter att skapa sin egen yrkesidentitet.