Syftet med min studie är att problematisera förskollärares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan främja utvecklingen av denna förmåga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhållande och relevans till förskolans verksamhet samt känslors uppkomst och utveckling ur både ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppväxtvillkoren och den sociala praxis individen ingår i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur värden och normer i samhället fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning då individen rättar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin består av en fokusgruppsintervju med tre förskollärare.

Syftet med examensarbetet är att främja den hållbara utvecklingen i anläggningssektorn. Målet med rapporten är att visa hur miljöklassningssystemet CEEQUAL kan förbättras samt hur användningen kan främja hållbar utveckling i mark och anläggningsprojekt i Sverige. CEEQUAL är ett miljöklassningssystem inom infrastruktur och anläggning som har utvecklats i Storbritannien av Institution of Civil Engineers. I examensarbetet har följande frågeställningar undersökts: Hur fungerar CEEQUAL i praktiken? Vad är den svenska erfarenheten från användningen av CEEQUAL? Hur kan anläggningssektorn förbättra miljö/hållbarhetsarbetet genom miljöklassning med CEEQUAL? Hur kan man förbättra miljöklassningssystemet CEEQUAL? Frågorna har besvarats genom metoderna litteraturstudie och dokumentanalys men även genom intervjuer med olika aktörer inom anläggningsbranschen. Denna rapport innehåller en kort sammanfattning av vad hållbar utveckling betyder och en fördjupning inom miljöklasscertifieringssystemet CEEQUAL samt dess användning inom anläggnings- och infrastrukturprojekt. En jämförelse mellan CEEQUAL, de 16 nationella miljömålen och Kretsloppsrådets mål har också utförts för att se om de behandlar samma miljöområden. En certifiering sker i flera olika steg. En certifiering genomförs av en utbildad assessor som bedömer och ger poäng på svaren av frågorna som återfinns i CEEQUAL:s manual.

Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 människor årligen i Sverige varav 85 procent av dessa på Institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlänga ett biologiskt liv. Livstestamente är en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sådant dokument är inte juridiskt bindande. Däremot är det stadgat i lagen att vården, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Ett livstestamente betraktas av många sjuksköterskor som en vägledning, men det är ändå inte givet att patientens önskemål alltid kan följas även om vårdpersonalen har kännedom om dessa.

Denna uppsats fokus ligger på den praktik inom socialt arbete där kategorier produceras, upprätthålls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom välfärdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsättningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av Institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillämpats för att analysera hur respondenterna framställt sina utsagor som trovärdiga och faktamässiga.Addiction Severity Index (ASI) manualen har använts som utgångspunkt för insamlandet av empiri, men även som ett sätt att försöka fånga in professionell hjälpverksamhets generella ambition att standardisera och säkra sitt arbetssätt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjälpare som aktivt använts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom även från en och samma Institution.Analysresultatet visar att de professionella hjälparna beskriver två olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nämligen sexualbrottslingen och missbrukaren.

Datum:10 juni, 2013 Nivå:Kandidatuppsats i Innovationsteknik, 15 hp Institution:Akademin för Innovation, Design och Teknik, IDT, Mälardalens Högskola Författare:Philip dos Santos Jadidi , 1990; Amanda Nydahl , 1987 Titel:Design för våra sinnen En kvalitativ studie över hur design påverkar välbefinnandetHandledare:Petra Edoff Nyckelord:EBD (Evidensbaserad design), Design, Välbefinnande, Väntrum, Sinnen. Frågeställning:Hur kan ett ökat välbefinnande skapas via utformningen av den fysiska miljön i ett väntrum utifrån våra sinnen? Syfte:Studiens syfte är att undersöka och skapa riktlinjer för att öka välbefinnandet hos patienter, utifrån att skapa en miljö som tar hänsyn till de fem olika sinnena (syn, lukt, smak, hörsel, känsel). Metod:Studiens tillvägagångssätt genomfördes kvalitativt. Där teori insamlades via en omvärldsanalys från bland annat olika elektroniska databaser som Google, Google Scholar, PsycInfo, Sage Journal, ScienceDirekt och Google Books.

Syftet i denna studie är att beskriva hur faktatexter används i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lärare ser på texternas funktion i skolan.Att dela in texter i olika genrer är ett sätt för oss som människor att kategorisera texter och dess funktion i samhället. Skolan som Institution är inget undantag och elever lär sig redan från unga år att göra detta. Eleverna lär sig tidigt vad de kan förvänta sig av skolans material då skolans traditioner och samhället noga ?valt ut? vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förväntningar påverkar elevernas syn på hur en text bör se ut och det skapar även en ?klyfta? mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma på fritiden.

En av huvudmålen med arbetet var att få ökad förståelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var även intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vägar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstå hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. Därför har jag försökt titta på relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lättare kommer att finna argument för mina ?sociala ambitioner? som arkitekt om jag förstår de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i både Sverige och ur ett internationellt perspektiv.

Revisionspliktens avskaffande -En jämförelse mellan en liten och en stor revisionsbyråDatum:15 januari 2013Nivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi/redovisning, 15 ECTSInstitution:Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HSTFörfattare:Nicklas ErngrenAnnica LarssonMariah WahlgrenTitel:Revisionspliktens avskaffande -En jämförelse mellan en liten och en stor revisionsbyråHandledare:Angelina SundströmNyckelord:revisionsplikt, revision, revisionsbyrå, revisor, små företag, framtidsmöjligheterFrågeställning:Hur har revisionsbyråerna förändrats genom revisionspliktens avskaffande?Hur har storleken på revisionsbyråerna inverkat på tjänsternas utbud?Syfte:Syftet med studien är att beskriva skillnader och likheter i hur revisionsbyråerna förändrat sitt utbud av tjänster och vilka andra förändringar de gjort efter avskaffandet av revisionsplikten för små företag. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna har två revisionsbyråer studerats.Metod:För att besvara forskningsfrågorna och uppfylla syftet har två gruppintervjuer gjorts med Lars Lönnkvist och Barbro Andersson på Revisorsknuten och Sara Keyser och Magnus Hallberg på PwC i Nyköping. Intervjuerna gick ut på att ta reda på vad respektive revisionsbyrå gjort för förändringar av sitt utbud efter avskaffandet av revisionsplikten. I analysdelen har sedan svaren ställts mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan den stora(PwC) och den lilla (Revisorsknuten) revisionsbyrån.Slutsats:Studien visar att det finns likheter i de förändringar som gjorts bland annat ett större fokus på redovisningstjänster än tidigare.

Sammanfattning Titel: Hur påverkar virtuella grupper dysfunktionella konflikter och hur påverkas ledarnas konflikthanteringssätt? Författare: Fredrik Celion och Johnny Sjösten Handledare: Thomas Danborg Institution: Managementsektionen vid Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Studiens syfte är att analysera och förstå hur den virtuella gruppen påverkar den dysfunktionella konflikten och för att sedan visa hur ledare konflikthanteringssätt påverkas/förändras av den virtuella gruppens miljö. Metod: Vi har genomfört litteraturstudier samt intervjuer för att kunna uppfylla studiens syfte. Genom att en införskaffa en grund av sekundärdata (litteraturstudien) och kompletera med primärdata (intervjuerna) ges det en möjlighet till att tolka den informationen som framstår. Vi kan sätta det ?tidigare? mot det nya och analysera detta för att nå studiens syfte. Slutsatser: Den virtuella gruppens påverkan på den dysfunktionella konflikten är ett problem.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka i vilken mån behandlingshem, som utger sig för att arbeta miljöterapeutiskt, utformar samt använder sig av den fysiska miljön i enlighet med miljöterapeutiska ideal. Vi vill undersöka vilken vikt behandlingspersonal och Institutionsledning lägger vid den fysiska miljön på behandlingshem för ungdomar. Frågeställningarna lyder: ? Utifrån vilka medvetna strategier arbetar man med den fysiska miljön på behandlingshem med miljöterapeutisk inriktning? Hur arbetar man för att utforma samt utveckla den fysiska miljön? På vilket sätt resonerar behandlingspersonal samt Institutionsledning angående hur den fysiska miljön ser ut i dagsläget? I vilken utsträckning är behandlingspersonal involverad i omsorgen av den fysiska miljön på behandlingshemmen?? Vilken konkret betydelse anser personal på miljöterapeutiska behandlingshem att den fysiska miljön har för ungdomarnas behandlingsprocess? ? På vilket sätt får ungdomarna medverka i utformningen av den fysiska miljön på behandlingshemmen? Hur upplever ungdomarna den fysiska miljön på avdelningen?Undersökningen är en kvalitativ fallstudie som bygger på en gruppintervju med sex ungdomar samt sex individuella semistrukturerade intervjuer med Institutionschefer samt behandlingsassistenter från tre olika behandlingshem med miljöterapeutisk inriktning för LVU-placerade ungdomar. I analysen jämförs Institutionernas arbete med och utformning av den fysiska miljön med den idealtypiska miljöterapin angående detta ämne.

The purpose of the study was to investigate whether or not Icelandic horses are less severely affected in clinical symptoms of cough or decreased performance than other breeds of horses. A breed variation in chronic respiratory disease severity was suspected based on clinical experience at the Institution for surgery & medicine, large animal, SLU Uppsala. A retrospective journal study of 17 Icelandic horses and 17 Swedish Standardbred horses with chronic problems with cough and/or decreased performance compared several measurements of disease severity. The clinical signs, physical examination and laboratory testing results compared were respiratory rate, abdominal breathing, lung auscultation, endoscopy results, broncho-alveolar lavage (BAL) results and the blood gases pO2 and pCO2. All parameters were available for all 34 individuals except for the blood gases, which were analysed, in only four Icelandic horses and four Swedish Standardbred horses. The only parameters that appeared different between the two groups were respiratory rate and pO2. The four Icelandic horses, which had blood gases analysed, had more severe hypoxemia.

During spring 2008, the Institution for Landscape Architecture, in co-operation with Naturvårdsverket, initiated a survey in the districts of Skåne. In the survey, four out of eight park characters were examined, and it was observed that not only was it difficult interpreting these characters, but it was also presented with difficulties separating ??Lustgården?? and ??Allmänningen??. The purpose of this master thesis in Landscape Architecture and Environmental Psychology is twofold. Firstly, a theoretical framework will be constructed on the thee characters ??Allmänningen??, ??Lustgården?? and ??Centrum, festen??.

Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 människor årligen i Sverige varav 85 procent av dessa på Institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlänga ett biologiskt liv. Livstestamente är en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sådant dokument är inte juridiskt bindande. Däremot är det stadgat i lagen att vården, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Ett livstestamente betraktas av många sjuksköterskor som en vägledning, men det är ändå inte givet att patientens önskemål alltid kan följas även om vårdpersonalen har kännedom om dessa.

Sammanfattning ? "Arbetsmotivation: En jämförande studie av arbetsmotivationsfaktorer och preferenser för motivationsstrategier mellan inhyrd och tillsvidareanställd personal"Datum: 2014-06-11Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS,Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik EST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Gabriel Cakisi Abizer Kapasi Erik Wallén 880804 891201 870615Titel: Arbetsmotivation: En jämförande studie av arbetsmotivationsfaktorer och preferenser för motivationsstrategier mellan inhyrd personal och tillsvidareanställda.Handledare: Kerstin NilssonNyckelord: Arbetsmotivation, tillfälligt anställda, inhyrd personal, motivationsstrategierForskningsfrågor: 1: Finns det skillnader mellan inhyrd personal och tillsvidareanställda i deras värdering av arbetsmotivationsfaktorer och företagets arbetsmotivationsstrategier? Om ja, hur skiljer de sig åt?2: Hur skulle företagets arbetsmotivationsstrategier kunna anpassas efter eventuella likheter eller skillnader?Syfte: Syftet med studien var att jämföra och identifiera skillnader i vad inhyrd och tillsvidareanställd personal upplever som arbetsmotivation inom tre kontors- & administrationsavdelningar samt en IT-avdelning på ett stort svenskt teknikföretag, samt att undersöka företagets motivationsstrategier och hur strategierna skulle kunna anpassas efter eventuella skillnader.Metod: Studien använde sig av en kvantitativ enkät och en kvalitativ intervju. Enkätden delades in i två delar där del A undersökte motivationsfaktorer och del B undersökte motivationsstrategier. Den kvalitativa intervjun var semistrukturerad och undersökte vilka motivationsstrategier företaget använde som sedan låg till grund för enkätdel B.Slutsats: Resultatet visade på att inhyrd och tillsvidareanställd personal skiljer sig i sin värdering av motivationsstrategier och motivationsfaktorer. För arbetsmotivationsfaktorer så var skillnaderna: 1) tillsvidareanställda värderar personlig utveckling högre, 2) inhyrda värderar att arbetsinsatsen leder till goda resultat högre, och 3) tillsvidareanställda värderar en trygg anställning högre.

AbstractTitle: Corporate Social Responsibility within the banking-sector ? A case study of the CSR-strategies of Nordea.Seminar date: 130108State University: Mälardalen University ? Västerås Institution: School of Sustainable Development of Society and TechnologyLevel: Bachelor Thesis in Business Administration ? FÖA300Authors: Samir Ghaddab, Josefine Jonsson, Sam LindforsExaminor: Cecilia Lindh Thillenius Supervisor: Magnus LinderströmPages: 35 Attachments: 1 Key words: CSR, bank, sustainability, communication, awarenessResearch questions:- What is the nature of CSR-related work in Nordea, and how do they practice CSR? - How can Nordea raise awareness about CSR among employees and other stakeholders?Purpose: The purpose with this thesis was to get an increased understanding about how Nordea interprets CSR and how they work with CSR. Finally with relevant theories in mind, this thesis presents suggestions on possible changes and opportunities within Nordea?s CSR-activities and how they can co-operate with NGO?s like CSR Sweden.Methodology: A qualitative study with deductive methods. A case study has been done with semi-structured interviews at a company and a nonprofit organization.Conclusion: The reality in which Nordea operates conforms to the theories presented in the thesis when we look at the driving forces behind working with CSR and the demands on the company that stakeholders have.