FYSISK MILJÖ PÅ MILJÖTERAPEUTISKA BEHANDLINGSHEM - En kvalitativ fallstudie
Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka i vilken mån behandlingshem, som utger sig för att arbeta miljöterapeutiskt, utformar samt använder sig av den fysiska miljön i enlighet med miljöterapeutiska ideal. Vi vill undersöka vilken vikt behandlingspersonal och institutionsledning lägger vid den fysiska miljön på behandlingshem för ungdomar. Frågeställningarna lyder: ? Utifrån vilka medvetna strategier arbetar man med den fysiska miljön på behandlingshem med miljöterapeutisk inriktning? Hur arbetar man för att utforma samt utveckla den fysiska miljön? På vilket sätt resonerar behandlingspersonal samt institutionsledning angående hur den fysiska miljön ser ut i dagsläget? I vilken utsträckning är behandlingspersonal involverad i omsorgen av den fysiska miljön på behandlingshemmen?? Vilken konkret betydelse anser personal på miljöterapeutiska behandlingshem att den fysiska miljön har för ungdomarnas behandlingsprocess? ? På vilket sätt får ungdomarna medverka i utformningen av den fysiska miljön på behandlingshemmen? Hur upplever ungdomarna den fysiska miljön på avdelningen?Undersökningen är en kvalitativ fallstudie som bygger på en gruppintervju med sex ungdomar samt sex individuella semistrukturerade intervjuer med institutionschefer samt behandlingsassistenter från tre olika behandlingshem med miljöterapeutisk inriktning för LVU-placerade ungdomar. I analysen jämförs institutionernas arbete med och utformning av den fysiska miljön med den idealtypiska miljöterapin angående detta ämne. Dessutom tolkas empirin utifrån Antonovskys teori om Kasam, Goffmans teori om totala institutioner samt mortifikationsprocessen.Resultatet visar att institutionerna lägger olika vikt vid att följa den idealtypiska miljöterapeutiska metoden angående den fysiska miljön. Detta innefattar bland annat ungdomarnas möjlighet att påverka den fysiska miljön i de gemensamma utrymmena och på sina rum, städning samt i vilken utsträckning ungdomarna behandlas med integritet. Resultatet visar dessutom på stora skillnader när det gäller institutionernas inställning till huruvida den fysiska miljön påverkar ungdomarnas behandlingsprocesser eller ej. Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att den psykosociala behandlingsrelationen betonas i så stor utsträckning inom miljöterapin, att dess ideal angående den fysiska miljön kommer i skymundan. Därför är det önskvärt att behandlingshemmen tar till sig vad miljöterapin säger angående den fysiska miljön i större utsträckning än vad som sker i dagsläget.