Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Bakgrund: År 2006 sĂ„ initierade regeringen en utredning gĂ€llande slopandet av revisionsplikten i Sverige, som en del i att anpassa sig till EU:s direktiv. RegelĂ€ndringen gick igenom Ă„r 2010 och smĂ„ aktiebolag i Sverige fick möjligheten att vĂ€lja bort revision. Efter slopandet av revisionen har diskussioner angĂ„ende en ytterligare harmonisering mot det högre grĂ€nsvĂ€rdet i EU förts. Detta ledde in oss pĂ„ forskningsfrĂ„gorna: Hur kan intressenter i Sverige pĂ„verkas av en eventuell framtida höjning av grĂ€nsvĂ€rdet? Vilka möjligheter har intressenterna att anpassa sig till effekterna av en höjning av grĂ€nsvĂ€rdet?Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka de effekter en höjning av grĂ€nsvĂ€rdet för revision har för de tre signifikanta intressenterna; kreditgivare, Skatteverket och aktiebolag.

Hur stÀller sig Skatteverket till ett slopande av revisionsplikten för smÄ aktiebolag och vilka blir konsekvenserna för Skatteverket om en slopad revisionsplikt blir verklighet? Alla respondenter frÄn Skatteverket Àr emot ett slopande av revisionsplikten. En av respondenterna uttryckte det som att det finns tvÄ ben varav det ena utgörs av Skatteverket och det andra av revisorerna. Det gÄr dÄ inte bara att ta bort ett ben utan att ersÀtta det med ett annat. Vidare har alla vÄra tillfrÄgade respondenter svarat att de inte fÄr nÄgon kÀnnedom om företagen.

Sverige Ă€r ett av fĂ„ lĂ€nder som har kvar en lagstadgad revisionsplikt och debatten gĂ„r het idagom vad som skulle hĂ€nda med företagets intressenter ifall att den tas bort. Vi har dĂ€rför valtatt fördjupa oss i hur bankens syn Ă€r pĂ„ detta. Hur ser deras situation ut idag vid enkreditgivning och kommer deras insamling av information inför ett kreditbeslut att förĂ€ndrasom Sverige vĂ€ljer att införa en frivillig revisionsplikt för de smĂ„ aktiebolagen?I den svenska regeringen har frĂ„gan varit upp mĂ„nga gĂ„nger om kravet pĂ„ revision för smĂ„aktiebolag verkligen Ă€r till nĂ„gon nytta för företaget och i sĂ„ fall vĂ€ger mervĂ€rdet uppkostnaden för företaget? År 1998 ansĂ„g regeringen att det inte fanns motiv nog för att avslĂ„revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag, Ă„r 2006 togs det upp pĂ„ tapeten igen och denna gĂ„ng villeman göra en grundligare undersökning pĂ„ frĂ„gan.I vĂ„r teoretiska del har vi sett nĂ€rmare pĂ„ hur bankerna arbetar kring en kreditgivning ochvilken redovisningsinformation som anvĂ€nds samt i vilken utstrĂ€ckning revisionen harbetydelse. Vi har försökt att göra en sammanfattning kring den diskussion som framkommitkring ett borttagande av revisionsplikten, detta för att förtydliga argumenten för lĂ€saren.Den fakta och information som vi har funnit har i huvudsak kommit frĂ„n artiklar som vi hittatgenom att söka i databasen Business Source Premier, Artikelsök och i bibliotekets ?Album?.Vi har valt att se problemet utifrĂ„n bankernas perspektiv och med hjĂ€lp av en kvalitativ metodförsökt att lösa vĂ„r problemformulering.

Syfte: Syftet med studien ?r att j?mf?ra redovisningskvaliteten mellan redovisningsstandarderna K3 och IFRS bland noterade svenska sm?bolag. Fr?gest?llning: Hur skiljer sig redovisningskvalitet f?r b?rsnoterade svenska sm?bolag som f?ljer K3 respektive IFRS? Metod: Kvantitativ j?mf?relsestudie, paneldatastudie. Resultat och slutsats: Resultatet gav indikationer p? h?gre redovisningskvalitet f?r K3 j?mf?rt med IFRS men d?r en majoritet av studiens m?tt inte var statistiskt signifikanta..

Titel: OmvÀrlden pÄverkar: En studie av hur revisionsbyrÄernas marknadsföring har pÄverkats av den avskaffade revisionsplikten för mindre och medelstora företag.NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi; MarknadsföringFörfattare: Reine Haddad och Louise MattssonHandledare: Jonas KÄgströmDatum: 2012- JuniSyfte: Med uppsatsen vill vi undersöka om revisionsbyrÄernas marknadsföring förÀndrats i samband med att revisionsplikten för mindre bolag avskaffats, det vill sÀga om marknadsföringen pÄverkas av omvÀrldsfaktorer.Metod: I studien anvÀnds en abduktiv ansats dÀr information samlats in dels via Internet (WayBack Machine) och dels genom att ta del av annonser frÄn en revisionsbyrÄ. För att tydliggöra materialet sammanstÀlldes det i frekvenstabeller, wordles och diagram.Resultat & Slutsats: I enlighet med vad den valda teorin framstÀller ser vi att Àven revisionsbyrÄerna Àndrar delar av sin marknadsföring nÀr förÀndringar i omvÀrlden sker. Omfattningen av förÀndringarnas pÄverkan pÄ marknadsföringen varierar frÄn revisionsbyrÄ till revisionsbyrÄ, bland annat beroende pÄ revisionsbyrÄernas syn pÄ marknadsföring, hur stora förÀndringarna i omvÀrlden Àr och hur snabbt revisionsbyrÄerna tar till sig dessa förÀndringar.Uppsatsens bidrag: VÄrt examensarbete har bidragit med att ge en bild av hur revisionsbyrÄernas marknadsföring pÄverkas av förÀndringar i omvÀrldsfaktorer. Detta kan vara anvÀndbart dÄ marknadsföraren mÄste ta dessa omvÀrldsfaktorer i akt vid planering och utformning av marknadsföringen.Nyckelord: Revisionsplikt, revisionsbyrÄ, marknadsföring, pÄverkan och omvÀrldsfaktorer..

SammanfattningSedan 1983 har alla aktiebolag i Sverige haft revisionsplikt, numera Àr Sverige ett av fÄ lÀnder som fortfarande har revisionsplikt för alla bolag oavsett storlek. Revisionsplikt innebÀr att en revisor med en professionell, skeptisk instÀllning skall planera, granska, bedöma och uttala sig om företagets Ärsredovisning, bokföring och förvaltning. Efter att Sverige 1995 gick med i EU kom Àven EG:s bolagsdirektiv att styra över revisionen, dÀr det i det fjÀrde bolagsdirektivet finns möjlighet att undanta smÄföretag frÄn revisionsplikten. Diskussionerna kring revisionspliktens existens i Sverige förs dock intensivt.Det jag i denna uppsats valt att undersöka Àr:Vilka konsekvenser fÄr ett avskaffande av revisionsplikten för bankers kreditbedömning av smÄföretag?Syftet med min studie Àr att genom intervjuer förstÄ vilken betydelse det reviderade materialet har vid bankers kreditbedömning av smÄföretag.

AbstractTitle: The ?Investigator? and the ?Updater? ? new patterns of news use among young adults.Number of pages: 48Author: Anna StrinnholmTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communications, D- levelPeriod: Fall of 2005University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim of this essay is to provide an description of how daily newspaper, TV, radio and the Internet are used by young adults in order to contribute to Lennar Weibulls model ?a typology of the Swedish mediasystem from an audience perspectiv?.Method/Material: The method of gathering of empirical material has been conducted by interviewing eight people of how they use daily newspapers, TV, radio and The internet to inform themselves of the daily news. The empirical material has then been analysed by applying a two step method, of first making a summary of the interviews and secondly making a comparison with a model of Lennart Weibull ?a typology of the Swedish mediasystem from an audience perspectiv? .Main results:Two different types of ideal media users can be drawn from the empirical research, the ?Investigator? and the ?Updater?. The updater search for news to stay updated and relies on the Internet as main source of information.

Trots att Sverige har infört slopad revisionsplikt för hela 70 % av landets aktiebolag, Àr det en stor andel av de utan revisionsplikt som anvÀnder sig av frivillig revision. Syftet med denna studie Àr att identifiera vilka faktorer som styr företagens val av frivillig revision, samt kontrollera om dessa stÀmmer överens med de som identifierats i tidigare forskning i andra lÀnder. Den teoretiska referensramen har sin utgÄngspunkt i den tidigare forskning som finns tillgÀnglig, dÀr ett antal styrande faktorer identifierats. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllning har kvantitativ metod anvÀnts, dÄ studien syftar till att generalisera populationen, och en enkÀtundersökning har genomförts. I resultatet har relevanta data frÄn undersökningen sammanstÀllts i tabeller och figurer, för att illustrera svarsfördelningen.

Den ha?r a?r en kvalitativ studie som presenterar resultatet fra?n fem semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar mellan a?ldrarna 19-25 som bor i Lulea? kommun och som inte ga?tt fa?rdigt gymnasiet. Syftet med studien a?r att underso?ka ungdomarnas upplevelser av att avsluta sin gymnasieutbildning i fo?rtid, samt ta reda pa? vad som pa?verkat deras beslut att go?ra det. Till grund fo?r analysen ligger Bourdieus begrepp kapital, habitus och kulturell reproducering samt artiklar och tidigare forskning som ses relevanta fo?r studien.Resultatet visar att alla ungdomar, fo?rutom en, genomga?tt en separation mellan fo?ra?ldrarna na?gon ga?ng under barndomen.

Bakgrund: Inom va?rden sker en stor genomstro?mning av information. Da?rfo?r a?r tydlig kommunikation mellan va?rdpersonal viktig eftersom patientsa?kerheten annars a?ventyras. Ett exempel pa? en kommunikationsmodell a?r SBAR som sta?r fo?r ?situation?, ?bakgrund?, aktuell status? och ?rekommendationer?.

Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.

Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestÀmt sig ? revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskrÀnkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krÀvs kompletterande ÄtgÀrder samt hur det har gÄtt i Danmark och Finland dÀr man nyligen har avskaffat revisionsplikten. NÀrmare 200 000 bolag berörs troligen av regelÀndringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt Àr intressenternas nytta av den reviderade informationen.

Revisionsplikten har under en lÀngre tid varit ett vÀldiskuterat Àmne i Europa dÀr störst fokus har legat pÄ huruvida revisionen ska vara frivillig eller inte. Idag har det gÄtt mer Àn tvÄ Är sedan lagen om avskaffad revisionsplikt trÀdde i kraft vilket gör det möjligt att studera avskaffandets effekter ur olika perspektiv som till exempel de smÄ aktiebolagens perspektiv, skatteverkets perspektiv och kreditgivarnas perspektiv. Fokus för denna studie Àr revisorernas perspektiv och hur de har pÄverkats av lagÀndringen.Syftet med vÄrt examensarbete Àr att beskriva och analysera revisorers förvÀntningar kring avskaffandet av revisionsplikten för att sedan kunna jÀmföra hur dessa förvÀntningar stÀmmer överens med utfallet efter att lagen trÀtt i kraft. Syftet med uppsatsen Àr Àven att beskriva och analysera vilka faktorer som pÄverkar effekterna av utfallet.För att nÄ fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvalitativ metod anvÀnts för denna studie. Studien utgÄr ifrÄn befintlig teori och vetenskapliga studier. Teorier som har anvÀnts Àr agentteorin, professionsteorin, komfortteorin, legitimitetsteorin och den institutionella teorin samt förvÀntningsgapet.Det empiriska materialet grundar sig pÄ Ätta intervjuer med revisorer frÄn olika revisionsbyrÄer i KristianstadsomrÄdet med omnejd. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn en jÀmförelse mellan förvÀntningar och utfall av revisionspliktens avskaffande. Analysen pÄvisade att pÄverkansfaktorn byrÄstorlek hade den största pÄverkan pÄ förvÀntningarna i förhÄllande till utfallet samt att endast en del av förvÀntningar stÀmde överens med det faktiska utfallet.  .

I detta examensarbete redovisas mitt förslag pÄ utformning av en utomhusutstÀllning pÄ Parken Zoo i Eskilstuna. Studier har gjorts för att försöka reda ut hur mÄlgruppen 3-10-Äringar kan stimuleras och ledas genom utstÀllningen. I arbetet ingÄr Àven en lekfull gestaltning av 16 utstÀllningskomponenter i form av bostÀder Ät vanligt förekommande sörmlÀndska djur.För att samla in data och kunskaper har flera observationer gjorts pÄ barn i lekmiljöer. Jag har Àven gjort en introspektion och samlat data genom regelbunden kontakt med Parken Zoo. Studierna har visat att barn tycks lockas av lekredskap som inbjuder till aktivitet och att leken ofta sker i rumsligheterna mellan redskapen.