SammanfattningProblem: Den första november Ă„r 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag i Sverige. Syftet med detta var möjligheten för ökad kostnadseffektivitet och valfrihet för bolagen. LagförĂ€ndringen mötte dock motstĂ„nd frĂ„n bland annat Skatteverket som befarade en ökad arbetsbörda och sĂ€mre kvalitet pĂ„ bolagens rapporter.Syfte: Syftet med undersökningen Ă€r att bidra till en djupare förstĂ„else för konsekvenserna lagförĂ€ndringen haft pĂ„ smĂ„ aktiebolag och Skatteverkets kontor i Örebro.Metod: Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med fem smĂ„ aktiebolag i Örebro samt Skatteverket i Örebro. Aktiebolagen var verksamma bĂ„de före och efter avskaffandet av revisionsplikten och valdes ut genom en alfabetisk ordnad lista över aktiebolag. Empirin har sedan analyserats genom nyckelorden kvalitet, kontroll, arbetsbörda och kostnadseffektivitet.Slutsats: LagförĂ€ndringen har Ă€nnu inte pĂ„verkat aktiebolagens kostnadseffektivitet eller arbete.

Bakgrund: FörÀndring i aktiebolagslagen avseende slopad revisionsplikt kom till för att underlÀtta för smÄ företag och minska deras kostnader. LagÀndringen kan dock ge andra effekter för smÄföretagens aktörer. Det rÄder osÀkerhet i efterfrÄgan pÄ revisionstjÀnster. Utmaningen för revisorn blir att bemöta förÀndringen i marknaden dÀr monopolet har upphört. AlltsÄ hur har lagförÀndringen pÄverkat revisorn och revisionsbyrÄerna.

Belo?ningssystem a?r ett styrverktyg som anva?nds fo?r att styra en verksamhet till ett eller flera uppsatta ma?l. Under senare a?r har belo?ningssystem bo?rjat ifra?gasa?ttas. Teoretiker har genomfo?rt studier som visar pa? att ett belo?ningssystems effekter inte alltid a?r positiva.

Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för smÄ aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebÀr för ett litet företag. Om förslaget gÄr igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna Är 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina Äsikter och dÀrför kan vi idag, i vÄr studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgÄ frÄn tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision Àr mer omfattande Àn övriga EU-lÀnders dÄ den inte bara innefattarrÀkenskapsrevision utan Àven förvaltningsrevision.

Författare: Azra Jakupovic och Elina FridellUppsatsens titel: Avskaffandet av revisionsplikten - Möjlig pĂ„verkan pĂ„ revisionsbyrĂ„er och smĂ„ aktiebolagBakgrund och problem: Inom EU pĂ„gĂ„r ett omfattande arbete med att minska de administrativa bördorna för företagen i Europa, det hĂ€r för att stĂ€rka deras konkurrenskraft och stimulera Europas vĂ€lfĂ€rd. För att lyckas med den hĂ€r uppgiften gör EU undantag bland annat frĂ„n lagstadgad revisionsplikt för mindre och medelstora onoterade företag. År 2006 tillkallade den dĂ„varande svenska regeringen en sĂ€rskild utredning som tvĂ„ Ă„r senare överlĂ€mnade ett betĂ€nkande som fick namnet Avskaffande av revisionsplikten för smĂ„ företag. I betĂ€nkandet föreslogs att smĂ„ företag i Sverige ska vara undantagna frĂ„n revisionsplikt.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka och analysera hur aktiebolagen och revisionsbyrĂ„erna kan pĂ„verkas av slopandet av revisionsplikten. Även argumentation kommer att ske kring vilka förĂ€ndringar som kan uppstĂ„ för revisionsbyrĂ„erna om de föreslagna högre grĂ€nsvĂ€rdena fĂ„r genomslag i framtiden.Metod: Uppsatsen Ă€r skriven utifrĂ„n en kvalitativ ansats.

Ett förslag om att befria de allra minsta aktiebolagen frÄn det lagstadgade kravet pÄ revision ligger under utredning. Vilka företag som kommer att beröras Àr Ànnu inte faststÀllt men professorerna Thorell & Norberg har givet ett förslag att det Àr de företag med en omsÀttning pÄ högst tre miljoner som kommer pÄverkas.Ett aktiebolag omges av flera intressenter och vi har i vÄr kvalitativa studie valt att intressera oss för en intressent: banken och hur deras kreditbedömningsprocess kommer att beröras om de minsta aktiebolagen undantas frÄn revisionsplikten. Vi har Àven försökt skapa en uppfattning av hur en kreditbedömning gÄr till idag samt reda ut i vilken omfattning reviderade rÀkenskaper anvÀnds. VÄr uppsats utgÄr ifrÄn en deduktiv ansats med en teoretisk utgÄngspunkt för att fÄnga upp studiens syfte.Studien visar att banktjÀnstemÀnnen i stor utstrÀckning anvÀnder reviderat material men att den kompletteras med mjuk information. Det framkom Àven av undersökningen att kreditbedömning i hög grad bygger pÄ personen bakom företaget, vilket pÄvisar att reviderat material och mjuk information likstÀlls vid en kreditbedömning.

Sv NÀringslivs förslag om en avskaffning av revisionsplikten mottags som positivt utav 78% mikroföretag. Syftet har varit att undersöka om det kan föreligga en undermÄlig kunskap eller ointresse frÄn bÄde revisorer och smÄföretagare. Analysen visade pÄ en helt annan instÀllning frÄn respondenterna Àn vad Sv NÀringsliv har rapporterat. Kunskapsbrist kan vara skÀl till förvÀntningsgap inte till att man Àr positivt instÀlld till revisionspliktens avskaffande..

Fo?rsvarsmakten har nyligen ersatt va?rnplikten med ett personalfo?rso?rjningssystem da?r gruppbefa?l och soldater ansta?lls pa? samma villkor som pa? den civila arbetsmarknaden. En ova?ntad konsekvens av detta a?r en oo?nskat ho?g personalomsa?ttning inom denna ansta?llningskategori. Syftet med denna studie var att kartla?gga faktorer som bidrar till intentionen att stanna kvar i eller la?mna sin ansta?llning hos kategorin gruppbefa?l och soldater i Fo?rsvarsmakten.

The Center for Genomics and Bioinformatics (CGB) is an academic department at Karolinska Institute. Generally stated, the CGB department is committed to the generation and management of genetic information by approaches aiming at elucidating the connection between genes, protein and function.WiGID is a genome information database that is available through WAP (Wireless Application Protocol).Our version of WiGID is based on WML, PHP and PostgreSQL as a database server.One of the changes on the old WiGID application was the creation of a relational database with seven tables and one view, instead of the file that represented the database on the old version. We also changed the script language from python to PHP.The search engine ability has been extended with three new search alternatives for a user to choose from. Each choice leads to other, sometimes multiple choices.A GUI has been created for the administrator, to be able to insert information into the database.The structure of the search engine is primarily for narrowing down the search result on the phone display, thereby making the search efficient..

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Hur stÀller sig Skatteverket till ett slopande av revisionsplikten för smÄ aktiebolag och vilka blir konsekvenserna för Skatteverket om en slopad revisionsplikt blir verklighet? Alla respondenter frÄn Skatteverket Àr emot ett slopande av revisionsplikten. En av respondenterna uttryckte det som att det finns tvÄ ben varav det ena utgörs av Skatteverket och det andra av revisorerna. Det gÄr dÄ inte bara att ta bort ett ben utan att ersÀtta det med ett annat. Vidare har alla vÄra tillfrÄgade respondenter svarat att de inte fÄr nÄgon kÀnnedom om företagen.

VÄrt syfte Àr att redogöra för ett antal intressenters uppfattning om slopandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag samt identifiera tÀnkbara konsekvenser av slopad revisionsplikt. VÄrt empiriska underlag bestÄr av svaren frÄn vÄra 18 respondenter. Underlaget analyserar vi med hjÀlp av vÄrt litteraturkapitel. Detta bestÄr av tre teoretiska förklaringsmodeller, fakta om revision samt en beskrivning av utvecklingen efter avskaffandet i tre europeiska lÀnder. Vi har kommit fram till att en övervÀgande del av vÄra respondenter Àr negativa till ett slopande, framförallt gÀller detta banker och finansbolag.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur smÄ Àgarledda företag ser pÄ sin revisor och revisionen som utförs. Problemformuleringen har besvarats genom nio personliga intervjuer. Vi har kommit fram till att smÄ företag har en dÄlig bild av vad revisorns arbete innebÀr. De Àr medvetna om att de mÄste revideras och tycker att det Àr en trygghet att bli reviderade, men de vet inte vem revisionen och revisionsberÀttelsen Àr till för..

Krediter frÄn banker Àr ett vanligt sÀtt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. RevisionsberÀttelsen har sedan en lÀngre tid varit en del av de Ärsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte lÀngre alla aktiebolag av revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rÀtt att avskaffa revisorn.Syftet med vÄr studie Àr att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de smÄ företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förÀndrats med avseende pÄ den nyligen slopade revisionsplikten. För att uppnÄ studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjÀnstemÀn pÄ fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin anvÀnts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förÀndringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade revisionsplikten, utan lÄter de enskilda kontoren göra sjÀlvstÀndiga bedömningar.