Att veta hur man som individ bör handla och hur man egentligen gör, har alltid förbryllat forskare. DÄ generationer kommer och gÄr, Àr det alltid en frÄga i hur dessa generationer ser pÄ saker och ting, som i vÄrt fall, investeringsbeteendet.Tidigare studier har pÄvisat hur generation X (1965-1979) och generation Y (1980-1995) bör bete sig dÄ generationerna har olika kÀnnetecken i beteende. Det har Àven forskats mycket om vilka kognitiva egenskaper hos en individ som pÄverkar investeringsbeteendet.Syftet med uppsatsen Àr att förklara om det finns nÄgon skillnad mellan de olika generationerna, och i sÄ fall, vad detta kan bero pÄ. För att genomföra denna uppsats har en positivistisk forskningsfilosofi valts, i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod.Uppsatsen kunde indikera att det i helhet inte fanns nÄgon signifikant skillnad mellan de olika generationerna vid utfrÄgning av de olika beteende mönstren. Dock var det diverse faktorer som det skiljde sig Ät mellan generationerna som inkomstnivÄ, utbildningsnivÄ och strategi vid val av investering.

Jag har i denna studie valt att titta pÄ hur textilslöjdslÀrare beskriver sitt arbete med materiallÀra. Syftet har varit att skapa kunskap om textilslöjdslÀrares undervisning i materiallÀra och vilka lÀromedel de anvÀnder sig av. Undersökningen utfördes genom litteraturstudier som knyter an till Àmnet och fem kvalitativa intervjuer med utbildade textilslöjdslÀrare. Det som framkom var att materiallÀran lÀggs in i samband med det eleverna slöjdar med. Det framkom Àven att, om man gör undervisningen mer praktisk, sÄ blir eleverna mer intresserade.

Denna uppsats syfte var att undersöka lÀrares attityder till IT och datorer i undervisningen och huruvida dessa Àr kopplade till lÀrarens Älder eller kön. För att uppnÄ syftet stÀlldes tvÄ frÄgestÀllningar upp. Den första frÄgestÀllningen behandlade en eventuell skillnad i datorattityder mellan manliga och kvinnliga lÀrare och den andra handlade om Àldre och yngre lÀrares attityder till IT och datorer i undervisningen. För att besvara dessa frÄgestÀllningar anvÀndes bÄde enkÀter och intervjuer. Tjugofyra enkÀter distribuerades och fem intervjuer genomfördes pÄ tvÄ högstadieskolor i norra norrbotten.

Vem vÀnder vindarna Àr en intervjustudie av Annika Sundström och Hedvig Enmark. Studien belyser frÄgor om utbildning utifrÄn intervjuer med fem elever pÄ gymnasiet. Utbildning och lÀrande Àr en viktig byggsten i samhÀllet som förbereder mÀnniskor för framtiden. Tidigare forskning visar att socioekonomisk bakgrund Àr en stor grund till varför det finns skillnader i utbildningsresultat mellan olika individer. Andra faktorer som har visats i tidigare forskning Àr effekter av kön, nÀrmare bestÀmt att pojkar tenderar att ha lÀgre betyg eller hoppa av skolan tidigt i större utstrÀckning, jÀmfört med flickor.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som gör att vissa elever har lyckats vÀnda trenden och presterar bÀttre efter deltagande i introduktionsprogrammet, Individuellt alternativ pÄ gymnasiet.

Miljöproblem kan ses som ett vÀxande problem. Studien visar hur stor kunskapen Àr hos gemene man angÄende sÀrskilda miljöproblem och dess risker. I denna studie tas problemet upp angÄende miljö- och hÀlsofarliga metaller som ansamlas i slammet hos svenska reningsverk. Metallerna kan ge allvarliga hÀlsoeffekter pÄ mÀnniskan och förekommer i en rad kÀnda vardagliga produkter. Studien grundar sig i en enkÀtstudie med 200 deltagande respondenter och syftet Àr att mÀta deras kunskapslÀge.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hÀstoffer i den fornnordiska religionen. Jag kommer att koncentrera innehÄllet i undersökningen kring tiden för yngre jÀrnÄlder: folkvandringstid (Är 400 ? 550), vendeltid (Är 550 ? 800) och vikingatid (Är 800 ? 1060). I vissa fall kan exemplen vara frÄn bÄde tidigare och senare tid Àn den avsedda. Detta material kan ÀndÄ vara relevant att ha med i sammanhanget för att fÄ en bred inblick i offrandet av hÀstar i nordisk, förkristen sed.

Sverige har sedan början av 1900-talet haft en stark folkrörelse dÀr det ideella arbetet har varit en sjÀlvklarhet. I dagens samhÀlle tyder mycket pÄ att de Àldre folkrörelsernas organisationsprinciper förlorar mark. I dess stÀlle har principer som centralisering och avlönat ledarskap kommit att ta över allt mer. Uppsatsen syftar dÀrför till att försöka analysera hur det ökade ekonomiska inslagen i det ?traditionella ideella föreningslivet? pÄverkar utvecklingen av socialt kapital i samhÀllet? Teoretiskt har frÀmst Putnam kommit att anvÀndas som anser att deltagandet i frivilliga sammanslutningar utgör grunden för skapandet av socialt kapital.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa eller lindra matematiksvÄrigheter Àr ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartlÀggning, som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgÄngspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn pÄ kartlÀggning och yngre elevers rÀknesvÄrigheter samt hur de gÄr till vÀga vid en pedagogisk kartlÀggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr tvÄ specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom omrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn pÄ kartlÀggning.

Börsnoterade företag stÄr inför en viktig uppgift nÀr det ska bestÀmma hur de ska finansieraframtida investeringar. Företag kan finansiera dessa antingen genom skulder eller eget kapital.Med skulder menas lÄn upptagna hos externa kreditgivare och med eget kapital antingenackumulerat eget kapital eller nytt aktiekapital frÄn företagets aktieÀgare. Det finns fördelar medatt finansiera investeringar med hjÀlp av skulder dÄ kostnaderna för dessa (rÀntor) Àr avdragsgillamot bruttovinsten för företagen. Medan kostnaden för nytt aktiekapital (utdelning) inte gerföretagen denna möjlighet. Modigliani och Millers teorem med skatter utgÄr ifrÄn att eftersomdenna avdragsmöjlighet för rÀntor finns borde en högre skuldsÀttningsgrad ge en högre vinst ochdÀrmed ett högre företagsvÀrde, allt annat lika.Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en positiv relation mellan företagensskuldsÀttningsgrad och deras företagsvÀrde under perioden 2000-2009.

My purpose with this study was to find out if it is possible to buy a farm today for a person who want to start a farm but has very little own capital. In old study?s they have come to the conclusion that you will need at least 20 % own capital to succeed to management the farm. But in the last year the cost for arable land approxley has increased with 30 % in Sweden and the crops have doubled in price. So it would be interesting to see if the banks have a new vision on the need of the own capital when you buy a farm. I have chosen two different farms who was for sale in Östergötland, one dairy farm and the other farm was a plant farm.

Svenskt arbetsliv stÄr inför stora förÀndringar. Rekordgenerationen 40-talister, som besitter betydande kunskap och erfarenhet, Àr pÄ vÀg ut ur arbetslivet och ska ersÀttas av mindre erafarna generationer. Problemet har lett till ett ökat intresse för möjligheter att tillvarata Àldre medarbetares kunskap innan den lÀmnar organisationer. Det gÀller att pÄ bÀsta sÀtt överföra Àldre medarbetares kunskaper till yngre medarbetare, för att undvika kunskapsgap inom organisationer. Studiens syfte var att undersöka hur en kunskapsorganisation förhÄller sig till den kunskap blivande pensionÀrer har utvecklat under sina arbetsliv, hur organisationen arbetar med pensionsavgÄngar samt hur blivande pensionÀrer upplever övergÄngen till pension.Tidigare forskning visar att fÄ organisationer anvÀnder kunskapsöverföring frÄn Àldre till yngre medarbetare vid pensionsavgÄngar.

För att locka till sig kvalificerad utlÀndsk arbetskraft inför allt fler lÀnder inom EU en mer förmÄnligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sÄdan beskattning Är 2001 vilket innebÀr att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare Àn 5 Är endast beskattas pÄ 75 procent av sin lön och annan ersÀttning. För att kunna erhÄlla denna förmÄnligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utlÀndskt bolag med fast driftstÀlle i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersÀttningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar frÄn ett utlÀndskt bolag beskattas högre Àn en objektivt jÀmförbar utbetalning som kommer frÄn ett svenskt bolag. En sÄdan situation Àr ej tillÄten enligt de grundlÀggande principerna om fri rörlighet inom EU.

Introduktion:Forskning visar inadekvat smÀrtlindring hos barn generellt och speciellt hos barn fem Är och yngre. Flera kvantitativa studier har utgÄtt frÄn akutmottagning men det saknas studier frÄn det prehopitala perspektivet. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma och lindra akut smÀrta hos barn i Äldern fem Är och yngre. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer och induktiv innehÄllsanalys utfördes. Totalt deltog nio ambulanssjuksköterskor med minst tvÄ Ärs erfarenhet samt erfarenhet av att ha vÄrdat barn fem Är och yngre med akut smÀrta prehospitalt.

För företag som Àr i behov av externt kapital och extern kompetens med ett stort kontaktnÀt, kan en affÀrsÀngel vara till stor hjÀlp. I utbyte mot kapital och egen kompetens fÄr affÀrsÀngeln delar av det investerade företaget, som den i sin tur förvÀntar sig fÄ finansiell avkastning pÄ. Författarna har genomfört en kvalitativ undersökning genom att intervjua affÀrsÀnglar med syftet att undersöka de investeringsmotiv och investeringsstrategier som de har vid sina investeringar. Författarna ger Àven en grundlÀggande sammanfattning av vad affÀrsÀnglarna beaktar vid en investering och vad de generellt har för uppfattning av vad det innebÀr att vara en affÀrsÀngel. Slutsatserna som analysen lÄg till grund för var att det inte alltid Àr avkastningen som Àr det viktigaste investeringsmotivet. Att vara delaktig och medverka till de investerade företagens utveckling var ett mer förekommande svar pÄ frÄgan om affÀrsÀngelns syn pÄ investeringsmotiv.

Denna uppsats behandlar Pingstkyrkans uppkomst och framvÀxt. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur Pingstkyrkan förÀndrats över tiden, hur sekulariseringen har pÄverkat denna karismatiska rörelse. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av bÄde ett litteraturstudium och en kvalitativ metod. FrÄgorna om uppkomst och framvÀxt Àr sÄlunda besvarade genom litteraturstudium, och frÄgor om mÀnniskors anslutning och tillhörighet till Pingstkyrkan Àr besvarade genom djupintervjuer av Àldre och yngre medlemmar.Resultatet visade att Pingstkyrkan i Sverige har sina rötter i USA med en stark betoning pÄ andedop och tungotal, och att den i sig sjÀlv har förÀndrats genom en vilja till ekumenik, att den inte lÀngre behöver ha en sÀrskiljande profil. Den empiriska undersökningen visade att den frÀmsta skillnaden mellan Àldre och yngre vara uppfattningen om andedopet.