Tidigare forskning menar att förmÄgan att vara empatisk mot andra ökar om man Àr lika i termer av etnicitet, kön, Älder och bakgrund. Huvudsyftet med studien var att studera skillnader i etnokulturell empati, det vill sÀga empati som riktar sig mot individer av annat etnicitet och kultur. TvÄ separata studier gjordes, Studie 1 i USA (N=75), och Studie 2 i Sverige (N=92). Effekter av kön och Älder testades. Deltagarna var av blandade Äldrar, kön och etniciteter.

Äldre utgör en befolkningsgrupp som ökar till antalet för varje dag som gĂ„r och de kommer Ă€ven i en allt större utstrĂ€ckning i kontakt med olika typer av tekniska lösningar. Teknologin införlivas i allt fler delar av vĂ„ra liv och förĂ€ndrar inte bara hur mĂ€nniskan utför sina arbetsuppgifter och kommunicerar, utan Ă€ven hur hĂ€lso- och sjukvĂ„rd levereras. I studien har det Ă€ven framkommit att de Ă€ldre införskaffar datorer och Internet enbart för att de ska kunna söka information om hĂ€lso- och sjukvĂ„rd. DessvĂ€rre Ă€r det inte alltid som denna anvĂ€ndargrupp kan ta del av informationen, till följd av att mĂ„nga av de webbplatser som tillhandahĂ„ller information om hĂ€lso- och sjukvĂ„rdsfrĂ„gor inte Ă€r anvĂ€ndbara. DĂ€rför har det blivit allt viktigare att förstĂ„ hur anvĂ€ndargrĂ€nssnittet hos dessa tekniska lösningar ska utformas pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt, sĂ„ att Ă€ven de Ă€ldre finner lösningarna anvĂ€ndbara.UtifrĂ„n denna bakgrund har ett syfte för denna uppsats utkristalliserats.

Denna uppsats undersöker de spÀnningar - i sprÄk, förstÄelse och kultur - som uppstÄr mellan de ekonomiska och kulturella fÀlten för kulturaktören i ett sponsorsamarbete, med fokus pÄ finansiering, genomförande och resultat. Flerfallsstudien baseras pÄ djupintervjuer med sex kulturaktörer i Stockholm, vars instÀllning till och erfarenheter av nÀringslivssamarbeten skiljer sig Ät. Empirin analyseras utifrÄn Pierre Bourdieus teorier om fÀlt, kapital och habitus. Philip Kotler och Kevin Lane Kellers teorier om sponsring anvÀnds för att förstÄ nÀringslivets incitament. Analysen Àr gjord utifrÄn ett institutionellt perspektiv och visar att en medvetenhet om ekonomiseringen i samhÀllet i stort pÄverkar utfallet av kulturaktörens nÀringslivssamarbeten.

organisationen.Studiens syfte Àr att undersöka hur kunskapsdelning sker mellan kunskapsarbetarei en kunskapsintensiv och högteknologisk organisation. Genom att ta reda pÄ individersförhÄllningssÀtt till det egna arbetet och sina kollegor inom en organisatorisk enhet vill vi utforskatilliten i dessa relationer. Vidare vill vi synliggöra dilemmat mellan sjÀlvstÀndiga kunskapsarbetareoch organisationens intention att styra dessa.Tidigare forskning inom omrÄdet kunskapsdelning stÀller i de flesta fall begreppet i förhÄllandetill andra teoretiska begrepp, som exempelvis socialt kapital och tillit. Socialt kapitalantas i vissa fall bidra till en bÀttre prestation i organisationen medan det ibland kan kommaatt tjÀna individens intressen snarare Àn organisationens. Tillit till ledningen anses inom dentidigare forskning som tagits del av bidra till en ökad vilja hos individen att dela med sig avkunskap.

Min första frÄgestÀllning fokuserar pÄ förÀldrarna för att förstÄ vilka som Àr Babydramas publik och varför dessa har valt att ta med sig sina barn till förestÀllningen. Jag undersöker om habitus och kulturellt kapital kan anvÀndas som förklaringsvariabler genom att kartlÀgga förÀldrarnas socioekonomiska status, kulturintresse och barnsyn, samt undersöker om det finns fog för att sÀga att spÀdbarn har habitus. Metoden Àr intervjuenkÀt med kvantitativa och kvalitativa inslag samt observationer. Det kulturella kapitalet hos förÀldrarna Àr den avgörande faktorn till varför man har sett Babydrama. Habitus Àr ett förkroppsligat kulturellt kapital, vilket Àr den urvalsmekanism som gjort att dessa personer har valt att se Babydrama.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser unga vuxna har betrĂ€ffande den virtuella gemenskapen pĂ„ Internet communities och hur det pĂ„verkar deras hĂ€lsa och lĂ€rande. Studien grundar sig pĂ„ folkhĂ€lsopedagogiskt perspektiv och bygger pĂ„ en kvalitativ studie. Under genomförandet av arbetet har Ă„tta individer deltagit i individuella intervjuer. I bakgrunden belyser jag hur den teknologiska utvecklingen förĂ€ndrar det sociala samspelet i samhĂ€llet. Ökande kommunikation via Internet communities har bidragit till att mĂ€nniskor kan ha större sociala nĂ€tvĂ€rk utan fysiska hinder.

HjÀrtsvikt ökar hos yngre patienter i Äldern 18- 44 Är. Livshotande hjÀrtsvikt kan uppstÄ och patienten behöver dÄ hjÀrttransplanteras. I vissa fall kan behandling med cirkulationsunderstöd i form av en mekanisk hjÀrtpump (MCS) vara nödvÀndig för att patienten ska överleva fram till hjÀrttransplantationen. Tidigare forskning har dels beskrivit hur yngre patienter reagerar med chock och svÄrigheter att anpassa sig till sin förÀndrade kropps- och sjÀlvbild, men att anpassning till den förÀndrade livssituationen ÀndÄ sker gradvis. MÀnniskans sjÀlvtillit spelar en avgörande roll för hur hon hanterar stressreaktioner och hotande situationer.

Denna studie syftar till att söka samband mellan mÀnniskors bakgrund vad gÀller uppvÀxtförhÄllanden och klass; med vilket avses ekonomiska, kulturella och sociala förutsÀttningar och olika former av missbruk av alkohol, lÀkemedel och narkotika. Hur intrÀdet i olika drogkulturer kan tÀnkas ha pÄverkats och hur missbruket kommit att utformas utifrÄn givna bakgrundsförhÄllanden samt huruvida och i sÄ fall pÄ vad vis, missbruket, nÀr detta vÀl varit ett faktum, mötts av olika former av reaktion och respons frÄn den missbrukande mÀnniskans omgivning.Forskningsansatsen i studien Àr kvalitativ. Empirin bygger frÀmst pÄ strukturerade intervjuer med fem respondenter i Äldrarna 23-32 Är. Respondenterna har alla valts ut via selektivt urval utifrÄn en förstudie i form av ett enkÀtformulÀr. Resultatet redovisas under de fem rubrikerna; ekonomiskt kapital, kulturellt kapital, socialt kapital, missbrukets process samt omgivningens reaktion.

Empati Àr ett brett begrepp som Àr svÄrdefinierat, det Àr Àven svÄrt att veta vad som pÄverkar empatin. Diskussioner om hur vÄldsamma tv- och datorspel pÄverkar empatin negativt ökar. Denna studie undersöker sambandet mellan tv- och datorspel och empati dÀr empati definieras som ett karaktÀrsdrag och en reaktion. Totalt deltog 485, varav 411 var kvinnor, 62 mÀn och 12 som inte ville uppge kön/icke-binÀra. Davis IRI-skala anvÀndes för att mÀta empati och enkÀten skickades ut som webbenkÀt och i pappersform.

För ett litet företag kan det vara svÄrt att fÄ in kapital till verksamheten. LÄngivare och riskkapitalister kan vara skeptiska till smÄföretag och krÀva stor utdelning pÄ det investerade kapitalet. Med bakgrund i detta Àr skattekrediter, som en billig finansieringsform, en vÀl anvÀnd möjlighet för smÄföretagare i behov av ett litet kapitaltillskott i verksamheten. Periodiseringsfonden Àr den viktigaste formen av skattekredit och studien syftar till att besvara vad som hÀnder nÀr denna frÄn att ha varit rÀntefri gÄr till att bli rÀntebelagd.Pecking order theory (POT) beskriver hur företag vÀljer sitt kapital dÀr det internt genererade kapitalet föredras framför externt genererat kapital sÄsom lÄn och aktietillskott. Författarna föreslÄr i studien att periodiseringsfonden genom förÀndringen förflyttas i POT:s hierarki frÄn att ses som internt genererat kapital till externt kapital.

Sammanfattning Utvecklingen och utbredningen av Leveraged buyouts förvÀrv har ökat i Sverige de senaste 5-15 Ären, detta kan vara ett resultat av ett mer flöde pÄ kapital och intresse av att investera. Dessutom har förmodligen den allt mer mogna private equity marknad tillsammans med det ökande behovet av effektivisering av bolagen bidragit till att allt fler förvÀrv sker med belÄnat kapital. Vi har i denna kvalitativa uppsats intervjuat tre private equity företag med syfte att försöka klargöra vilka investeringskriterier som ligger till grund för en leveraged buyout-transaktion, samt vilka branscher som lockar dessa private equity företagen. I slutsatsen har det framkommit att PE-företagen gör investeringar i mogna företag utan nÄgra preferenser pÄ specifika branscher. Vidare har vi funnit att de tvÄ viktigaste faktorer som PE-företagen tar i beaktning vid investeringar Àr stabila kassaflöden och kompetent företagsledning i mÄlbolagen..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur bra vi Àr pÄ att bedöma Älder pÄ omaskerade och maskerade ansikten. Syftet var Àven att undersöka om det fanns systematiska fel som Àr förknippade med Äldersbedömning av maskerade ansikten.Totalt fick 60 försöksdeltagare, samtliga ungdomar, skatta Äldern pÄ 60 fotografier av 30 maskerade och 30 omaskerade mÀn.  Fotografierna var indelade i tvÄ Äldersgrupper, yngre och Àldre, och samtliga stimulipersoner förekom i bÄde den maskerade och den omaskerade varianten.Resultaten visade att försöksdeltagarna var bÀttre pÄ att skatta Äldern pÄ omaskerade ansikten Àn pÄ maskerade. Inga skillnader i systematiska fel fans mellan maskerade och omaskerade ansikten.Bilder av unga ansikten skattades med högre precision Àn bilder av Àldre ansikten..

VÄrt mÄl med uppsatsen Àr undersöka möjligheten att kommunicera med den allt större och viktigare mÄlgruppen 60+ samtidigt som man behÄller och tillfredstÀller yngre mÄlgrupper. Vi valde att anvÀnda oss av tvÄ olika kvalitativa metoder. Den ena var, att genom semistrukturerade intervjuer med tvÄ personer i kommunikativt ledande befattningar pÄ reklambyrÄer fÄ reda pÄ deras uppfattningar angÄende kommunikation mot mÄlgrupperna 60+. Den andra var en undersökning med tvÄ olika fokusgrupper, uppdelade i Älderssegmenten, 20-35Är och 36-50Är. Detta för att undersöka hur byrÄernas reklamstrategier möter konsumenters preferenser och hur de uppfattar kommunikationen gentemot Àldre.

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att, genom teoristudier, fokusgruppintervjuer och individuella intervjuer med kÀnnare inom omrÄdet, förstÄ hur och till vilken grad ungdomar som referensgrupp har inflytande pÄ yngre medelÄlders- och medelÄlders mÀnniskors konsumtionsmönster. Vidare har vi med vÄr efterforskning för avsikt, att utveckla marknadsförares förstÄelse kring ungdomsidealet i samhÀllet och hur detta skall beaktas i marknadsföringsplaneringen. Metod: Vi har i vÄr uppsats genomfört en litteraturstudie, dÀr teorier kring referensgrupper, self-concept, difusion av mode och innovationer samt köp- och beslutsprocessen behandlas. Vidare har empirisk information samlats in genom individuella intervjuer med representanter för nÀringslivet. Slutligen har 3 fokusgruppintervjuer genomförts.

LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker pÄ att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling och med hjÀlp av olika uttrycksformer frÀmja barns utveckling och lÀrande. FörskolelÀrarens roll Àr att stimulera och utmana barnet i en innehÄllsrik och inbjudande miljö. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur fyra förskolelÀrare resonerar gÀllande kommunikation med barn i yngre Äldrar pÄ förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehÄller strukturerade intervjuer. VÄra intervjuer genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i Sverige dÀr fyra förskolelÀrare tillfrÄgades.