Hur påverkar ekonomisk ersättning skapandet av socialt kapital i föreningslivet?
Sverige har sedan början av 1900-talet haft en stark folkrörelse där det ideella arbetet har varit en självklarhet. I dagens samhälle tyder mycket på att de äldre folkrörelsernas organisationsprinciper förlorar mark. I dess ställe har principer som centralisering och avlönat ledarskap kommit att ta över allt mer. Uppsatsen syftar därför till att försöka analysera hur det ökade ekonomiska inslagen i det ?traditionella ideella föreningslivet? påverkar utvecklingen av socialt kapital i samhället? Teoretiskt har främst Putnam kommit att användas som anser att deltagandet i frivilliga sammanslutningar utgör grunden för skapandet av socialt kapital. Det sociala kapitalet är enligt Putnam även det ?kitt? som bland annat ligger till grund för en väl fungerande demokrati. Den empiriska delen av uppsatsen har begränsats till att endast beröra den svenska idrottsrörelsen och för att ytterligare avgränsa studien har en fallstudie gjorts från basketrörelsen i Luleå. Resultaten av undersökningen är att ett socialt nätverk som präglas av en hög grad av socialt kapital gör det svårt att se några tydliga effekter av det ökade ekonomiska inslaget i föreningslivet. Detta hänger bland annat samman med det problem som bland annat Rothstein har påpekat med Putnams teori. Personer som väljer att engagera sig i frivilliga organisationer har rent generellt redan sen tidigare en hög grad av socialt kapital. Huruvida det sociala kapitalet skulle vara lika starkt hos föreningsmänniskor utan deras engagemang går dock att ifrågasätta. Förmodligen är chanserna större att ett stort engagemang genererar en ökad tillit och förmåga att samarbeta än vad fallet vore utan detta åtagande. Studien visar dock, i enlighet med tidigare undersökningar, att de ekonomiska inslagen i föreningslivet kommit att öka. Det torde således peka på att det är svårare att rekrytera och behålla ledare och funktionärer idag. Utifrån framför allt Putnams resonemang kring socialt kapital visar det minskade föreningsengagemanget på en minskning av det sociala kapitalet. Slutsatserna indikerar således att det är svårt att se några tydliga effekter mellan det ökade ekonomiska inslaget och det sociala kapitalet, sett på personer som redan är involverade i föreningslivet. Däremot pekar själva kravet på ökad ekonomisk ersättning för att engagera sig i föreningslivet, med utgångspunkt i främst Putnams resonemang, på en minskning av det sociala kapitalet i samhället i stort.