Vi har i vÄr uppsats tagit upp det faktum att det i dagens moderna Sverige finns en hel bransch som lyckats hÄlla borta en vÀldigt stor grupp av potentiella anstÀllda. Denna grupp Àr kvinnor och branschen vi talar om Àr byggarbetsbranschen. Vi har talat med bÄde kvinnliga arbetsledare och de anstÀllda sjÀlva för att fÄ en inblick i denna slutna vÀrld. Samtidigt har vi försökt ta reda pÄ hur samhÀllet ser pÄ denna bransch och dÄ med fokus pÄ vad unga kvinnor och tjejer som Àr den grupp som utesluts tycker och tÀnker om byggbranschen.Det Àr den hÄrt inbitna atmosfÀren och kulturen i företaget som gör att det Àr svÄrt för kvinnor att komma in i företaget och att sedan trivas i företaget. Företagen Àr inte ovissa om detta problem utan man Àr mer Àn medveten om att problemet existerar.

I dag finns det över 200 konstaterade cancersjukdomar. Statistik visar att cirka 100 personer dagligen blir diagnostiserade cancer i Sverige. Denna studie handlar om kvinnor med nyligen diagnostiserad bröstcancer. Syftet var att beskriva vad kvinnor upplever under den diagnostis-ka perioden av bröstcancer. Studien Àr baserad pÄ 12 vetenskapliga artiklar publicerade mel-lan Ären 1995-2006.

FrÄgestÀllningen som vi vill besvara Àr huruvida kvinnliga poliser hÀvdar sig i jÀmförelse till sina manliga kollegor. För bara nÄgra decennier sedan pÄgick en het debatt om kvinnor skulle fÄ möjlighet att bli poliser. 1908 anstÀlldes de allra första poliserna i Sverige, som pÄ den tiden kallades polissystrar. Deras arbete koncentrerades pÄ kvinnor och barn. MÀnnen i sin tur arbetade för att fÄ bort kvinnorna frÄn polisyrket.

Underordningen av kvinnor som grupp har pĂ„ global nivĂ„ lĂ€nge varit en frĂ„ga som stĂ„tt i skuggan av traditionella politiska frĂ„gor. Sedan 1979 har det dock funnits en kvinnokonvention stadgad av FN, CEDAW, som har som mĂ„l att genom internationell lagstiftning garantera kvinnor samma rĂ€ttigheter som mĂ€n pĂ„ alla omrĂ„den av det offentliga livet. ÄndĂ„ finns det mĂ„nga indikationer som visar att kvinnor fortfarande inte i praktiken har samma möjligheter som mĂ€n. Syftet med denna uppsats Ă€r att definiera de punkter som Ă€r bristfĂ€lliga med CEDAW och som dĂ€rmed utgör ett hinder för uppluckringen av de patriarkala strukturerna, och lĂ€gga fram The Mexico City Policy som ett exempel pĂ„ sĂ„dana hinder i internationell politik. Vidare Ă€r syftet Ă€ven att med hjĂ€lp av radikalfeministisk teori argumentera för varför man bör ta i beaktande diskriminering av kvinnor Ă€ven i den privata sfĂ€ren.

Sexualitet har visat sig vara en viktig del av mÀnniskans upplevelse av hÀlsa. För kvinnor drabbade av gynekologisk cancer Àr det extra pÄtagligt dÄ sjukdomen och behandling rent fysiskt pÄverkar de sexuella organen. Studier visar att de finns en brist av kommunikation gÀllande detta Àmne inom vÄrden. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att försöka identifiera faktorer för ett framgÄngsrikt samtal om sexualitet med kvinnor drabbade av gynekologisk cancer. En systematisk litteratursökning efter relevanta artiklar för Àmnet utfördes och resultatet av valda artiklar sammanstÀlldes.

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

Bakgrund: Katastrofer kan vara orsakade av naturen eller av mÀnniskan. Oavsett vad som orsakat katastrofen har sjuksköterskor en betydande roll i katastrofsjukvÄrd och internationella humanitÀra insatser. Det Àr ett arbete som stÀller höga krav pÄ individens kompetens. Resultat frÄn flera studier runt om i vÀrlden visar att sjuksköterskor ofta anser att deras utbildning inte Àr tillrÀcklig för att kunna hantera de problem som kan dyka upp i ett katastrofomrÄde. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor anser vara nödvÀndiga för att kunna arbeta pÄ bÀsta sÀtt i ett katastrofomrÄde.

Syfte Studiens syfte har varit att ta reda pÄ hur förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar upplever bemötandet frÄn professionella inom socialtjÀnstens funktionshinderenhet och inom habilitering och skola samt att undersöka hur förÀldrarna upplever insatser och deras funktioner.Metod För att undersöka förÀldrarnas upplevelser har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vi har utgÄtt frÄn ett fenomenologiskt perspektiv i vÄr analys för att fÄnga personernas upplevelsevÀrldar. Vi har intervjuat sex förÀldrar som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar och som bor i samma kommun.Vi har anvÀnt ett empirinÀra förhÄllningssÀtt vilket innebÀr att vi utifrÄn vÄr empiri har skapat teman. Vi beskriver resultatet utifrÄn fem övergripande huvudteman och 14 underteman som vi tog fram genom vÄr analys. De huvudteman vi skapat Àr relationer, kommunikation, kunskap, stöd och förslag till förÀndring och de underteman vi tagit upp belyser det som vi sett som viktiga delar till huvudtemana.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Sverige har bidragit med trupp till internationella insatser sedan 1950-talet. Detta har gjorts med bidrag frÄn framför allt markstridskrafter men Àven med luftstridskrafter. Det dröjer fram till 2006 innan beslut tas om en marin internationell insats i form av korvettförband som bidrag till FN-insatsen UNIFIL i Libanon. Denna insats har fram till idag följts av fyra marina insatser, en förlÀngning av UNIFIL i Libanon 2007 och tre insatser i Somalia under Ären 2009-2013. Beslutet om den marina insatsen i Libanon Àr för marinen banbrytande.

En femtedel av de som drabbas av ryggmÀrgsskada i Sverige Àr kvinnor. RyggmÀrgsskadan kan orsaka Ätskilliga problem för kvinnorna nÀr det gÀller deras sexliv och sexualitet, bÄde fysiska och psykiska. Kvinnor med ryggmÀrgsskada har stigmatiserats av samhÀllet i frÄga om deras önskan och behov att ett sexliv. Forskning om kvinnornas erfarenheter av sin sexualitet Àr bristfÀllig. En översikt av den forskning som finns skulle bidra till att fÄ ett bredare perspektiv inom omrÄdet.

Missbruket av narkotika har under de senaste Ären ökat enligt olika undersökningar, i och med det borde rimligtvis ocksÄ missbruket ha ökat bland kvinnor. Vi inriktade oss pÄ den yngre Älderskategorin av kvinnor, 15 ? 20 Är. Vi ansÄg att den gruppen var intressant dÄ vi vet att ungdomar i den Älderskategorin oftast testar narkotika för första gÄngen. Vi undersökte om problemet med unga kvinnors missbruk av narkotika hade ökat under en tio Ärs period, samt hur stort problemet var i dagens samhÀlle.

Att leva med fibromyalgi pÄverkar livet pÄ alla plan. Kvinnor med fibromyalgi lever med en stÀndig vÀrk och trötthet som pÄverkar livet bÄde socialt och yrkesmÀssigt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Fjorton kvalitativa artiklar analyserades med innehÄllsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra slutkategorier som beskriver upplevelser av att leva med fibromyalgi.

Detta Àr studie över Försvarsmaktens arbete med mÄngfald och jÀmstÀlldhet. Syftet Àr att ta reda pÄ varför kvinnor pÄbörjar deras antagningsprocess, men sedan vÀljer att inte fullfölja den. Detta Àr en problematik som Försvarsmakten har och de arbetar med att försöka fÄ in fler kvinnor i organisationen. Deras mÄl Àr att kunna ta bÀttre beslut ur ett mÄngfaldigt perspektiv och dÀrmed nÄ hög effekt. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer, bÄde personliga och via telefon. Först utfördes en personlig intervju med vÄr kontaktperson pÄ Försvarsmakten, dÀrefter en telefonintervju med en person som arbetar med ett projekt för att fÄ kontakt med kvinnor som pÄbörjat deras antagningsprocess.

Rapporten handlar om hur mÀnniskor attribuerar, det vill sÀga tillskriver, orsaker till beteenden i moralbaserade situationer och om det finns skillnad i hur mÀn och kvinnor attribuerar beteenden. För att undersöka hur mÀnniskor attribuerar har man i denna undersökning lÄtit mÀn och kvinnor göra bedömningar om varför man sjÀlv eller ?nÄgon av samma Älder och kön? gör som de gör i specifika situationer. Detta gjordes i en enkÀt innehÄllande tvÄ situationer med vardera fyra orsaker som rangordnas efter hur troliga de Àr som anledning till vad som hÀnde i situationen. Enligt resultaten finns det en signifikant skillnad i hur mÀnniskor attribuerar beteenden men det beror pÄ vilken situation de befinner sig i.