Syftet med detta arbetet har varit att genom en fallstudie beskriva, kartlÀgga och kritiskt granska det specialpedagogiska stöd som ges och har getts till de elever som inte nÄr uppnÄendemÄlen i matematik och svenska i skolÄr Ätta och nio pÄ en 6-9 skola. Syftet var ocksÄ att upptÀcka och fastslÄ de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger resultat. Fallstudien bestod av observationer av specialpedagogernas arbete, intervjuer med specialpedagogerna samt granskning av dokument sÄ som ÄtgÀrdsprogram, överlÀmnande dokument och nationella prov. Resultatet av fallstudien var att elever i behov av sÀrskilt stöd i svenska och matematik upptÀcks tidigt. De fÄr ocksÄ tidigt stöd.

HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr de frÀmsta dödsorsakerna bland bÄde kvinnoroch mÀn. Varje Är drabbas ungefÀr 15 000 svenska kvinnor av akuthjÀrtinfarkt. Först pÄ senare Är har forskningen börjat inkludera kvinnor istudier om hjÀrtinfarkt. Forskning kring hjÀrtinfarkt och kvinnor har dockfrÀmst handlat om upplevelsen av den akuta fasen och inte tiden efterÄt.Uppsatsens syfte var att undersöka hur kvinnor upplever och hanterar sinlivssituation, en mÄnad - fem Är, efter en hjÀrtinfarkt.Vi sökte efter vetenskapliga artiklar i databasen Cinahl och valde ut desom bÀst motsvarade vÄrt syfte. Texterna analyserades med induktivmetod.

Mellan 200901 och 201212 genomgick 77 kvinnor vÀrmeballongbehandling pÄ grund av rikliga gynekologiska blödningar vid en gynekologisk klinik i Mellansverige. Postoperativt fick sju kvinnor stanna kvar över natten pÄ grund av smÀrta och illamÄende, en kvinna fick stanna kvar dÄ hon hade blödningsproblematik sedan tidigare och hennes blödningsbenÀgenhet kontrollerades, en kvinna fick problem med sitt blodsocker dÄ hon var insulinbehandlad diabetiker och fick stanna för observation och tre kvinnor kunde inte tömma blÄsan efter operationen. Sammanlagt Ätta kvinnor fick endometrit efter vÀrmeballongbehandlingen varav en fick lÀggas in för intravenös antibiotikabehandling. Fem av 77 kvinnor valde att hysterektomera sig inom ett Är efter vÀrmeballongbehandlingen, antigen pÄ grund av fortsatta besvÀr med rikliga blödningar efter endometriedestruktionen eller pÄ grund av kraftiga underlivssmÀrtor efter komplikationer som orsakades av vÀrmeballongbehandlingen - enbart en kvinna valde pÄ egen begÀran hysterektomi trots ett normalt blödningsmönster efter vÀrmeballongbehandlingen dÄ hon önskade bli amenorreisk. .

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det föreligger löneskillnader mellan mÀn och kvinnor pÄ chefsnivÄ och om sÄ Àr fallet att utreda orsakerna till detta. Vi har anvÀnt oss av databasen LINDA, som innehÄller ett stort urval frÄn den svenska befolkningen och undersökt om det finns befordrings- och/eller löneeffekter som pÄverkar löneutvecklingen. Som grund för vÄra analyser har vi bl a anvÀnt teorier om statistisk- och preferensdiskriminering, humankapital och könssegregering. Vi har analyserat vÄrt material genom att estimera regressioner i form av linjÀra-, kvantila- och logitmodeller samt med Blinder-Oaxaca metoden.VÄr studie visar att det finns löneskillnader mellan manliga och kvinnliga chefer och att endast en liten del av dessa löneskillnader kan förklaras(skillnader i produktivitet), medan den största delen Àr oförklarad eventuellt p g a befordringseffekten, d v s kvinnor nÄr inte upp till de mest attraktiva positionerna..

MÀnniskor ser pÄ varandra i form av man eller kvinna, nÄgot sommedför att vi behandlar könen olika. Tidigare genusforskareomnÀmner en maktobalans dÀr mannen ses som norm. Forskning kanbetraktas som ett maktmedel dÀr det rÄder en obalans mellan könenoch dÀr det manliga könet premieras. Detta gör att kvinnor inte fÄrsamma möjlighet till karriÀrutveckling. Syftet med föreliggande studievar att undersöka karriÀrhinder kvinnor upplevt under sin forskartid.Urvalet bestÄr av disputerade kvinnor vid Psykologiska institutionenvilka inte har en tjÀnst inom akademin innehÄllande forskning.

Bakgrund: I Sverige Àr hjÀrtinfarkt den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor över 55 Är. Att drabbas av en hjÀrtinfarkt innebÀr en dramatisk upplevelse dÀr tiden efter hjÀrtinfarkten prÀglas av oro och tvivel pÄ den egna kroppen. LivsvÀrlden hotas, vilket mÄnga kvinnor beskriver som ett djupt lidande. Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn omvÄrdnadsteoretikern Katie Erikssons definition av begreppet lidande. Syfte: Syftet med studien var att skildra hur kvinnor beskriver det första Äret efter en hjÀrtinfarkt.

BipolÀr sjukdom kÀnnetecknas av tvÄ motsatser (poler), depression och mani och har en djup negativ inverkan pÄ de drabbades livsvÀrld. Sjukdomen pÄverkar relationer till familj, vÀnner och arbetsgivare. Sjukdomen har en hög frekvens av sjÀlvmordsförsök pÄ nÀrmare 25 % av de som drabbas. Syftet med studien var att belysa livsvÀrlden hos kvinnor som lever med bipolÀr sjukdom. Studien har baserats pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som har analyserats med hjÀlp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av en innehÄllsanalys.

Den svenska vÀrnplikten (1901-2010) var obligatorisk för mÀn men frivillig för kvinnor, som inte tillÀts göra militÀrtjÀnst förrÀn pÄ 1980-talet. Som plikt enbart för mÀn sÀnde vÀrnplikten tydliga signaler om samhÀllets syn pÄ könsskillnader. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra av de fÄ kvinnor som har gjort militÀrtjÀnst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört vÀrnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades Ätta deskriptiva teman: valet attgöra vÀrnplikt, kÀnslan av att sticka ut och stÄ i fokus, relationen till andra vÀrnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tÀtt ihop med mÀn, gruppens betydelse för individen, bemötandet frÄn befÀl och vÀrnpliktiga, samt det hÄrda klimatet och dess betydande pÄverkan pÄ individen. Respondenterna tjÀnstgjorde pÄ mÀnnens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Uppsatsen Àr en analys dÀr de tvÄ amerikanska science fiction-serierna Dollhouse (Joss Whedon, 2009) och Firefly (Joss Whedon, 2002), som sÀnts i bÄde svensk och amerikansk tv har granskas. Syftet Àr att titta nÀrmare pÄ hur kvinnor och deras kroppar framstÀlls i serierna och i reklamen för sagda serier. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys granskas de bÄda serierna, dÀr fokus har legat pÄ hur de kvinnliga karaktÀrerna framstÀlls i bÄda serierna men ocksÄ pÄ hur de marknadsförs i reklamen innan serierna har sÀnts. Uppsatsen Àr uppdelad i tre teman; ?den kvinnliga hjÀlten?, ?kvinnans roll? och ?den kvinnliga kroppen?.

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

VÄr ambition med den hÀr studien har varit att belysa hur rÀttsÀkerheten och kvaliteten bibehÄlls utifrÄn de beviljade besluten till det nÄr de individer besluten gÀller för i de praktiska verksamheterna. Vi har studerat vissa insatser inom hemtjÀnsten. De insatser som varit aktuella för studien Àr de insatser inom hemtjÀnsten som krÀver att det upprÀttas en mÄlstyrd arbetsplan. Vi har tagit hjÀlp av teorier som belyser organisationer och teorier som handlar om implementering för att kunna ge en förklaring till det framkomna resultatet. Vi har ocksÄ tagit hjÀlp av viss lagstiftning samt föreskrifter som anger hur och vad som ska göras för att uppnÄ rÀttsÀkerhet och kvalitet i den undersökta verksamheten.För att öka förstÄelsen med mÄlstyrt arbete beskrivs Àven de inblandade parterna i den implementeringsprocess vi valt att fokusera pÄ.Vi har i studien anvÀnt oss av enbart textmaterial för att komma fram till ett resultat.

Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan bland barn och unga har de senaste 10-20 Ären ökat. Syfte: En litteraturstudie har utförts med syfte att undersöka orsaker till psykisk ohÀlsa, hur den yttrar sig bland barn och unga samt insatser som bör genomföras för att frÀmja psykisk hÀlsa. Metod: Resultatet bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att den psykiska ohÀlsan bland barn och unga har ökat. Detta kan bland annat bero pÄ socioekonomiska skillnader och stress.

Den psykiska ohÀlsan ökar bland unga kvinnor och dÀrmed ocksÄ behovet av evidensbaserade effektiva behandlingsmetoder. Kognitiv beteendeterapi (KBT) Àr den behandlingsmetod som visat sig vara effektivast för en rad olika psykiatriska problem. För unga kvinnor med multimodal problematik Àr inte alltid poliklinisk-behandling tillrÀcklig utan en institutionsbehandling kan vara nödvÀndig. Forskningen av institutionsbehandlingar ger slutsatsen att de ska grundas pÄ kognitiva och inlÀrningsteoretiska principer Àven om vÀldigt fÄ studier gjorts pÄ mÄlgruppen; unga kvinnor med multimodalproblematik. MÄlet var att göra en sÄdan studie och se hur sjÀlvskadebeteende, mÄende, psykofarmaka anvÀndande och behovet av sluten psykiatrisk vÄrd pÄverkas hos unga kvinnor med multimodalproblematik som genomgÄtt en KBT behandling pÄ ett behandlingshem.

BarnhÀlsovÄrden i Sverige ska vara en resurs för alla familjer med barn upp till skolÄldern. Syftet med studien var att undersöka hur adoptivförÀldrar respektive biologiska förÀldrar upplevde kontakten med barnhÀlsovÄrden, vilka förvÀntningar de hade pÄ barnhÀlsovÄrden samt vilka olika insatser de blivit erbjudna. Dessutom undersöktes om förÀldragrupperna hade olika behov nÀr det gÀllde kontakten med barnhÀlsovÄrden och hur de upplevde att deras behov uppfyllts. Studien Àr av kvalitativ design och intervjuer har genomförts bÄde individuellt och i grupp med biologiska förÀldrar och adoptivförÀldrar.Resultatet visar att adoptivförÀldrar förvÀntade sig och erbjöds fÀrre insatser frÄn barnhÀlsovÄrden Àn biologiska förÀldrar. En stor skillnad mellan grupperna var hur snart de trÀffade distriktssköterskan efter hemkomst med sitt barn, och hur ofta de besökte barnavÄrdscentralen.

Bakgrund: I Sverige drabbades 7000 kvinnor Är 2005 av bröstcancer. Forskningen har gÄtt framÄt vilket resulterade i att fler kvinnor överlevde diagnosen bröstcancer. Kvinnor som drabbades av bröstcancer var i stort behov av stöd och information frÄn sjukvÄrd, vÀnner och familj. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa betydelsen av stöd samt information för kvinnor med bröstcancer. Metod: De vetenskapliga artiklarna som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning som gjordes i databaserna SweMed+, PubMed och Cinahl.