Syftet med studien Àr att undersöka elever som sitter i matrÄdets uppfattning om sitt inflytande i matrÄdet. Elever och personal som arbetar med att förbÀttra mat och mÄltidsmiljön pÄ en grundskola i södra Sverige har intervjuats. Totalt ingÄr 18 elever som sitter i matrÄdet, personal som var högst ansvarig för mÄltiderna pÄ skolan samt en grupp vid namn Mat och mÄltidsmiljö, dÀr lÀrare, mÄltidspersonal och rektor ingÄr. Studien Àr kvalitativ och intervjun med matrÄdet har genomförts i tvÄ fokusgrupper, Ärskurs 1-6 och 7-9. Resultatet visar att eleverna i matrÄdet kan pÄverka skolmÄltiden till viss del.

Detta examensarbete syftar till att skildra hur nÄgra textilslöjdslÀrare arbetar med portfoliometoden i textilslöjden och hur de ser pÄ sitt arbetssÀtt. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ vilka för- och nackdelar lÀrarnas ser med portfoliometoden, dÄ den anvÀnds i textilslöjden. Det finns vÀldigt lite litteratur om portfoliometoden i textilslöjden. Litteraturdelen bestÄr dÀrför av en beskrivning av portfoliometoden utifrÄn basÀmnena. Examensarbetets undersökning baseras pÄ intervjuer med fyra textilslöjdslÀrare.

Antalet nybildade efternamn har ökat markant de senaste Ären, vilket naturligtvis pÄverkar efternamnens sprÄkliga utveckling. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga godkÀnda nybildade efternamn i Sverige Är 2001 och undersöka vilka efternamn som vÀljs. Materialet bestÄr huvudsakligen av kompilerade efternamnsuppgifter frÄn Tidning för kungörelser om efternamn och avgrÀnsas till att enbart innefatta nybildade efternamn. Namnen indelas i fyra sammanfattande kategorier: sammansatta efternamn, enledade efternamn, utlÀndskt klingande efternamn samt morfologiskt oklara efternamn. Av de tio undergrupperna Àr sammansatta efternamn av borgerlig typ följt av utlÀndskt klingande namn vanligast.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur elever och lÀrare upplever de nationella proven i Ärskurs tre. Vilka tankar och Äsikter de har om nationella proven och hur lÀrares tankar pÄverkar deras bedömning av eleverna. Studien tar Àven upp hur elever upplever proven och vad de har för tankar kring dem. Detta Àr en kvalitativ studie och det anvÀnds intervjuer med lÀrare och en metod vid namn ?walk and talk? med eleverna.

BARNETS BEHOV I FOKUS EN LITTERATURSTUDIE OM MUNHÄLSA BLAND BARN MED FUNKTIONS-NEDSÄTTNING Det bör ligga mer fokus pĂ„ barn med funktionsnedsĂ€ttning, eftersom förhĂ„llanden under individens unga Ă„r har stor betydelse för individens hĂ€lsa under hela livet. Tidigare studier har pĂ„visat att hĂ€lsan bland barn med funktionsnedsĂ€ttning Ă€r sĂ€mre jĂ€mfört med övriga barn i Sverige. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att studera hĂ€lsan bland barn med funktionsnedsĂ€ttning, men framför allt stu-dera munhĂ€lsan bland denna samhĂ€llsgrupp. Sökningen efter vetenskapliga artiklar har utförts i databasen PubMed. Totalt 10 studier uppfyllde inkluderingskrite-rierna för denna studie; 9 studier utfördes i olika lĂ€nder runt om i vĂ€rlden och endast en studie Ă€r genomförd i Sverige.

VÄr avsikt med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns skillnader i tankar kring och arbete med lÀs- och skrivsvÄrigheter, om utbildade lÀrare Àven har kunskaper i neurovetenskap utifrÄn vidare utbildning. För att undersöka detta har vi valt att anvÀnda oss av ett frÄgeformulÀr bestÄende av kvalitativa intervjufrÄgor som metod för insamlig av data. Sex lÀrare deltar i undersökningen varav hÀlften av dessa Àven har en utbildning inom funktionsinriktad musikterapi, vilken har sin grund i neurovetenskap. Forskningsbakgrunden visar pÄ vad forskare anser inom omrÄdet neurovetenskap kopplat till pedagogik och lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har Àven redogjort för den funktionsinriktade musikterapin som metod.

Atelektaser uppsta?r inom tio minuter hos 90 % av alla patienter som so?vs och leder till fo?rsa?mrad syresa?ttning men kan a?ven leda till postoperativa lungkomplikationer. Syftet med studien var att beskriva hur anestesisjuksko?terskan med olika ventilationsstrategier kan fo?rebygga atelektasbildning under generell anestesi. Studien genomfo?rdes som en litteraturstudie da?r 19 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.

Inom ramen för kandidatexamen i Digital Ljudproduktion har jag befunnit mig pĂ„ praktik pĂ„ ett produktionsbolag vid namn Donadoni AB. Under vĂ„rterminen 2011 har jag i samband med praktiken gjort ett arbete som syftar till att ta reda pĂ„ vilka faktorer man bör man ta hĂ€nsyn till i en radioreklamproduktion samt vad som kĂ€nnetecknar en effektiv radioreklam. I arbetet tar jag upp utsagor frĂ„n t.ex. Per Robert Öhlin, som bl.a. sĂ€ger "Att exponera sig Ă€r inte samma sak som att beröra nĂ„gon" (Öhlin, 2009;16) Med hjĂ€lp av denna litteratur har jag analyserat, utifrĂ„n mitt syfte, de produktioner jag har deltagit i.

Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers instÀllning till lÀrarlegitimation samt huruvida legitimationen pÄ olika sÀtt kan beröra bÄde verksamma och nyutexaminerade pedagoger. Syftet med studien var Àven att skaffa oss en djupare förstÄelse kring lÀrarlegitimationen och dess innebörd. Av intresse var ocksÄ att undersöka vad informanterna anser om sin egen utbildning samt om de ser pÄ lÀrarlegitimation som ett svar pÄ att höja lÀraryrkets status. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av bÄde kvalitativ och kvantitativ metod dÀr vi genom semistrukturerade intervjuer, enkÀter, litteratur och tidigare forskning analyserat vÄrt material. Resultatet visade att instÀllningen till lÀrarlegitimation förhÄllandevis Àr positiv men att det enligt informanterna krÀvs mer för att legitimationen ska vara vÀrdig sitt namn och inte bara vara ?ett utskrivet papper?..

NÀr en grupp av systemutvecklare skall samarbeta för att utveckla ett system sÄ kan problem uppstÄ, ett av problemen Àr kommunikationen inom gruppen. För att samarbetet skall fungera sÄ krÀvs det att aktörerna uppnÄr samförstÄnd. Flera författare menar att designmönster bidrar till ett gemensamt sprÄk för att kommunicera, dokumentera och utforska designalternativ pÄ ett mindre komplext sÀtt. För att se om det Àr denna förÀndring som krÀvs för att minska ovanstÄende problem sÄ stÀllde vi oss frÄgan: Hur förÀndar designmönster kommunikationen mellan utvecklare i ett systemutvecklingsprojekt? För att undersöka detta sÄ gjorde vi en fallstudie hos en myndighets dataavdelning.

Inom ramen för kandidatexamen i Digital Ljudproduktion har jag befunnit mig pĂ„ praktik pĂ„ ett produktionsbolag vid namn Donadoni AB. Under vĂ„rterminen 2011 har jag i samband med praktiken gjort ett arbete som syftar till att ta reda pĂ„ vilka faktorer man bör man ta hĂ€nsyn till i en radioreklamproduktion samt vad som kĂ€nnetecknar en effektiv radioreklam. I arbetet tar jag upp utsagor frĂ„n t.ex. Per Robert Öhlin, som bl.a. sĂ€ger "Att exponera sig Ă€r inte samma sak som att beröra nĂ„gon" (Öhlin, 2009;16) Med hjĂ€lp av denna litteratur har jag analyserat, utifrĂ„n mitt syfte, de produktioner jag har deltagit i.

I samtal med andra, klienter och professionella inom socialt arbete, uppmĂ€rksammades bristen av stöd till pappor med missbruksbakgrund. Litteraturstudier visade att det inte fanns sĂ„ mycket kunskap om pappornas behov och dĂ€rför fanns heller inte kunskapen om hur stödjande insatser skulle utformas.Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka behov av stöd i faderskapet som pappor med missbruksbakgrund har under barnets uppvĂ€xttid samt att se om det utifrĂ„n undersökningens resultat gĂ„r att ge rekommendationer som kan anvĂ€ndas till att utveckla innehĂ„llet i riktade stödinsatser till pappor med missbruksbakgrund. UtifrĂ„n detta syfte formulerades sex frĂ„gestĂ€llningar: Vilket behov av stöd upplever papporna att de har?, Vad har de upplevt hindrat dem frĂ„n att vara den pappa de önskar vara?, Önskar de fĂ„ stöd i faderskapsrollen?, Vilken sorts stöd önskar de?, Av vem önskar de fĂ„ stöd? och NĂ€r Ă€r de mest öppna för att söka och ta emot stöd?Den teoretiska referensramen Ă€r hĂ€mtad ur stödforskningen. Som en hjĂ€lp att integrera teori och resultat anvĂ€ndes Blomdahl Frejs illustration av social-humanistisk socialpedagogik.Studien Ă€r kvalitativ och tio kvalitativa intervjuer genomfördes med pappor med missbruksbakgrund.

Varför Àr det sÄ fÄ kvinnliga lastbilsförare? Denna frÄga stÀllde jag mig sjÀlv, nÀr jag konstatera att det inte fanns nÄgra kvinnliga elever pÄ transportgrenen i den gymnasieskola som jag arbetar pÄ. Vi kanske gör fel pÄ transportskolorna, eftersom inte de kvinnliga eleverna hittar till oss. För att skaffa mig en bild av hur det har gÄtt för andra kvinnor som arbetar inom Äkeribranschen, sökte jag hjÀlp av företaget UVS AB. Ett företag som bl.a.

Detta arbete handlar om sprÄktrÀning i förskola, förskoleklass samt Är 1-3. Syftet med min undersökning Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur man inom dessa verksamheter arbetar med sprÄket samt vilka tankar som ligger bakom. Denna kunskap Àr vÀrdefull och riktar sig frÀmst till oss som lÀser/lÀst grundskollÀrarprogrammet, med inriktning mot Är 4-9. Att kÀnna till vad barnet gÄr igenom sprÄkligt sett innan det börjar i Är 4 Àr viktigt. Det Àr i början av ett barns liv som grunden till sprÄket lÀggs.

I förskolan och skolan strÀvas det idag efter att verksamheten ska inkludera alla barn och elever oavsett behov och förutsÀttningar.Det ska vara en ?förskola/skola för alla?. Trots att samhÀllet kommit lÄngt i synen pÄ ?en förskola för alla?, sÄ finns det fortfarande idag tendenser pÄ sÀrlösningar i förskolorna (Nilholm, 2011). Med det i Ätanke ville vi besöka en specialförskola med inriktning ?barn med flerfunktionsnedsÀttning?.