Denna uppsats handlar om en kvinna och hennes yrkesutövning som den första utbildade barnmorskan i Tornedalen. Hennes namn var Matilda Fogman, hon vĂ€xte upp i ÖvertorneĂ„ och nĂ€r socknen ville ha en utbildad barnmorska skickades hon till Stockholm för utbildning. Uppsatsen gestaltar en stark och sjĂ€lvstĂ€ndig kvinna som 26 Ă„r gammal börjar jobba som barnmorska i en fattig glesbygd utan nĂ€rhet till lĂ€kare. Hennes jobb innebar att hon mötte mycket skrock och vidskepelse som kretsade kring barn och barnafödande. De flesta i Matildas omgivning var analafabeter och okunskapen om barn och barnafödande var stor.

Familjen har pÄ ett eller annat sÀtt alltid funnits med i omvÄrdnaden dÄ barnen blivit sjuka. Inom familjen och i förÀldraskapet ingÄr det att hÄlla barnen friska samt att vÄrda dem nÀr de blir sjuka. Av sina förÀldrar fÄr barnen bÄde fysisk och psykisk trygghet. Det Àr nödvÀndigt att sjuksköterskan samarbetar med det sjuka barnets familj. Med syfte att belysa förÀldrars upplevelser och erfarenheter av att deras barn vÄrdats pÄ sjukhus har vi gjort en litteraturstudie inkluderande tio vetenskapliga artiklar.

I den hÀr uppsatsen gör Anton Andersson, Christoffer Urborn och Tommy Borg under sin andratermin pÄ Journalistprogrammet en kvantitativ analys av könsfördelningen i Sundsvalls Tidning ochDagbladet. I undersökningen analyserades bÄde text och bild i en veckas upplagor av bÄdatidningarna under vÄren 2014. Analysen omfattar endast tidningarnas egna material och inköptaartiklar. Material inskickat av lÀsare eller företagsannonser ingÄr inte i undersökningen.!Studien visar att tidningarnas namnomnÀmningar i text domineras av det manliga könet, endast varfjÀrde namn som fanns att lÀsa var ett kvinnligt. I bildsÀttningen var könsfördelningen mer jÀmn,men Àven dÀr Àr mÀnnen överrepresenterade.

Antalet nybildade efternamn har ökat markant de senaste Ären, vilket naturligtvis pÄverkar efternamnens sprÄkliga utveckling. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga godkÀnda nybildade efternamn i Sverige Är 2001 och undersöka vilka efternamn som vÀljs. Materialet bestÄr huvudsakligen av kompilerade efternamnsuppgifter frÄn Tidning för kungörelser om efternamn och avgrÀnsas till att enbart innefatta nybildade efternamn. Namnen indelas i fyra sammanfattande kategorier: sammansatta efternamn, enledade efternamn, utlÀndskt klingande efternamn samt morfologiskt oklara efternamn. Av de tio undergrupperna Àr sammansatta efternamn av borgerlig typ följt av utlÀndskt klingande namn vanligast.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barns bÀsta förstÄs och bedöms i förhÄllande till uppgifter om förÀldrars vÄldsutövande och vÄldsutsatthet av domstolar i LVU-mÄl respektive vÄrdnadsmÄl. I uppsatsen söktes svar pÄ frÄgestÀllningar gÀllande hur domstolen beskrev och kontextualiserade vÄldet, hur barns behov och vilja behandlades samt hur förÀldrars omsorgsförmÄga bedömdes. Uppsatsen hade en kvalitativ ansats och byggde pÄ 8 LVU-domar och 10 vÄrdnadsdomar frÄn Ären 2010 till 2013.  Teoretiska perspektiv hÀmtades frÄn den barndomssociologiska forskningen, dÀr barndom och ?vuxenhet? betraktas som sociala kategoriseringar vilka skapas i relation till varandra. Resultaten visade att i de fall dÀr det förekom uppgifter om att barnet utsatts för vÄld frÄn en förÀlder förstod och bedömde domstolen detta som en brist i förÀldraskapet, bÄde i LVU-mÄl och vÄrdnadsmÄl.

Sammanfattning Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka hur barn med annat modersmÄl Àn svenska och deras vÄrdnadshavare, tillsammans med pedagoger och oss kan utveckla arbetssÀtt och metoder som stÀrker barns och vÄrdnadshavare identitet, samt utvecklar och stödjer sprÄkutvecklingen. Syftet var ocksÄ att utifrÄn dessa metoder och arbetssÀtt utarbeta ett metodhÀfte. Detta examensarbete baseras pÄ kvalitativ aktionsforskning ur ett interpretivistiskt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer, observationer, dokumentation och gruppstÀrkande övningar/lekar. Deltagarna har varit barn och vÄrdnadshavare frÄn kurdiska, somaliska och arabisktalande sprÄkgrupper samt pedagoger.

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.

Bakgrund: N?r ett barn ?r d?ende skapas en komplex situation f?r f?r?ldrar och specialistsjuksk?terskor inom intensivv?rden. N?r kurativ behandling ?verg?r till v?rd i livets slutskede s?tts stor press p? s?v?l personal som f?r?ldrar. V?rden kring d?ende barn och deras f?r?ldrar b?r utg? fr?n ett familjecentrerat f?rh?llningss?tt med barnets r?ttigheter i fokus.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka individanpassningar förskollÀrare gör i förskolans verksamhet för att frÀmja barnets individuella lÀrande och utveckling.Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer av fem förskollÀrare pÄ tre olika förskolor i tre olika kommuner i mellersta Sverige. Intervjuer valdes framför enkÀter dÄ det antogs att svaren skulle bli utförligare och frÄgorna kunde anpassas i viss mÄn till intervjudeltagarna. Vid intervjuerna anvÀndes bandspelare för att kunna Äterge svaren sÄ korrekt som möjligt och dÀrmed reducera risken att gÄ miste om vÀrdefull information.Enligt SOU 1997:157 ska hÀnsyn tas till barns olika förutsÀttningar och behov i förskolan, dÀrmed kan inte förskolans verksamhet utformas lika överallt. I Skolverkets (2005) AllmÀnna rÄd om kvalitet i förskolan, poÀngteras det att förskolan Àr till för alla barn, personalen ska skapa de bÀsta förutsÀttningar för att varje barn ska utvecklas optimalt. Den pedagogiska verksamheten ska utgÄ ifrÄn barnens erfarenheter, intresse, behov och Äsikter.Resultatet pÄvisar att majoriteten av intervjudeltagarna utformar verksamheten utifrÄn individernas behov och förutsÀttningar för att frÀmja barnets lÀrande och utveckling pÄ bÀsta sÀtt.

Syftet med denna empiriska studie Àr att undersöka hur lÀrare kan erbjuda möjligheter för 6-Äringar att vidga sin förstÄelse av likhetstecknets innebörd. Undersökningen Àr inspirerad av Learning Study metoden vilket Àr en metod som har sin utgÄngspunkt i variationsteorin. Barnens initiala förmÄgor analyseras före planeringen av undervisningen och det ger en uppfattning om barnens kunskaper. UtifrÄn det planeras lektionerna och de aspekter som Àr de mest kritiska för barnen lyfts och pÄ sÄ sÀtt utvecklas deras kunskap. VÄr slutsats Àr att det Àr viktigt att arbeta utifrÄn ett variationsinriktat lÀrandeperspektiv.

Att möta nÀrstÄende vid vÄrd av akut sjuka och skadade barn prehospitalt kan vara en svÄr utmaning för ambulanssjuksköterskor och stÀller stora krav pÄ kompetens och kreativitet. Behovet av pediatrisk akutsjukvÄrd Àr inte vanligt förekommande men nÀr det vÀl behövs Àr det viktigt med effektiva och omedelbara ÄtgÀrder för att förbÀttra utfallet för det akut sjuka eller skadade barnet och deras nÀrstÄende. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att möta nÀrstÄende vid vÄrd av akut sjuka och skadade barn prehospitalt. Studien har en kvalitativ ansats och data samlades in genom individuella, semistrukturerade intervjuer med nio specialistutbildade ambulanssjuksköterskor med mellan 5 och 18 Ärs erfarenhet av prehospital ambulanssjukvÄrd. Dataanalysen genomfördes med en tematisk innehÄllsanalys och ett övergripande tema: Att tillgodose nÀrstÄendes enskilda behov, och fem kategorier framkom: Att kÀnna trygghet i sin yrkesroll, Att etablera en vÀrdefull relation med nÀrstÄende, Att möta och hantera svÄrigheter i mötet med barnets nÀrstÄende, Att bli kÀnslomÀssigt berörd och Att kÀnna behov av att bearbeta jobbiga hÀndelser.

Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.

Detta examensarbete Àr en undersökning i hur riktlinjer anpassade för Serious Games-genren kan anvÀndas i utvecklingen av trÀningsmoment till ett simpelt kooperativt plattformspusselspel. Undersökningen baserades pÄ en analysmodell vid namn RETAIN (Relevance, Embedding, Transfer, Adaptation, Immersion, Naturalization) vilken utvecklats specifikt för att analysera och hjÀlpa till vid utvecklingen av inlÀrningsspel. Denna modell har anvÀnts för att analysera plattformspusselspelet Braid, varefter analysen har anvÀnts som riktlinjer under utvecklingen av ett eget verk. RETAIN-modellen har Àven anvÀnts för att analysera det egna verket.Efter undersökningen har jag kommit fram till att RETAIN-modellen i sitt originalutförande ej lÀmpar sig för utveckling av trÀningsmoment i underhÄllningsspel dÄ kraven pÄ spel i Serious Games-genren och underhÄllningsspel Àr alltför olika..

Inledning: FörÀldraskapet innebÀr för de allra flesta en glÀdje och berikning till livet men samtidigt en utmaning. SkilsmÀssor och separationer bland par med smÄ barn Àr relativt vanligt. Barnsjuksköterskan inom barnhÀlsovÄrden kan genom sitt hÀlsofrÀmjande arbete om möjligt bidra till att minimera dessa. I tidigare forskning finns BVC -sjuksköterskans stöd för att frÀmja parrelationen sparsamt beskrivet. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur barnsjuksköterskan pÄ BVC beskriver stödet till smÄbarnsförÀldrars parrelation.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts i pilotstudien.