Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Bakgrund: En av de största hÀndelserna i en mans liv Àr att bli pappa. Stöd och uppmuntran frÄn barnmorskan till den blivande pappan behövs. Det Àr viktigt för pappan att vara nÀra sin kvinna och sitt barn. Det Àr betydelsefullt för hela familjen att pappor inkluderas i den postnatala utbildningen. Syfte: Att undersöka nyblivna pappors upplevelser av BB-vÄrden.

Det finns en del forskning kring att flerspra?kiga elever inte na?r samma skolframga?ng som enspra?kiga elever. Syftena med studien var att studera om, och i sa? fall hur, sva- verksamheten skiljer sig a?t i teori och praktik pa? tva? ho?gstadieskolor, analysera skillnaderna i kursplanerna svenska och svenska som andraspra?k samt att studien ger en fingervisning om vilka mo?jligheter de flerspra?kiga eleverna pa? ovan na?mnda skolor har att na? samma skolframga?ng som elever som har svenska som modersma?l. Kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade fra?gor har anva?nts fo?r att ta reda pa? sva-verksamhetens utformning.

Den hÀr uppsatsen undersöker mentalisering och dess betydelse vid starten av ett förÀldraskap, bildandet av en familj.? Studien utgÄr ifrÄn affektteori och anknytningsteori som en grund för mentaliseringsförmÄgans framvÀxande.? Via en kvalitativ studie undersöks hur förÀldrar uttrycker mentalisering över sig sjÀlva och sina barn i ett redan genomfört intervjumaterial med 4 förÀldrapar under graviditet och fyra veckor efter barnets födelse. Intervjuerna genomfördes för 15 Är sedan av Monica Hedenbro. Studien visar att det Àr möjligt att avlÀsa förÀldrars försök till mentalisering över sina barn men att mentalisering ocksÄ uppstÄr i den dialog som paret har med varandra. Studien visar ocksÄ att det gÄr att se en skillnad mellan olika familjer.NÀr en förÀlder har möjlighet att dela sina egna tankar/farhÄgor och bli lyssnade pÄ av den andra förÀldern ev. Àven fÄ bekrÀftelse sÄ ökar antalet kommentarer om mentalisering.Kommentarer om reglering av barnets fysiska behov föregÄr kommentarer om mentala tillstÄnd/mentalisering . Forskning visar pÄ sambandet mellan trygg anknytning och att förÀldrar tillskriver sina barn egna kÀnslor, tankar och intentioner och kommenterar barnets inre vÀrld i ?mental states?. Studien som helhet visar pÄ vikten av att stödja förÀldrars kommunikation med varandra och med sitt barn tidigt i blivandet av en familj, redan under graviditeten. .

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r en global epidemi. Fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemĂ€ssiga faktorer. Övervikt kanleda till flera följdsjukdomar. Viktminskning kan ge ökad livskvalitĂ© pch psykiskt vĂ€lbefinnande. Ur ett hĂ€lsoekonomiskt perspektiv Ă€r det av vikt att det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet startar tidigt i barndomen.

Uppsatsen heter Förskolebarns lÀrande ? en diskursanalys av förskolans reviderade lÀroplan. Studiens syfte Àr att tolka hur förestÀllningar om barns lÀrande formuleras i den omarbetade lÀroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. FrÄgestÀllningarna för studien Àr: Hur formuleras lÀrande i förskolans omarbetade lÀroplan? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av svenska dokument som föregÄtt revideringen? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslÄngt lÀrande och internationella Konventionen om barnets rÀttigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hÀmtas ifrÄn Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Habiliteringen syftar till att frÀmja barn med funktionshinders funktionsförmÄga för att öka förutsÀttningarna för delaktighet i samhÀllet. Habiliteringsplanering Àr ett sÀtt för barnet att delta i utformandet av habiliteringen. Syftet med studien var att undersöka barns upplevelse och förstÄelse av mötet med habiliteringen, sett ur barnets perspektiv. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer. Sex barn i Äldern 10-13 Är intervjuades.

LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker pÄ att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling och med hjÀlp av olika uttrycksformer frÀmja barns utveckling och lÀrande. FörskolelÀrarens roll Àr att stimulera och utmana barnet i en innehÄllsrik och inbjudande miljö. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur fyra förskolelÀrare resonerar gÀllande kommunikation med barn i yngre Äldrar pÄ förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehÄller strukturerade intervjuer. VÄra intervjuer genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i Sverige dÀr fyra förskolelÀrare tillfrÄgades.

Syftet med studien Àr att synliggöra hur smÄ barns introduktion till förskolan kan genomföras av lÀrare, samt undersöka hur vÄrdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger pÄ intervjuer med fem lÀrare/förskollÀrare som arbetar inom förskolan samt en enkÀtundersökning med sexton vÄrdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkÀterna visade att begrepp som ofta Äterkom var samverkan, samarbete. BÄde lÀrare och vÄrdnadshavare poÀngterade att kommunikation, förtroende och tillit Àr grunden till en bra och fungerande samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bÀsta i frÀmsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sÀtt samtliga vÄrdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion pÄ förskolan och lÀrarnas bemötande och deras professionella insats.

LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker pÄ att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling och med hjÀlp av olika uttrycksformer frÀmja barns utveckling och lÀrande. FörskolelÀrarens roll Àr att stimulera och utmana barnet i en innehÄllsrik och inbjudande miljö. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur fyra förskolelÀrare resonerar gÀllande kommunikation med barn i yngre Äldrar pÄ förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehÄller strukturerade intervjuer. VÄra intervjuer genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i Sverige dÀr fyra förskolelÀrare tillfrÄgades.

Bakgrund: Medfödda hjÀrtfel tillhör de vanligaste missbildningarna hos levande födda barn. De stora framstegen inom hjÀrtkirurgin har lett till att fler barn överlever. Att fÄ ett barn med medfött hjÀrtfel Àr vÀl dokumenterat som en mycket stressig upplevelse familjen. FörÀldrar till hjÀrtsjuka barn uppvisar ett sÀmre vÀlbefinnande jÀmfört med förÀldrar till friska barn.Syfte: Att beskriva förÀldrars upplevelser av att leva med ett barn med medfött hjÀrtfel.Metod: AllmÀn litteraturstudie med kvalitativ deskriptiv design och en deduktiv ansats. Katie Erikssons vÄrdteori om lidandet anvÀndes som teoretisk referensram.Resultat: FörÀldrarna led av oro och stress i hög utstrÀckning och barnets hjÀrtsjukdom hadeen stor inverkan pÄ hela familjens tillvaro.

Lekarbete/lek som specialpedagogisk metod anvÀnds bland annat för att hjÀlpa splittrade, otrygga och okoncentrerade barn, barn i sorg och barn med negativ sjÀlvuppfattning, genom att leka i nÀrvaro av en intresserad vuxen i ett speciellt lekrum. Barn som upplever skilsmÀssa kan fÄ dessa reaktioner som behöver bearbetas och vi ville ta reda pÄ om det gÄr att hjÀlpa dessa barn med lekarbete. Vi ville undersöka hur lekarbete kan stödja skilsmÀssobarn i Äldern 4-7 Är samt om lekpedagogernas förhÄllningssÀtt har betydelse för barnets bearbetning. Vi ville lyfta fram lekpedagogers erfarenheter och hur de upplever sitt förhÄllningssÀtt. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer av lekpedagoger. Studien visar att lekarbete Àr stödjande för barn i Äldern 4-7 Är som upplevt förÀldrars skilsmÀssa. Barnet kan i lekarbete skapa förstÄelse och fÄ ordning pÄ sina tankar. Lekpedagogernas förhÄllningssÀtt har betydelse för barnets bearbetning eftersom de ger barnet total uppmÀrksamhet..

Det finns barn som placeras i familjehem i bÄde Sverige och Norge av respektives lands myndigheter. Barnen placeras pÄ detta sÀtt hos andra familjer för att de vill ge barnen en tryggare uppvÀxt pga. att de biologiska förÀldrarna brister som vÄrdnadshavare. De kan t.ex. vara psykiskt sjuka, hota att döda barnen, inte ge dem mat, utnyttja dem sexuellt eller vara en fara för deras psykosociala hÀlsa och utveckling.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r en global epidemi. Fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemĂ€ssiga faktorer. Övervikt kanleda till flera följdsjukdomar. Viktminskning kan ge ökad livskvalitĂ© pch psykiskt vĂ€lbefinnande. Ur ett hĂ€lsoekonomiskt perspektiv Ă€r det av vikt att det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet startar tidigt i barndomen.