Syftet med arbetet var att fÄ inblick i hur pedagoger i förskolan diskuterar med varandra i Àmnet barn och sexualitet. Ambitionen var att fÄ veta vad pedagoger tÀnker om barns sexualitet och vilken syn de har pÄ förskolans ansvar och delaktighet kring barns könsrollsskapande. För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀndes fokusgrupper och enkÀter som undersökningsmetoder. Mitt resultat visar att det finns ett behov och en viss vilja att prata kring Àmnet men att det inte direkt görs i nulÀget. Det ansÄgs Àven viktigt att föra en dialog med förÀldrar i frÄgor som rör kön, könsroller och barns sexualitet. Detta stÀmmer Àven vÀl in med riktlinjer frÄn LÀroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) om att samarbeta med hemmet för barnets bÀsta. I frÄgan om ifall det finns nÄgra direkta direktiv om barn och sexualitet i nÄgot styrdokument, drogs slutsatsen att det kan tolkas in under ord som respekt och privatliv.

Specialarbetet förtecknar totalt 303 verk med anknytning till Frankrikes historia. Huvuddelen av böckerna har försetts med en kortare kommentar. KÀlla vid sammanstÀllningen har varit Svensk bokförteckning. Bibliografin Àr uppstÀlld enligt SAB:s klassifikationssystem. Avdelning Kj har uppdelats i lÀmpliga tidsperioder för att göra materialet mer lÀttöverskÄdligt.

Bakgrund: AutismspektrumtillstÄnd Àr ett samlingsnamn pÄ fyra neuropsykiska funktionsnedsÀttningar som gemensamt kÀnnetecknas av begrÀnsningar till socialt samspel, nedsatt förmÄga till kommunikation och förestÀllningsförmÄga. I autismspektrumtillstÄnd diagnosen inkluderas Autism, Desintegrativ störning, Asbergers syndrom och Atypisk autism. Ur ett globalt perspektiv finns det ca 70 miljoner individer som har autismspektrumtillstÄnd. För barnets förÀldrar innebÀr diagnosen stora förÀndringar i det dagliga livet och hela familjens livssituation pÄverkas.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva mödrars upplevelser av att ha barn med autismspektrumtillstÄnd.Metod: En empirisk deskriptiv studie baserad pÄ analys av Ätta bloggar. InnehÄll frÄn bloggarna granskades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehÄllsanalys pÄ en manifest nivÄ.Huvudresultat: Resultatet visar att det hade skett en förÀndring i mödrarnas livssituation genom att de var tvungna att anpassa sin vardag efter barnets diagnos och förutsÀttningar.

Detta examensarbete handlar om den individuella utvecklingsplanen (IUP) som alla elever har rÀtt till sedan den 1 januari 2006, efter en Àndring i grundskoleförordningen. Syftet med studien var att undersöka förÀldrars delaktighet och inflytande över sitt barns IUP dÄ skolverket (2005) menar att lÀraren skall ansvara för att denna tas fram i samarbete med elev och förÀldrar. Litteraturstudierna och tidigare forskning visade att relationen mellan hem och skola Àr tÀmligen komplicerad, men att det finns en medvetenhet om vikten av att förÀldrar görs delaktiga i sina barns studier. Jag genomförde en enkÀtundersökning bland förÀldrar till elever i Är 4-5. Resultatet av undersökningen visade att flertalet förÀldrar upplever att IUP har gett dem ökad delaktighet i sina barns studier men att deras inflytande över barnets IUP varit ganska begrÀnsad.

I vÀstvÀrlden har det blivit nÀstintill en trend för företag att göra namnbyten. I USA byter cirka 3000 företag namn varje Är. 1990 lÄg den siffran pÄ 1000, vilket innebÀr en ökning med 300 % pÄ cirka 15 Är. De stora finansiella summor som anvÀnds vid namnbyten indikerar pÄ att företagsnamnet Àr av stor betydelse. Men varför gör dessa företag namnbyten, och hur gÄr de tillvÀga vid namnÀndringen? Syftet med den hÀr studien Àr att besvara dessa frÄgor.För att kunna besvara dessa frÄgor har vi anvÀnts oss utav kvalitativ metod, dÄ vi vill gÄ pÄ djupet genom att besvara ?varför? och ?hur?.

Övervikt och fetma bland barn har ökat bĂ„de i Sverige och internationellt de senaste tvĂ„ decennierna. Totalt bland alla barn i Sverige har 15 - 20 % övervikt. Sunda kostvanor och fysisk aktivitet frĂ„n tidig Ă„lder kan minska risken att utveckla övervikt och fetma. BarnhĂ€lsovĂ„rden i Sverige arbetar utifrĂ„n barnets hĂ€lsa och har stora möjligheter att nĂ„ ut till alla familjer. I arbetsuppgifterna ingĂ„r att frĂ€mja barnets hĂ€lsa, följa tillvĂ€xtutvecklingen, samt stötta förĂ€ldrarna i sin förĂ€ldraroll.

ProblemomrÄde: Studiens problemomrÄde omfattade den förÀndrade livsvÀrlden hos en familj dÄ ett barn drabbas av cancer. Sjukdomen för med sig en ökad emotionell stress och de vanligaste reaktionerna Àr Ängest, depression, Àngslan, skuld, maktlöshet, utmattning och osÀkerhet. Barnets cancer leder sÄledes till ett ökat livslidande hos samtliga familjemedlemmar. Syfte: Syftet med studien Àr att ur ett förÀldraperspektiv belysa hur familjens livsvÀrld pÄverkas dÄ ett av barnen drabbas av cancer samt hur situationen hanteras av familjen. Metod: För att besvara syftet anvÀndes en kvalitativ ansats dÀr författarna utgick ifrÄn tre olika sjÀlvbiografier.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om kommunikationen mellan barn och hemmavarande vÄrdnadshavare har förÀndrats efter barnets deltagande pÄ verksamheten Solrosen. Uppsatsen utgÄr ifrÄn frÄgestÀllningarna: ? Hur upplever barnet att kommunikationen mellan barnet och den hemmavarande vÄrdnadshavaren förÀndrats?? Hur upplever den hemmavarande vÄrdnadshavaren att kommunikationen mellan den hemmavarande vÄrdnadshavaren och barnet har förÀndrats?? Vad anser personalen pÄ Solrosen sig ha bidragit med gÀllande kommunikationen mellan barnet och den hemmavarande vÄrdnadshavaren?Solrosen Àr en verksamhet som drivs av Göteborgs RÀddningsmission och som arbetar med pedagogisk gruppverksamhet för barn och ungdomar i Äldrarna 5-18 Är. Solrosen erbjuder stöd till barn, förÀldrar och andra anhöriga dÄ en familjemedlem frihetsberövats. Stödet kan innefatta gruppdeltagande och individuella samtal.

Syftet med Barnahus Ă€r att barn som misstĂ€nkts blivit utsatt för vĂ„ld eller övergrepp ska i en trygg och barnvĂ€nlig miljö förmedla sin upplevelse, samt hjĂ€lpa barnet genom stöd och insatser att bemĂ€stra utsattheten. Studien grundas pĂ„ kvalitativa intervjuer som metod. Respondenterna som ingĂ„r i studien representerar SocialtjĂ€nsten, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Barnkliniken och Barn- och ungdomspsykiatrin. Resultatet presenterar samverkansparternas upplevelse av samverkans funktion, fördelar och brister, samt hur barnets rĂ€ttigheter tillĂ€mpas i utredningsprocessen. Resultatet pĂ„visar att respondenterna upplever samverkan i Barnahus som en möjlighet till personlig och yrkesmĂ€ssig utveckling, och att samverkan över yrkesrollerna Ă€r en förutsĂ€ttning för att tillgodose barnets behov av skydd och trygghet.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka vilka bakomliggande faktorer som p?verkar ?terg?ngen eller avslutet till idrott efter en l?ngtidsskada hos kvinnliga innebandyspelare i ?ldern 16?19 ?r. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ metod som grundar sig i sex semistrukturerade intervjuer. Deltagarna har tagits fram genom sn?bollsurval, bekv?mlighetsurval samt avsiktligt urval. Intervjuerna av de sex kvinnliga innebandyspelarna som haft en l?ngtidsskada transkriberades och genomgick b?de en tematisk analys samt en kvalitativ inneh?llsanalys.

Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga utfallet av chefsrekryteringar i SDF Östra Göteborg. Det utfall som kartlades var sammansĂ€ttningen i gruppen nyrekryterade chefer avseende kön, etnicitet och organisationstillhörighet. Dessa uppgifter kan anvĂ€ndas som utgĂ„ngspunkt i arbetet med att öka representationen av kvinnor och utomnordiskt födda pĂ„ chefsnivĂ„. Denna mĂ„lformulering har organisationen grundat med utgĂ„ngspunkten att strukturell diskriminering har pĂ„verkat den nuvarande sammansĂ€ttningen.Tidigare forskning om diskriminering, sĂ€rskilt i rekryteringssammanhang, har genomförts med experimentella metoder, kvantitativa studier av arbetsmarknadsutfall och kvalitativ metod. Studierna har visat hur rekryterares meningsskapande, institutionella praktiker i organisationen och strukturer i samhĂ€llet ger upphov till skilda arbetsmarknadsutfall för olika grupper.

Syftet med arbetet var att fÄ inblick i hur pedagoger i förskolan diskuterar med varandra i Àmnet barn och sexualitet. Ambitionen var att fÄ veta vad pedagoger tÀnker om barns sexualitet och vilken syn de har pÄ förskolans ansvar och delaktighet kring barns könsrollsskapande. För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀndes fokusgrupper och enkÀter som undersökningsmetoder. Mitt resultat visar att det finns ett behov och en viss vilja att prata kring Àmnet men att det inte direkt görs i nulÀget. Det ansÄgs Àven viktigt att föra en dialog med förÀldrar i frÄgor som rör kön, könsroller och barns sexualitet. Detta stÀmmer Àven vÀl in med riktlinjer frÄn LÀroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) om att samarbeta med hemmet för barnets bÀsta. I frÄgan om ifall det finns nÄgra direkta direktiv om barn och sexualitet i nÄgot styrdokument, drogs slutsatsen att det kan tolkas in under ord som respekt och privatliv.

Den hÀr studien undersöker en sprÄkbytesprocess hos en 4-Ärig adopterad flicka nÄgra mÄnader efter flytten till Sverige. Studien fokuserar pÄ vilka strategier barnet anvÀnder för att kommunicera. De undersökta strategierna utgÄr frÄn de Geers forskning (1992), dÀr kommunikationsstrategier och inlÀrningsstrategier samt sociala strategier behandlas. Med utgÄngspunkt i resultatet diskuteras hur barnets sprÄk kan relateras till modersmÄl eller förstasprÄk respektive andrasprÄk.Vid sex tillfÀllen har barnets spontana kommunikation observerats och spelats in med hjÀlp av videokamera. DÀrefter har detta material transkriberats och analyserats.

LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker pÄ att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling och med hjÀlp av olika uttrycksformer frÀmja barns utveckling och lÀrande. FörskolelÀrarens roll Àr att stimulera och utmana barnet i en innehÄllsrik och inbjudande miljö. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur fyra förskolelÀrare resonerar gÀllande kommunikation med barn i yngre Äldrar pÄ förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehÄller strukturerade intervjuer. VÄra intervjuer genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i Sverige dÀr fyra förskolelÀrare tillfrÄgades.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 Àr en kronisk sjukdom som Àr orsakad av en kraftig eller totalt nedsatt insulinproduktion. Insulinet reglerar blodsockernivÄn och vid obalans kan det medföra allvarliga tillstÄnd och komplikationer. En kronisk sjukdom medför en omstÀllning av levnadsvanor och skapar ett beroende av hjÀlp.Syfte: Syftet var att beskriva förÀldrars upplevelser och erfarenheter av att ha barn med diabetes mellitus typ 1.Metod: Denna litteraturstudie gjordes utifrÄn en systematisk metod med en beskrivande design. Underlaget för resultatet utgjordes av nio artiklar dÀr samtliga analyserades med inspiration av innehÄllsanalys. MÄlgruppen för studien var förÀldrar till barn upp till 12 Är med diabetes typ 1.Resultat: MÄnga förÀldrar var oförberedda pÄ sitt barns diagnos och blev chockade i samband med diagnostillfÀllet.