Det övergripande syftet med denna uppsats Ă€r att utifrĂ„n ett rĂ€ttsociologiskt perspektiv undersöka huruvida begreppet barnets bĂ€sta förverkligas i domstolars beslut samt familjerĂ€tters yttrande gĂ€llande vĂ„rdnadstvister. Uppsatsen söker vidare förklara lagrummets grĂ€nser avseende vĂ„rdnadstvister dĂ„ domstolar och familjerĂ€tter samarbetar under speciella omstĂ€ndigheter. Åtta stickprovsutvalda rĂ€ttsfall, med bifogat yttrande frĂ„n socialnĂ€mnd, utgör grunden för studien. Den empiriska delen bygger inledningsvis pĂ„ en delanalys i form av meningskoncentrering, för att övergĂ„ till att inringa sĂ€rdrag i analyserad text med utgĂ„ngspunkt i om och huruvida barnet har fĂ„tt komma till tals. Barnets bĂ€sta tycks beaktas sĂ„ lĂ„ngt det Ă€r möjligt i vĂ„rdnadstvister men begreppets innebörd har en tendens att tolkas av vuxna, vilket kan leda till att det definieras ur ett vuxenperspektiv istĂ€llet för ett barnperspektiv.

BakgrundI bakgrunden berör vi olika definitioner som finns av tvÄsprÄkighet samt förskolan, skolans och samhÀllets pÄverkan för andrasprÄksinlÀrningen. Vi tar Àven upp modersmÄlets betydelse för sprÄkutvecklingen, samt olika arbetssÀtt och arbetsmetoder för att frÀmjaandrasprÄksinlÀrningen. Vidare skriver vi om sambandet mellan sprÄk och kultur och utgÄrfrÄn teoretikerna Lev Vygotskijs och Roger SÀljö.SyfteVÄrt syfte med undersökningen Àr att studera ett antal pedagogers uppfattningar om barnenstvÄsprÄkighet och deras kultur samt Àven vilka metoder och arbetssÀtt de anvÀnder sig av för att frÀmja barnets modersmÄl och utveckla det svenska sprÄket i en mÄngkulturell förskola/förskoleklass.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervju och intervjuat Ätta pedagoger som arbetar i mÄngkulturell förskola/ förskoleklass. Vi har i denna del Àven beskrivit urval, hur vi gick tillvÀga för att besvara vÄrt syfte samt beskrivit reliabilitet och validitet, de etiska aspekterna och hur vi bearbetat och analyserat det resultat vi fick fram.ResultatI resultatet framgick det att de intervjuade pedagogerna sÄg bÄde för och nackdelar med att vara tvÄsprÄkig. Pedagogerna var medvetna om att barnets modersmÄl var viktigt för att de ska kunna utveckla bÄde sitt modersmÄl och det svenska sprÄket.

ADHD Àr en vanligt förekommande neuropsykiatrisk störning bland barn, vilka uppvisar beteende som överaktivitet, uppmÀrksamhetsstörning och impulsivitet. För förÀldrarna kan detta innebÀra svÄrigheter att hantera barnens beteende och sÀtta begrÀnsningar. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelse frÄn sitt dagliga liv med barn med ADHD problematik. Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och baseras pÄ sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien. I resultatet framkom: FörÀldrarnas uppfostringsförsök, FörÀldrarnas relation, Ett minskat kontaktnÀt, Behov av stöd och hjÀlp, Hopp och förtvivlan samt Kulturkrock och rollförvÀntningar.

Den egna nyfikenheten, studierna i religionsvetenskap samt ett intresse för hembygdshistoria har fÄtt mig att vÀlja det Àmne som denna uppsats handlar om. Viljan till att försöka levandegöra en del av traktens historia har ocksÄ varit den största drivkraften i detta arbete.HuvudÀmnet för uppsatsen handlar om en religiös sekt i JÀrvsö under 1800-talet. Sekten kallades i folkmun för ?hedbergare? men Àr i kyrkohistorien mer kÀnd under namnet hedbergianer. BÄda dessa namn kom av att församlingsmedlemmarna i dessa utbytargrupper inspirerades av en finsk prÀst vid namn Fredrik Gabriel Hedberg.Det övergripande syftet med arbetet Àr att göra en historisk beskrivning av hedbergarna i JÀrvsö, dÄ frÄn rörelsens uppkomst till dess fall.

Vi har undersökt pedagogernas syn pÄ den fria leken betydelse i förskolan den förekommer bÄde i utomhus och inomhusmiljö. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ undersökning. Genom strukturerade intervjuer med pedagoger har vi fÄtt in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna Àr eniga om att den fria leken Àr viktig för hela barnets utveckling. Pedagogerna anser Àven att barnens största utveckling sker under den fria leken som kallas arbete inom Montessoripedagogiken.

Att intrÀda i skolans vÀrld Àr ett stort steg i barnets liv. Sverige har en sÄdan skolstartsmodellsom ger barnen möjligheter att intrÀda i skolans vÀrld vid olika tidpnnkter. Varianten attintrÀda i skolans vÀrld ett Är senare anvÀnds trots allt nÀstan inte alls. Det innebÀr attkonsekvenserna av denna modell blir sÄdana att en del barn som Àr födda sent pÄ Äret intrÀderi skolans vÀrld utan att ha uppnÄtt Älder sex Är. Enligt forskarna pÄverkar detta negativtbarnets skolgÄng och studieresultat.

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

Affektreglering Àr ett begrepp som inom modern anknytningsteori anvÀnds för att beskriva förÀlderns följsamhet, lyhördhet och stöd för barnet att reglera och organisera affekter, upphetsningsnivÄ och erfarenheter. FörÀlderns förmÄga avseende detta antas kunna pÄverka barnets förmÄga till sjÀlvreglering. I syfte att studera om faktorer som att föda ett prematurt riskbarn och paritet pÄverkar mammans förmÄga till affektreglering har en teoretiskt grundad skala skapats utifrÄn variabler som ingÄr i The Parent-Child Early Relational Assessment (ERA), ett kvantitativt bedömningsinstrument av samspelskvalitéer. I jÀmförelse mellan 17 mammor till prematurfödda riskbarn (VLBW/ELBW) och en matchad kontrollgrupp, videofilmade i samspelssituationer dÄ barnen varit 3, 18 och 24 mÄnader (korr. för prematurfödda), framkommer en signifikant lÀgre affektreglerande förmÄga hos förstföderskor som har ett prematurt riskbarn.

Bakgrund: Barn har fĂ„tt en mer stillasittande livsstil. Detta tros vara en bidragande orsak till att övervikt och fetma hos barn har ökat. Överviktiga barn löper ökad risk att utveckla fetma och andra allvarliga sjukdomar i framtiden till följd av sin övervikt. Det Ă€r förĂ€ldrarna som har det huvudsakliga ansvaret för sina barn och deras vikt. NĂ€r barnet har viktproblem behöver förĂ€ldrarna stöd och hjĂ€lp, men upplever ofta oförstĂ„else frĂ„n vĂ„rdpersonalen.Syfte:Syftet med studien var att belysa förĂ€ldrars upplevelse av att leva med barn som har övervikt eller fetma.Metod:Litteraturstudie med kvalitativ ansats.

The purpose of this study was to explore if and how the Swedish Supreme Court are using the concept ?the child?s best interest?. This concept is used a lot in Swedish legislation, but it needs interpretation every time itÂŽs used and is often perceived as unclear. This makes it interesting to see how this affects the individual childÂŽs legal rights. Furthermore I want to see if the Supreme Court listen to the childÂŽs own opinion and if not, are there any justifications to why not.

Syftet med examensarbetet har varit att se sagans betydelse för ett barn i förskoleÄlderns sprÄkliga utveckling. Syftet var Àven att undersöka hur pedagogers och förÀldrars engagemang kan bidra.  Metoden som anvÀnts i examensarbetet Àr en kvalitativ undersökning pÄ tvÄ förskolor med olika förutsÀttningar. DÀrefter har sedan jÀmförts likheter och skillnader mellan hur barnen tagit till sig av sagans ord och mening. Det har Àven gjorts enkÀtundersökningar dÀr förÀldrar och pedagoger har fÄtt ge sin syn pÄ hur de upplever att barn pÄverkas och utvecklas av sagor.

Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en neuropsykiatrisk funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras barn och utvecklas i samspel med andra.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, unga vuxnas erfarenheter av separation och vÄrdnadstvist mellan förÀldrarna under barndomen inverkat nÀr det gÀller instÀllning till samlevnadsfrÄgor. Mer konkret Àr avsikten att söka svar pÄ frÄgor som beaktar principen om barnets bÀsta, attityder gentemot relationer, separationer och giftermÄl liksom dagens relation till förÀldrarna. Tolkningsramen som anvÀndes för att tolka och förstÄ uppsatsens empiriska material baseras pÄ de inledande bestÀmmelserna enligt 6 kap. förÀldrabalken, nÄgra risker med socialarbetarens förhÄllningssÀtt, barnets kÀnsla av ansvar, lojalitet och hemlighÄllande, barnets överlevnadsstrategier och kognitiv dissonansteori. Dessa tolkningsredskap var effektiva för att belysa unga vuxnas erfarenheter frÄn barndomen och deras attityder till samlevnadsfrÄgor.

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

Syftet var att utifrÄn vald forskningslitteratur studera vilka samhÀlleliga stödinsatser till förÀldrar med intellektuella funktionsnedsÀttningar och deras barn som fungerar vÀl. Vidare studerades huruvida stödinsatserna var förenliga med socialtjÀnstens utredningssystem Barns Behov i Centrum (BBIC). Studien fokuserade pÄ tre teman utifrÄn BBIC: barnets behov, förÀldrarnas förmÄga samt faktorer i familj och miljö. Metoden var en kunskapsöversikt som tolkades med den hermeneutiska cirkeln. Resultatet visade att stödja förÀldrarna stödjer barnet vilket Àr förenligt med BBIC.  SamhÀllsstöd baserat pÄ empowerment och företrÀdarskap fungerar bra.