Denna skrift Àr en deskriptiv studie av studenters kunskap om grundskolans sekretesslag. Belysningspunkterna Àr grundskolans sekretesslag utifrÄn pedagogens yrkesetiska ansvar. Den metod som anvÀnds i undersökningen Àr frÄgeformulÀr som skickats ut till 255 lÀrarstuderande. 77 av de tillfrÄgade deltog i undersökningen. Undersökningen gav resultatet att det finns en övervÀgande brist i lÀrarstudenters kunskaper.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

Detta examensarbete Àr en c-uppsats och en avslutande del i lÀrarutbildningen. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elevvÄrdande personal talar om sina pedagogiska och sociala strategier gentemot barn med socioemotionella problem.Genom intervjuer, tidigare forskning och teorier visar resultatet pÄ att barn med socioemotionella problem behöver struktur, tydlighet och realistiska krav och förvÀntningar dÀr fokus bör ligga pÄ barnets styrkor.Genom uppmuntran och beröm kan barnets sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende stÀrkas vilket bidrar till att barnet kan fungera bÀttre socialt men ocksÄ nÄ kunskapsmÄlen.För detta krÀvs det att personalen kring barn med socioemotionella problem har kunskap kring arbetssÀtt och förhÄllningssÀtt..

Syftet med studien har varit att unders?ka relationen mellan familjehemsf?r?ldrar och det placerade barnets biologiska f?r?ldrar, ur familjehemsf?r?ldrarnas perspektiv. Studien genomf?rdes med en kvalitativ metod med hj?lp av fem intervjuer med sex familjehemsf?r?ldrar, fr?n tre olika kommuner i Sverige. Studien riktar in sig p? familjehemsf?r?ldrar som inte har n?gon tidigare kontakt med det placerade barnets n?tverk.

Denna litteraturstudie Àr skriven pÄ uppdrag av Malmö Stad och behandlar barn som bevittnat vÄld och hur dessa skall förhöras samt huruvida barn Àr kompetenta vittnen. Resultatet visar att barn kan vara kompetenta vittnen som kan ge korrekta och tillförlitliga utsagor om de förhörts pÄ ett korrekt sÀtt som varit anpassat till barnets utvecklingsnivÄ. Vidare visade Àven studien att barns pÄverkan av suggestion Àr starkt kopplat till deras utveckling och hur barnets utveckling den kan ha pÄverkats av att bevittna vÄld men Àven under vilka förhÄllanden barnet förhörts..

The essay, based on interviews with eight people, deals with name changes from a foreign-sounding name to Swedish-sounding name. The aim is to investigate the reasons behind the name change and whether experiences of ethnic discrimination were among these reasons. Furthermore, I explore the consequences of the name change, and whether the name change was an effective strategy to avoid ethnic discrimination. The study employs qualitative method; I carry out eight interviews with four women and four men, and analyze the empirical material by means of post-colonial theory in which categorizing, otherness and passing are significant terms. The results show that the name change takes place primarily to reduce a sense of otherness, and the discursively locked positions a foreign-sounding name creates.

SammanfattningVi har gjort en kritisk diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. FrÄgestÀllningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet? genom AC:s medlemstidning? Vilka Àr möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebÀr diskursen? VÄrt syfte har varit att förstÄ diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet?. Vi har utgÄtt ifrÄn socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och sprÄkfilosofi.VÄrt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa förestÀllningar om förÀldraskap, familj och individer som bygger pÄ socialt konstruerade förestÀllningar om vad som Àr en ?riktig? familj, bra förÀldraegenskaper och barnets bÀsta.

Ämnet för den hĂ€r uppsatsen Ă€r engagemang och instĂ€llning till lĂ€slĂ€xan i skolan. Syftet har varit att undersöka hur vanligt det Ă€r att vĂ„rdnadshavare lyssnar nĂ€r barnet lĂ€ser sin lĂ€slĂ€xa och om det finns samband mellan barnets lĂ€snivĂ„ och hur aktivt vĂ„rdnadshavare deltar i arbetet med lĂ€slĂ€xan. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: 1. Hur ser sambandet ut mellan vĂ„rdnadshavare som lyssnar pĂ„ barnets lĂ€slĂ€xa och barnets lĂ€snivĂ„? 2.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Introduktion: Familjecentrerad vÄrd innebÀr en process dÀr involvering och deltagande leder till professionellt stöd för barn och familj. Detta karaktÀriseras av en relation mellan vÄrdpersonal och familj dÀr bÄda parter tar Ätar sig ansvar för barnets omvÄrdnad och hÀlsovÄrd. För barn upplevs en separation frÄn förÀldrarna ofta som ett stort trauma, varför det Àr viktigt att förÀldrarna Àr nÀrvarande under sjukhusvistelsen. FörÀldrar kan bland annat bidra med tröst och stöd till barnet. Familjecentrerad vÄrd ger sÄledes en möjlighet för familjen att vara delaktig i barnets vÄrd.

NÀr ett barn insjuknar i en svÄr sjukdom Àr det oundvikligt att förÀldrarna pÄverkas bÄde emotionellt och socialt. DÄ barnet Àr i stort behov av sina förÀldrar kan det uppstÄ problem eftersom förÀldrarollen Àndras i och med att barnet lÀggs in pÄ sjukhus. BarnsjukvÄrden har gÄtt mot en familjefokuserad vÄrd som Àr baserad pÄ en nÀra och kontinuerlig involvering i barnets familj. Genom att vÄrdpersonalen bygger upp en ömsesidig relation till förÀldrarna och deras barn kan de lÀttare hjÀlpa dem med deras grundlÀggande behov. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur förÀldrar till barn pÄ sjukhus upplever relationen med vÄrdpersonalen.

Syftet med föreliggande studie Àr att studera hur höglÀsning sker i fyra olika lÀssituationer i förskolan. UtifrÄn höglÀsningsaktiviteten vill vi sedan diskutera hur barnets sprÄkliga utveckling kan möjliggöras respektive hindras genom deltagande i sÄdana praktiker. Den teoretiska utgÄngspunkten i vÄr studie Àr det sociokulturella perspektivet som innebÀr att lÀrandet Àr en social och kommunikativ process dÀr sprÄket Àr ett viktigt redskap för lÀrande. InstÀllningen Àr ocksÄ att samspel och aktivitet utgör centrala aspekter för utvecklingen av barnets sprÄk. Dessa begrepp löper dÀrmed som en röd trÄd genom uppsatsens alla delar.

Denna uppsats behandlar hur naturen anvÀnds som ett pedagogiskt rum och barnetsbildskapande i naturen sett ur olika perspektiv. De flÀtas samman i en undersökning hurpedagoger anvÀnder barnets bildskapande i naturen. I den hÀr uppsatsen undersöks en förskolaför att kartlÀgga deras vanor och visioner om bildskapande i naturen. UtifrÄn intervju och studiebelyser uppsatsen bÄde pedagogernas erfarenheter och visioner sÄvÀl som barnens upplevelser.Studieobjektet i denna undersökning Àr en Ur och Skur profilerad förskola.Huvudresultatet Àr att miljön för barnens bildskapande pÄverkar och gör sitt avtryck. FÄr barnetnÀring till sin fantasi sker en utveckling..

Syftet med examensarbetet har varit att, utifrÄn kvalitativt inriktade intervjuer, undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ sin professionella yrkesroll i musikaliska sammanhang. Med det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet pÄvisar att respondenterna ser sÄng och musik som ett betydelsefullt verktyg i förskoleverksamheten. Genom den musikaliska kontexten kan de bÄde frÀmja och stimulera ett flertal delar av det enskilda barnets utveckling. Samtliga deltagare i undersökningen anser sÄledes att deras roll i sammanhang av det hÀr slaget Àr av stor vikt.Hur respondenterna ser pÄ sin roll och syftet bakom sÄngen och musiken i förskolan skiljer sig till viss del beroende pÄ om arbetet sker i en smÄbarnsgrupp eller storbarnsgrupp.

Titel: KÀrt barn har mÄnga namn ? en studie om mikrokommunikation med kundpinnen ifokusFörfattare: Anna Friman & Sofie NilssonUppdragsgivare: Invision Media Group ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikationTermin: VÄrterminen 2011Handledare: Marie GrusellSidantal: 55Antal ord: 18164Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur mÀnniskor uppfattar och förhÄller sig tillmikrokommunikation.Metod: Deltagande observationer, fokusgrupp och experiment.Material: Anteckningar frÄn deltagande observationer vid fyra tillfÀllen, enfokusgruppssession och 500 enkÀter.Huvudresultat: VÄra resultat visar pÄ att det finns ett flertal olika faktorer som pÄverkar hurmÀnniskor uppfattar och förhÄller sig till mikrokommunikation. VÄra resultat visar attmÀnniskor har en förhÄllandevis negativ instÀllning till reklam generellt och ?stör? sig pÄreklamen i matvarubutiker. Observationerna visar att det finns ett flertal föremÄl vid kassansom ?stjÀl? uppmÀrksamhet frÄn kundpinnen.