Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

En procent av alla barn i Sverige föds extremt eller mycket för tidigt (före vecka 33). Dessa barn löper ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar och funktionsnedsÀttningar. FörÀldrar som upplever att fÄ ett barn fött för tidigt möter mÄnga utmaningar bÄde under barnets första kritiska tid, liksom senare. Forskning visar pÄ ett sÀrskilt behov av att stödja dessa förÀldrar, sÄ att de i sin tur klarar av att tillgodose sina barns behov.Syftet med studien var att fÄ en förstÄelse för familjernas situation , liksom deras uppfattning av samhÀllets stöd till dem. En kvalitativ intervjustudie med elva förÀldrar till extremt eller mycket för tidigt födda barn genomfördes.

Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.

Uppsatsen behandlar tvÄngsomhÀndertagande av barn och unga, lagstiftningen och om-stÀndigheterna kring ett sÄdant beslut. Det har varit ett stÀndigt aktuellt Àmne sedan antagandet av aktuell lagstiftning pÄ omrÄdet. Eftersom Sverige har antagit och ratificerat konventionen om barns rÀttigheter skall alla beslut som görs med hÀnsyn till konventionens bestÀmmelser. Konventionen har fyra huvudartiklar varav en av dem behandlar barnets bÀsta. Artikeln faststÀller att alla beslut som fattas, och som pÄ ett eller annat vis rör barn, skall ta hÀnsyn till barnets bÀsta.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan följer och dokumenterar barnets utveckling inom mÄlomrÄdet matematik. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med verksamma förskollÀrare. I undersökningens resultat framgÄr det bÄde hur frekvent dokumentation av barns matematikutveckling sker och att val av metod och verktyg för att genomföra dokumentationen skiljer sig Ät mellan de olika pedagogerna. Studien visar Àven att förskollÀrarna anser att dokumentation av barns matematikutveckling Àr en viktig del av verksamheten, men att tiden inte alltid upplevs rÀcka till för att kunna resultera i en omfattad dokumentation. Ytterligare nÄgot intressant som gÄr att finna i resultatet Àr att tolkning av de olika dokumentationsmetoderna gÄr isÀr och att dess innebörd dÀrmed inte Àr enhÀllig.

NÀr ett litet barn har utsatts för övergrepp av en vuxen och detta har anmÀlts till polis, kommer barnet i kontakt med rÀttvÀsendet. HÀr inleds en process som Àr anpassad  och utformad efter vuxnas perspektiv. Syftet med denna uppsats Àr att försöka klargöra vilka svÄrigheter som uppstÄr nÀr ett barn kommer i kontakt med rÀttsvÀsendet och hur barnet barnets utsaga bemöts och vÀrderas. Hur vÀl tillgodoses de rÀttigheter som alla barn tillförsÀkras enligt Barnkonventionen nÀr det finns prejudicerande domar som stadgar att utsagor av barn under tre Är inte ska tillmÀtas nÄgon trovÀrdighet. Vidare behandlas vilka rÀttigheter barnet har som mÄlsÀgande och vem som ska se till att dessa efterlevs samt hur de olika aktörer som berörs samarbetar för att tillgodose barnets rÀttigheter under brottmÄlsprocessen.

Vad har barn i Sverige för rÀttigheter idag och vad har förÀldrar för skyldigheter gentemot sina barn? Ska förÀldrar skiljas eller ska de stanna kvar för barnens skull? NÀr familjer splittras Àr det ofta barnen som blir de största förlorarna, för att förÀldrar inte kan komma överens. Ska det verkligen vara sÄ? Lagstiftningen har de senaste Ärtiondena förbÀttrats och gÄr fortfarande i positiv riktning inom detta omrÄde, bl.a. beroende pÄ att separationer inom familjer har blivit allt vanligare och att samhÀllsutvecklingen har förÀndrats.

Flera studier har visat pÄ en förekomst av posttraumatiska stressymtom (PTSS) hos förÀldrar vars barn har varit allvarligt sjuka. Syftet med denna studie var att utforska innehÄllet i Äterupplevanden och undvikanden relaterade till barnets sjukdom och behandling hos förÀldrar till stamcellstransplanterade barn. 17 förÀldrar med PTSS vars barn hade stamcellstransplanterats i Sverige deltog. Datainsamling gjordes med halvstrukturerade intervjuer baserade pÄ PCL-C. Intervjuerna transkriberades och analyserades med riktad innehÄllsanalys.

Denna C-uppsats behandlar Àmnet adoptioner ur ett allmÀnt övergripande perspektiv utan nÄgon sÀrskild kÀrnfrÄga eller dylikt. Uppsatsen tar frÀmst sikte pÄ internationella adoptioner och vad som krÀvs vad för att fÄ genomföra en sÄdan. BetrÀffande detta sÄ har jag gÄtt igenom alla de faser som man som adoptivförÀlder mÄste gÄ igenom för att fÄ genomföra en adoption, alltifrÄn att man gÄr igenom en lÀmplighetsprövning till att man tar kontakt med en adoptionsorganisation och genomför sjÀlva adoptionen. SocialtjÀnsten i hemkommunen har ochsÄ en stor roll i adoptionsförfarandet och detta tas upp i ett kapitel. Uppsatsen som Àr skriven ur ett rÀttsligt perspektiv tar givetvis upp alla de svenska rÀttsregler som reglerar adoptioner samt Àven de internationella rÀttsregler (sÄsom konventioner) som finns.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur attityderna till endonymer och exonymer och till UNGEGN:s arbete med ortnamn ser ut i andra lÀnder samt hur svenska ortnamn benÀmns i moderna icke-svenska kÀllor. Om man anvÀnder samma namn som vi i Sverige (endonym) eller om man har ett annat namn (exonym) kan bero pÄ omskrivningar, uttalssvÄrigheter eller bara felskrivningar. Jag har vÀnt mig till institut, ambassader etc. runt om i Europa för att fÄ deras syn pÄ sprÄkets anvÀndning av endonymer och exonymer. Materialet kommer frÄn sju lÀnder i Europa, bÄde frÄn mejlintervjuer och frÄn Internetsidor.

Parallell barn- och förÀldrabehandling Àr idag det vanligast praktiserade sÀttet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhÄllningssÀtt dÀr man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att förÀldraarbetet och förÀldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram förÀldrarnas egna berÀttelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier nÀr familjen deltagit i en parallell barn- och förÀldrabehandling. Det Àr en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur vuxna barn till missbrukare har pÄverkats av att vÀxa upp i ett hem dÀr det förekommer missbruk. Vi har gjort en vetenskaplig kunskapsöversikt dÀr vi anvÀnt oss av internationella och nationella artiklar samt relevant litteratur för att fÄ en övergripande kunskapsöversikt om Àmnet.I vÄr studie har vi funnit en rad risker som barn till missbrukare riskerar att utsÀttas för bÄde nÀr det gÀller psykisk ohÀlsa, stressymptom och sjukdomssymptom. De löper Àven större risk för barnolycksfall samt eget missbruk. Vi har funnit att bra sjÀlvkÀnsla grundar sig i socialt stöd och dessa tvÄ faktorer Àr viktiga för att barn till missbrukare ska kunna utnyttja den inre motstÄndskraft de besitter. Vi har sett att förÀldrar med missbruk har svÄrigheter att utgöra det sociala stödet för barnet och dÀrför har syskon och socialt nÀtverk utanför familjen stor betydelse.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur familjehemsfo?ra?ldrar upplever att deras anknytning samt förÀldraroll pÄverkas utifrÄn att barnen Àr familjehemsplacerade. Metoden som anvÀndes i studien var kvalitativ och elva familjehemsförÀldrar frÄn Ätta familjehem intervjuades. Studiens empiri analyserades med hjÀlp av anknytningsteori samt systemteori. Resultatet visade att samtliga intervjuade familjehem i nÄgon mÄn pÄverkades av komplexiteten i familjehemsuppdraget, vilket pÄverkade deras förÀldraroll och anknytning till de placerade barnen.

Projektet har berört att ta fram en designlösning för att integrera chatt i kommunikationssystemet Briteback. Detta genom att undersöka vilka funktioner för chatt som Àr vanligast i befintliga chattsystem. En kravspecifikation för designlösningen har tagits fram genom en konkurrensgenomgÄng och resulterade efter revidering i fem kategorier med funktioner; direkta meddelanden, privata grupper, kanaler, filer och allmÀnt. Skisser gjordes för desktopversion och mobilversion, sedan renskrevs designförslagen i programmet PowerPoint. Designförslaget berörde huvudkoncepten direkta meddelanden, privata grupper, kanaler och extern chatt.