Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Syftet med denna uppsats Àr att studera fyra kvinnors syn pÄ tid, struktur och kreativitet pÄ servicedesignbyrÄn Transformator design. Genom intervjuer och deltagande observation undersöker jag hur tid, struktur och kreativitet samspelar för mina informanter, och hur de anvÀnder tiden. Slutsatsen av denna studie Àr i korthet att kontrollen av tid Àr viktig för upplevelsen av tid. Strukturer, synliga och osynliga, Àr centrala för att se och förstÄ tiden och upprÀtthÄlla kontrollen av tid. Informanternas strÀvan Àr att skapa fylld tid, som Àr vÀrdefull tid, och genom kontroll av tiden skapa en positiv kÀnsla av att ha tid.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Syftet med detta arbete har varit att studera tre huvudfrÄgor, utveckling, bedömning och synen pÄ kreativitet, utifrÄn lÀrarens perspektiv. Resultatet har sedan jÀmförts med existerande litteratur kring Àmnet samt skolans styrdokument. FrÄgestÀllningarna har angripits med hjÀlp av efterforskningar, kvalitativa intervjuer och analys. VÄrt vetenskapliga förhÄllningssÀtt har inspirerats av den hermeneutiska forskningsprocessen. LÀrarna vi intervjuat Àr utbildade och arbetar i Àmnet svenska, musik respektive bild.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur kreativt tÀnkande utvecklas i skolan samt hur lÀrarna uppmuntrar eleverna att utveckla denna förmÄga frÀmst i icke estetiska Àmnen. Skolans styrdokument Lgr 11 stÀller krav pÄ utveckling av den kreativa förmÄgan, ett uppdrag som uppmanar till att frÀmja elevernas lÀrande för att dÀrigenom förbereda dem inför framtiden. Eleverna mÄste uppmuntras att utveckla och anvÀnda sin kreativitet, vilket för med sig eleven till nytÀnkande och sökande efter nya lösningar, först i skolarbetet och senare i det framtida arbetslivet. Med hjÀlp av ny och Àldre litteratur om temat kreativitet i skolan samt tidigare forskning har jag byggt upp en kunskapsgrund för förstÄelse och tolkning av den kreativa processen i allmÀnhet och i skolan i synnerhet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag fÄtt inblick i hur lÀrarna arbetar med kreativa processer i undervisningssituationer och dÀrtill Àven hur de uppfattar begreppet kreativitet. Resultat frÄn denna undersökning ska ses i relation till teorierna jag har lÀst och mina egna tolkningar av det samlade analysmaterialet. Denna uppsats visar att skolan brister i kontinuitet i kreativa arbetsmetoder, det finns nÄgra kreativa arbetsmodeller och rutiner för hur skolan lÀr ut det kreativa tÀnkandet. LÀraren arbetar mest intuitivt och improviserar efter behov övningar i kreativt tÀnkande. Nyckelord: kreativitet, fantasi, kreativt tÀnkande..

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Organisation X Àr en del inom en större global koncern, med kontor belÀgna runt om ivÀrlden. Syftet med studien var att skapa en kunskap för anstÀllda inom organisation X:supplevelse av organisationsklimatets kreativa aspekter. Vidare studerades hur de anstÀlldasupplevelse förhöll sig till tidigare referensvÀrden för innovativa respektive stagneradeorganisationer, samt i förhÄllande till organisationens uttalade strategi för kreativitet ochinnovation. Betydelsen av ett kreativt organisationsklimat ligger till grunden förorganisationers förmÄga att lyfta innovativa idéer. Studien visar att medarbetarnas upplevelseav organisationens kreativa organisationsklimat inte uppnÄr Ekvalls referensvÀrden för eninnovativ organisation, resultatet stÀlls vidare i relation till organisation X:s strategi gÀllandeinnovation.Slutligen ges förslag pÄ omrÄden att uppmÀrksamma samt förslag till ÄtgÀrder..

Syfte: Studiens syfte har varit att granska och diskutera kring vad en kreativ bildundersvisning Àr för att fÄ en fördjupad kunskap kring kreativitetens betydelse och vad den har för vikt i samband med bildundersviningen. Detta dÄ genom att kolla pÄ likheter/ skillnader mellan lÀrares och elevers offentliga syn för skapandets förmÄga i skolvÀrlden, men Àven ocksÄ utifrÄn den lÀsta litteraturen. Metod: Min studie grundar sig pÄ strukturerade intervjuer dÀr jag valt att intervjua lÀrare samt elever för att fÄ en inblick om vad de anser vara en kreativ bildundersvining. Resultat: Eftersom undersökningsomrÄdet varit vÀldigt begrÀnsat och endast tio intervjuer Àgt rum kommer jag att inte dra nÄgra generella slutsatser. Jag har funnit att det Àr viktigt att bÄde som lÀrare och elev ta sitt ansvar pÄ allvar för att skapa en miljö som Àr stimulerande med goda förutsÀttningar för ett kreativt arbete.

The aim of the study was to investigate how teachers work with reading aloud. The aim also included examining their ideas about and motives for reading aloud. The study consisted of interviews with three teachers at the lower level of compulsory school along with observation of one of these teachers during a reading aloud session. The interviewed teachers work at three different schools in the same geographical area.The analytical tools chosen for the study were the theories of Rosenblatt. The three basic skills that Damber et al.

Uppsatsen handlar om att se om kontexten har nÄgon betydelse för idégenerering. En kvalitativ undersökning har genomförts genom ostrukturerad intervjuteknik. Empirin har samlats frÄn Ericsson, McCann, Imperiet och People för att se hur individer i teknik- respektive tjÀnsteföretag genererar idéer och om det Àr nÄgon skillnad mellan de olika kontexterna. Csikszentmihalyis system för kreativitet och Michalkos kategoriseringar av olika sÀtt att generera idéer inkluderas i den teoretiska referensramen. Slutsatsen som uppsatsen kommer fram till Àr att förstÄ att idéer kommer utifrÄn företaget, och att kontexten har betydelse och att olika idégenererande metoder passar inte i alla kontexter..

SamhÀllet Àr förÀnderligt och pÄverkas av globala faktorer. Arbetslivet tvingas till kontinuerlig utveckling och anpassning till rÄdande omstÀllningar. Företag och organisationer mÄste stÀndigt förnyas och utvecklas för fortsatt existens. TvÄ begrepp som anvÀnds i samband med utveckling och förnyelse i organisationer Àr kreativitet och innovation. Syftet med den hÀr undersökningen var att beskriva och analysera vilka övergripande faktorer som ledare uppfattar pÄverka kreativitet och innovation i organisationen.

Syftet med följande uppsats Àr att undersöka och beskriva förutsÀttningarna för kreativitet i drama- och teaterarbete. I detta inkluderas att undersöka ledarskapets betydelse för de kreativa processerna samt att undersöka förhÄllandet mellan process- och resultatfokuserat arbete i relation till kreativitet. Metod Uppsatsens syfte har undersökts med hjÀlp av en intervjubaserad fallstudie av den danska teatergruppen Sort Samvittighed i förbindelse med deras förestÀllning Hvid Magi. Tre kvalitativa intervjuer Àr gjorda med tre medlemmar ur Sort Samvittighed: regissören, den musikaliska ledaren och skÄdespelaren. Utöver fallstudien involverades litteraturstudier om kreativitet, Maslows motivationsteori och dramapedagogisk teori med extra vikt pÄ det konstpedagogiska perspektivet. Resultat Det framgÄr av resultatet att gruppen Sort Samvittighed vÀrderar kollektivet och medskapandet högt vilket utgör det fundament som de kreativa processerna och förestÀllningen Hvid Magi utgÄr ifrÄn.

Uppsatsens syfte har varit att se hur tvÄ olika förskolor arbetar med bildskapande. I denna forskning ville vi Àven betrakta och belysa pedagogens roll i den bildskapande processen. Detta har gjorts genom observationer av en bildskapandeaktivitet pÄ de tvÄ förskolorna samt intervjuer av tvÄ pedagoger som arbetar dÀr. Uppsatsen Àr Àven utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplade till vÄrt Àmne. Arbetet visar att pedagogens roll Àr avgörande för hur kvaliteten och utformningen vid en bildskapandesituation ser ut.

En innovation handlar i grund och botten om en förstÄelse och inkorporation av den komplexa kreativiteten i en innovationsprocess. I denna studie har sex centrala kÀrnvÀrden kring den upplevda kreativiteten tagits fram med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer frÄn tio respondenter. UtifrÄn en fenomenologisk ansats har dessa kÀrnvÀrden utvecklats frÄn begreppen kreativitet och innovation. Inom kreativitet var ? relatera, förÀndra och kommunicera ? centrala begrepp för respondenterna.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.