Den hÀr studien syftar till att synliggöra elevers egna perspektiv och förhÄllningssÀtt till begreppet kreativitet och hur de sjÀlva anser att den kan utvecklas. Examensarbetets syfte Àr ocksÄ att öka bildlÀrares förstÄelse av elevernas perspektiv pÄ kreativitet sÄ att de kan möjliggöra en kreativ bildundervisning. Hur elevers syn pÄ kreativitet pÄverkas eller skiljer sig Ät beroende pÄ skolans utsagda profil undersöks ocksÄ i denna studie. För att fÄ en bred förstÄelse av begreppet kreativitet har jag tagit upp olika perspektiv sÄ som fantasi, psykologi, ekonomi, filosofi och kreativitets regimer i teoridelen. Underlaget till denna studie bygger pÄ en empirisk undersökning dÀr jag anvÀnt mig av kvalitativa arbetsmetoder, frÀmst i form utav intervjuer men Àven observationer.

Innovationsproduktiviteten har blivit allt viktigare i vÄrt samhÀlle och ses som en förutsÀttning för att skapa framgÄngsrika organisationer. Innovationer springer ur mÀnniskors kreativitet och initiativförmÄga och innebÀr att omsÀtta kunskap, kompetens och idéer till praktisk nytta.  Det förefaller som om innovation endast blomstrar under rÀtt organisatoriska omstÀndigheter. KÀrnan i den innovativa organisationen Àr en kultur som agerar vÀgvisande med en tro pÄ mÀnniskan. Nyckeln till innovation blir sÄledes organisationers förmÄga att förhÄlla sig till förÀndring i en ofta kaotisk miljö med mÀnniskan i centrum. Som ett led i detta arbete behöver organisationer kontinuerligt ta temperaturen för att tydliggöra bÄde den nuvarande och den önskade kulturen.

Entreprenörskap Àr till stor del beroende av kreativitet, bÄde för att upptÀcka nya möjligheter och för att driva verksamheter. KÀnslotillstÄnd har visat sig ha en stark pÄverkan pÄ kreativitet men kÀnslotillstÄndets roll i entreprenörskap Àr relativt outforskat. Nya forskningsrön tyder pÄ att ett dynamiskt samspel mellan negativa och positiva kÀnslotillstÄnd pÄverkar kreativiteten positivt. Entreprenörer som upplever starka positiva och negativa kÀnslotillstÄnd borde dÀrför bli mer kreativa, vilket underlÀttar drivandet av verksamheten samt ökad möjlighetsidentifiering. En intervjustudie och en enkÀtstudie genomfördes för att undersöka sambandet.

Medieteknik Àr en avdelning pÄ Malmö högskola som dagligen handskas med att vara en innovativ och utvecklande del i en större organisation. NÄgot som skapar möjligheter, men Àven begrÀnsningar. Högskolans krav, resulterar tillsammans med omvÀrldens förÀnderlighet i att avdelningen mÄste vÀxla mellan struktur, planering, genomförande ? och ? utveckling, innovation av innehÄll, utbud, pedagogik. Syftet med rapporten Àr att undersöka hur en innovativ och kreativ utvecklingsmiljö skapas och bevaras i en organisation/myndighet. Genom en enkÀtundersökning skapas det empiriska material som, tillsammans med studiet av högskolans villkor, samt förankring i den teoretiska referensramen besvarar den aktuella frÄgestÀllningen: Vilka förutsÀttningar kan pÄverka en avdelning att arbeta och agera innovativt inom ramen för den större organisationens styrning och krav? Slutsatsen Àr att Malmö högskola stÀlls inför en rad motstridiga krav som krÀver jÀmvikt inom organisationen, för att arbetet pÄ avdelningsnivÄ ska fungera.

I Hyllie stadsdel har 47 procent av barnen i Äldrarna 6-15 utlÀndsk bakgrund. Vilka försök görs för att fÄ dem att kÀnna sig delaktiga och engagerade i sitt omrÄde? Vad görs frÄn skolans, stadsdelsförvaltningens och ideellt hÄll för att skapa bÀttre framtidsutsikter för barnen? HÀr finns svaren..

Detta examensarbete Àr en studie om hur karaktÀrsÀmneslÀrare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmÄga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssÀtt för att frÀmja kreativitet samt vad som Àr utmÀrkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förstÄelse och handlingsmönster för de arbetssÀtt dessa pedagoger anvÀnder sig av för att frÀmja kreativitet hos eleverna. Fem lÀrare frÄn tvÄ olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. KaraktÀrsÀmneslÀrarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av bÄde tanke- och handlingsmönster.

Uppsatsen diskuterar hur företag styr för att balanserar effektivitet och kreativitet vid produktutveckling i projektform. Vi behandlar Ă€ven vilka osĂ€kerheter som rĂ„der vid produktutveckling samt vilka egenskaper en projektledare bör ha. Vi har Ă€ven behandlat olika styrsystem sĂ„som Simons styrmodell och Stage-gate-modellen. Fallstudier har genomförts pĂ„ Smurfit Kappa Group, Ferruform, Älvsbyhus AB och ABB Plast dĂ€r aktörerna har varit personer med god inblick inom det berörda omrĂ„det. VĂ„ra tolkningar och slutsatser Ă€r inte av generell karaktĂ€r, det handlar istĂ€llet om vĂ„ra undersökta aktörers uppfattningar och sanningar.

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

Kreativitet Àr en förmÄga som Àr efterfrÄgad i vÄrt samhÀlle och som anses viktig i mÄnga olika sammanhang, men som Àr svÄrt att beskriva i ord och svÄrt att bedöma i undervisningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elevernas kreativitet kan stimuleras i slöjden nÀr de fÄr arbeta med egna idéer. Som metod har jag anvÀnt aktionsforskning. Eleverna har fÄtt arbeta med egna idéer och jag har samlat information med hjÀlp av observationer, egna loggboksanteckningar, reflektionsblad och samtal med eleverna. Som bakgrund har jag anvÀnt Vygotskijs kreativitetsteori samt annan aktuell forskning som visar pÄ att kreativitet gÄr att lÀra ut och trÀna och vilka faktorer som stimulerar detta lÀrande.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Arbetet anvÀnder sig av en rÀttspolitisk metod med fokus pÄ rationalitet, empirism och pragmatism. Slutsatsen som dras i arbetet Àr att det finns ett tomrum mellan lagstiftarens mÄl bakom sexualbrotten och medlet för uppnÄ det genom den konventionella straffrÀttsprocessen. Tomrummet bestÄr dels av att straffrÀttsprocessen till fullo inte kan omfatta mÄlet, dels att majoriteten av offer som anmÀler vÄldtÀkt idag nekas en rÀttsprocess, och slutligen att en friande vÄldtÀktsdom ÀndÄ kan anses innebÀra att en konflikt ÄterstÄr. Konflikten som ÄterstÄr i majoriteten av fallen Àr mellan den misstÀnktes upplevelse av ömsesidigt samlag och offrets upplevelse av en krÀnkning av dennes sexuella sjÀlvbestÀmmanderÀtt och integritet.I detta tomrum diskuteras möjligheten till en pÄbyggnad av det konventionella i form av innovativa rÀttsprocesser med större fokus pÄ offret istÀllet för förövaren. En process som söker att reparera offrets upplevda negativa konsekvenser samt tillfredsstÀlla offrets behov av rÀttvisa, utan att hota straffrÀttsprocessens funktioner i form av straff, rÀttssÀkerhet och brottsbekÀmpning.

I dagens samhÀlle blir kreativitet och nytÀnkande allt viktigare för företags överlevnad och konkurrenskraft. DÀrmed har Àven behovet av kreativa personer pÄ arbetsplatsen ökat. Studiens syfte var att undersöka om kreativitet, genom Runcos ideational scale, kunde kopplas till nÄgot personlighetsdrag i Big Five samt till hur pass kreativt en person arbetar. Detta undersöktes genom en enkÀt med 66 frÄgor i 3 delar. EnkÀten lÀmnades ut i bÄde pappersform och som webenkÀt till ett stort antal företag.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Kreativitet och KaffesÀckar Àr en litteratur- och fallstudie som behandlar kreativitet och hur den kan stimuleras i skolan. SamhÀllet stÀller krav pÄ kunskap dÀr kreativitet Àr en viktig faktor och skolan behöver följa utvecklingen för att möta framtidens behov. Fallstudien har gjorts bland 7:e klassare pÄ textilslöjden. Undersökningens fokus Àr att se hur egen design, annorlunda material, utstÀllning av den egna produkten pÄverkar kreativiteten. Projektet pÄgick under en termin och avslutades med utstÀllning och modevisning pÄ Lilla Kafferosteriet i Malmö.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.