Kreativitet Àr resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmÄgor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet Àr relaterat till sjÀlvkÀnsla, Älder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 Är deltog. Ett tredelat test anvÀndes med frÄgor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett sjÀlvkÀnslatest (?Jag tycker jag Àr?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

Systemutveckling pÄverkas till viss del av olika former av processtyrning. Det kan handla om rena systemutvecklingsmetoder men kan Àven innefatta mer subtila former av styrningar som till exempel tidspress, ekonomiska styrningar och styrningar i termer av tekniska verktyg. Styrande faktorer som nÀmns ovan pÄverkar individens förutsÀttningar för att verka kreativt i sitt arbete och olika typer av styrande faktorer pÄverkar individens kreativitet pÄ olika sÀtt. De mer individnÀra processtyrningarna som frÀmst pÄverkar individens arbetsglÀdje och motiva-tion vilket i sin tur pÄverkar kreativiteten gÄr att sÀtta i en kategori. Dessutom existerar en annan kategori som innefattar de styrningar som i större utstrÀckning rör verksamhetens hel-het och Àr nÄgot svÄrare att pÄverka.

DÄ den globala konkurrensen ökar stÀlls idag allt högre krav pÄ organisationeratt skapa innovationer, dÀrmed mÄste organisationerna kunna tillvarata och frÀmja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersökahur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan pÄverka förutsÀttningarna för kreativitet. Studien baseras pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer med medarbetare pÄ olika positioner, avdelningar och nivÄer i organisationen.Studien tyder pÄ att det delvis rÄder goda förutsÀttningar för kreativitet i den nÀrmsta arbetsgruppen dÀr klimatet Àr tryggt och medarbetarna Àr motiverade. Dessa förutsÀttningar tycks mÄnga gÄnger hÀmmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder dÀrmed pÄ att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsÀttningar för kreativitet ska vara ett reellt vÀrde i organisationen..

DÄ den globala konkurrensen ökar stÀlls idag allt högre krav pÄ organisationer att skapa innovationer, dÀrmed mÄste organisationerna kunna tillvarata och frÀmja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan pÄverka förutsÀttningarna för kreativitet. Studien baseras pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer med medarbetare pÄ olika positioner, avdelningar och nivÄer i organisationen.Studien tyder pÄ att det delvis rÄder goda förutsÀttningar för kreativitet i den nÀrmsta arbetsgruppen dÀr klimatet Àr tryggt och medarbetarna Àr motiverade. Dessa förutsÀttningar tycks mÄnga gÄnger hÀmmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder dÀrmed pÄ att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsÀttningar för kreativitet ska vara ett reellt vÀrde i organisationen..

 Abstrakt: det finns mycken forskning som visar att humor/skratt i olika former kan bidra till positivare sinnestÀmning och ökad kreativitet i arbetslivet. En relativt ny metod Àr skrattyoga - en företeelse som knappt varit föremÄl för studier i Sverige. Syftet med denna undersökning var att studera om skrattyoga pÄverkar sinnesstÀmningen och kreativitet, om kvinnor och mÀn pÄverkas olika. Ett kvasiexperiment med skrattyoga genomfördes vid ett tillfÀlle pÄ en vÄrdcentral som var försöksgrupp och en annan vÄrdcentral som var kontrollgrupp utan skrattyoga. Totalt trettio respondenter testades med kreativitets- och sinnesstÀmningsfrÄgeformulÀr.

Kreativitet Àr resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmÄgor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet Àr relaterat till sjÀlvkÀnsla, Älder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 Är deltog. Ett tredelat test anvÀndes med frÄgor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett sjÀlvkÀnslatest (?Jag tycker jag Àr?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

Syftet med denna studie var att undersöka hur man kan mÀta matematisk kreativitet pÄ olika sÀtt och att jÀmföra den matematiska kreativiteten mellan olika Äldrar och mellan könen. 142 elever frÄn Äk 6, Äk 8 och Äk 1 i gymnasiet gjorde tvÄ test, test A och test B. Resultaten frÄn test A visade att eleverna i stor omfattning saknar den kreativitet som behövs för att inte fortsÀtta att anvÀnda samma strategi nÀr den inte Àr optimal lÀngre. I detta test visade pojkarna bÀttre resultat Àn flickorna. NÀr det i test B gÀllde att komma pÄ mÄnga rÀtta lösningar var det deltagarna frÄn Äk 8 som visade större kreativitet Àn de övriga deltagarna i detta test.

Syftet med den hÀr studien Àr att försöka klarlÀgga hur elever ur en niondeklass förhÄller sig till begreppet kreativitet. Skolan eleverna studerar pÄ har en profil mot kultur/media och gÄr ut med att vara ?den kreativa skolan?. Arbetet pÄ skolan Àr till stor del Àmnesövergripande och projektbaserat. Som metod anvÀnder jag mig av kvalitativa intervjuer och filmobservation.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i slöjd kan inspirera barn och ungdomar att arbeta kreativt. För att ta reda pÄ mer om kreativitet och dess förutsÀttningar respektive hinder har jag studerat för Àmnet aktuell litteratur samt utfört fyra kvalitativa intervjuer med verksamma grundskolelÀrare i slöjd. Fokus i arbetet har lags pÄ olika undervisningsformer och hur dessa kan pÄverka elevernas förutsÀttningar för ett kreativt arbete inom slöjden. Resultatet av intervjuerna samt litteraturstudien tyder pÄ att eleverna ges bÀst förutsÀttningar för att utveckla sin kreativitet i de miljöer dÀr undervisningen sker utefter lÀrarstyrda riktlinjer men dÀr eleverna inom denna givna ram har en stor individuell frihet..

?Hur upplevelseproduktion kan anvÀndas som ett metodologiskt hjÀlpmedel för att stimulera kreativitet inom det pedagogiska rummets vÀggar? Àr en litteraturstudie som gjorts i samband med min examination pÄ institutionen för Musik och Media vid LuleÄ tekniska universitet. Uppsatsen beskriver upplevelser, upplevelseindustrin och aktuella teorier om upplevelseproduktion som studerats vid utbildningen. Uppsatsens syfte Àr att ge en bred överblick av förutsÀttningarna för kreativitet. Jag kommer ocksÄ studera vilka metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt forskningen beskriver som kreativa verktyg.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar kreativitet i svenskÀmnet i Är 7-9. Vidare Àr syftet med studien att undersöka hur kreativitet pÄverkar lÀrarnas dagliga arbete samt diskutera konsekvenser av lÀrares syn pÄ kreativitet. Studien behandlar ocksÄ svensklÀrares syn pÄ kreativt lÀrande. Metod: För att samla in lÀrarnas Äsikter om kreativitet anvÀnder jag mig av fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtal med lÀrare pÄ tre olika skolor har utförts.

Jag har tidigare skrivit fo?r fyrha?ndigt pianospel och vill nu fortsa?tta att komponera fo?r piano. Jag a?r inte van vid att komponera och har alltid haft sva?rt att ta fram min kreativitet och hitta inspiration. Om man inte anva?nt sig av kreativiteten sa? mycket under sitt liv kan det vara sa? att man inte har tillga?ng till den i den utstra?ckning man skulle beho?va.

SyfteSyftet Àr att belysa och lyfta fram olika metoder som hjÀlper mÀnniskor att bli skickligare pÄ att ta fram nya idéer.FrÄgestÀllningMÄste vi vÀnta pÄ att Àpplet ska falla ner i huvudet pÄ oss för att vi ska fÄ bra idéer, eller finns det nÄgra metoder som kan hjÀlpa oss att ta fram idéer pÄ löpande band? Dessa tvÄ frÄgor Àr drivkraften i vÄr jakt genom böcker, bloggar och bröderna HÀrén. Böckerna beskriver kreativitet och hur mÀnniskor kan göra för att bli mer kreativ. Men hur tillÀmpar bloggare kreativitet i verkligheten? Vad sÀger Fredrik och Teo HÀrén angÄende kreativitet och idémetoder?ResultatKreativitet uppkommer genom att göra saker pÄ nya sÀtt eller att vi gör nya saker vi inte prövat pÄ förut.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

Detta examensarbete Àr en studie om hur karaktÀrsÀmneslÀrare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmÄga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssÀtt för att frÀmja kreativitet samt vad som Àr utmÀrkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förstÄelse och handlingsmönster för de arbetssÀtt dessa pedagoger anvÀnder sig av för att frÀmja kreativitet hos eleverna. Fem lÀrare frÄn tvÄ olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. KaraktÀrsÀmneslÀrarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av bÄde tanke- och handlingsmönster.