Since the mid 1900s the organizational perspective in media producing companies has changed. The focus has shifted from just being a laborer to the person behind the effort. The most important for an efficient and smooth organization is the motivation of the employees and the social working environment. Former research argues that managers must be coaches and that crucial factors for the survival of organizations are creativity, innovation and adaptability. With this study we investigate what motivates employees to use their creative skills.

Detta arbete bygger pÄ ett utvecklingsarbete, vars syfte Àr identifiera möjligheter till hur planerade bildskapande aktiviteter pÄ fritidshemmet praktiskt kan utformas för att frÀmja ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos barnen. Arbetet avgrÀnsas till att undersöka vilka aspekter som Àr centrala för att erbjuda barnen möjligheter att anvÀnda sin kreativitet, drivkraft, kommunikations- och samarbetsförmÄga. Studien Àr uppdelad delstudie I och II. I delstudie I intervjuades verksamma pedagoger i syfte att generera kunskaper inför planering och genomförande av delstudie II, som bestÄr av en aktion. Aktionen innehÄller ett bildskapande projekt som genomfördes under fem veckor pÄ ett fritidshem för Ärskurs 3.

Detta arbete beskriver hur man ljudlÀgger konstfilm, hur man plockar upp ljud vid inspelningsplatsen och hur man stÀller ut en flerkanalig ljudlÀggning av en konstfilm. Detta Àr de tre huvuddelarna i detta kandidatarbete, och dessa kommer att förklaras med hjÀlp av mitt eget tillvÀgagÄngssÀtt, tillsammans med problem jag stött pÄ och hur jag löst dem. Reflektionen redogör Àven för betydelsen av kommunikation mellan konstnÀr och tekniker och hur man som ljudansvarig kan anvÀnda sin maximala kreativitet och kunskap, samtidigt som upphovsmannen ska fÄ som hon/han vill..

Det hÀr arbetet har undersökt hur sex gymnasielÀrare med olika Àmnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lÀrprocesser. Resultatet utgÄr frÄn tvÄ fokusgruppsintervjuer pÄ tvÄ olikagymnasieskolor i sydvÀstra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen fÄ en bild av hur lÀrarnakonstruerar och legitimerar estetiska lÀrprocesser i klassrummet samt att utifrÄn diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framtrÀder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och anvÀnder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframtrÀder fyra diskurser kring vilka lÀrarna diskuterar de estetiska lÀrprocesserna.

Uppsatsen behandlar Àmnet genus och genusframstÀllningen i barnböcker nu, och för 50 Är sedan. För att komma fram till ett resultat har tvÄ analysmetoder anvÀnts, Nikolajevas mimetiska metod samt en semiotisk bildanalysmetod. Resultatet visar att det skett en förÀndring av genusframstÀllandet i barnböcker de senaste femtio Ären och att den största förÀndringen skedde i mitten pÄ 60-talet..

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tilla?mpas i praktiken, ba?de genom estetisk och strategisk design. Da?remot framga?r inte huruvida tilla?mpningen av design som kommunikationsmedel a?r branschspecifik eller generellt ga?llande fo?r fo?retag oavsett bransch. Fo?retag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel fo?r att kommunicera sin varuma?rkesidentitet till konsumenterna sa? att deras syn pa? imagen blir liksta?lld med identiteten.

Abstract Titel: Lek och lustfyllt lÀrande i undervisningen under grundskolans tidiga Är. Författare: Karolina Gryckiewicz och Ruzica Filipovic Syftet med denna studie Àr för att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur pedagoger anvÀnder och talar om leken i undervisningen i grundskolans tidiga Är. VÄr frÄgestÀllning bestÄr dÀrför av tvÄ frÄgor; Hur anvÀnder pedagogerna leken i undervisningen i grundskolans tidiga Är? Hur talar pedagogerna om leken i undervisningen i grundskolans tidiga Är? För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av underfrÄgor som; Hur definierar pedagogerna lek respektive lÀrande? Eftersom begreppet lek Àr svÄrt att definiera anser vi att det vore spÀnnande och se hur olika pedagoger definierar begreppet. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av observationer och intervjuer, dÀr vi först observerade lektionerna för att sedan intervjua de berörda pedagogerna.

Denna studie behandlar de svÄrigheter som kan uppstÄ vid stil- dialogöversÀttning. Dialog anvÀnds ofta av skönlitterÀra författare för att ge de litterÀra karaktÀrerna egna röster, bÄde i specifika situationer och genom hela verket. DÀrför innehÄller fiktiv dialog ofta stildrag som saknas i den berÀttande texten, sÄsom ett sÀreget reg-ister eller en innovativ interpunktion och anföringsteknik. SÄdana stildrag kan vara problematiska för en översÀttare dÄ de ofta Àr specifika för kÀllsprÄket och sÄledes inte alltid har stilistiska motsvarigheter med samma effekt i mÄlsprÄket.Till denna studie producerade jag en egen översÀttning av den ryske författaren Andrej Gelasimovs kortroman ?a?da (Törst, min översÀttning).

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara, med fallföretaget som utgÄngspunkt, om det finns ett samband mellan innovation och kaos och i sÄ fall hur det kan se ut i liknande innovativa kunskapsföretag. Vi ska Àven beskriva vilka möjligheter och hinder kaos medför för sÄdana företag och för deras innovationsförmÄga. FrÄgestÀllningen som ska besvaras lyder; hur ser sambandet ut mellan innovation och kaos i innovativa kunskapsföretag och hur pÄverkar det arbetssituationen? Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie av ett företag inom PR-branschen, i vilken arbetssÀttet har varit abduktivt. Den data som ligger till grund för uppsatsen Àr i första hand telefon- och mailintervjuer med nio av de anstÀllda samt VD:n för fallföretaget, men Àven företagsinternt material, artiklar, statistik och egna anteckningar frÄn föredrag om Àmnet har anvÀnts.

Uppsatsen stÀller frÄgan Vilka Àr konstens slumpmetoder och hur kan man förstÄ och förklara dem utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt sÀtt att se pÄ kreativitet? Med andra ord kan man sÀga att konsthistoriens slumpmetoder hÀr dammas av och belyses i ett socialkonstruktivistiskt sken.Upprinnelsen till uppsatsÀmnet kommer av kÀnslan att den egentligen hade kunnat handla om vad som helst. Allting kan bli intressant om man bara ger det en chans. Vinsten med ett slumpförfarande i valet av uppsatsÀmne hade varit att man sluppit valsituationen och att startstrÀckan troligtvis hade kortats ner betydligt. För det Àr just detta, som slumpmetoderna syftar till; att komma in i ett flöde.

Den sociala omgivningen spelar en viktig roll för designerns kreativa förmÄga. Framförallt har omgivningen en viktig inverkan för designerns emotionella tillstÄnd som i sin tur pÄverkar humöret och kreativiteten. Undersökningen visar ocksÄ att inspiration oftast hÀmtas frÄn arbetsgruppen snarare Àn den privata omgivningen, ett mönster som förstÀrks med erfarenhet och Älder..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur kompositörer inom genren svensk folkmusik idag gÄr till vÀga nÀr de komponerar ny musik, hur deras arbetsprocess ser ut och vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av. Det teoretiska perspektivet Àr hÀmtat frÄn Stan Bennet och Max Grafs tidigare forskning om hur kompositionsprocessen ser ut för kompositörer inom konstmusikgenren. Ett didaktiskt perspektiv anvÀnds ocksÄ som utgÄngspunkt. Bakgrunden till arbetet baserar jag pÄ tidigare forskning om kompositionsprocessen, forskning om gehörsmusik och kreativitet och idé-skapande. Jag ser Àven till vikten av att trÀnas i sitt divergenta tÀnkande som komponerande innebÀr.

Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur elevers förstÄelse för multiplikation kan stÀrkas av lÀmpliga aktiviteter. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av prov, enkÀter, observationer och intervjuer i Ärskurs fyra. Det visar sig, av de resultat vi har fÄtt fram att aktiviteterna, som vi har genomfört har hjÀlpt eleverna att utveckla sin kreativitet, uttrycka olika tankesÀtt och Àven olika möjligheter att uppfatta och granska uppgifter..

Allt fler föresprÄkar ett mer kreativt tÀnkande i företagsvÀrlden. Samtidigt har den traditionella marknadsföringen fÄtt kritik för bristen pÄ kreativitet inom disciplinen. MÄnga menar att det inom designdisciplinen finns metoder och tankesÀtt som frÀmjar kreativitet och innovation anvÀndbara i företagsvÀrlden. Samtidigt ser vi hur designintresset i mÄnga av de större företagsekonomiska skolorna vÀrlden över ökat. Vi har tillsammans med sex stycken andra studenter, fyra frÄn industridesigninriktingen pÄ Konstfack och tvÄ frÄn Marknadsakademien vid Stockholms universitet, bedrivit ett interdisciplinÀrt affÀrsutvecklingsprojekt.