Föreliggande uppsats stÀller frÄgan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen Àr en kvalitativ litteraturgranskning med fokus pÄ en komparativ textanalys av fÀlten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hÀmtats frÄn grounded theory och ingÄngen i uppsatsarbetet Àr följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger pÄ bestÄr av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar Àmnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger pÄ frÄgan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess.

Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lo?sning som ba?de a?r cross-platform och enkel att underha?lla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet a?r gjort i Filemaker Pro 13/14 som ocksa? a?r klienten fo?r Mac OS X och anva?nds fo?r mobila enheter via Filemaker Go 13/14.Personalen pa? kostymavdelningen pa? NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur da?r information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument fo?r att sen sparas pa? en gemensam filserver. Detta arbetssa?tt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt.Lo?sningen a?r framtagen fo?r att understo?dja personalen i deras arbete och fo?ljer en tydlig ordning med vilka objekt som a?r relaterade till vilka andra objekt.

Detta arbete beskriver hur man ljudlÀgger konstfilm, hur man plockar upp ljud vid inspelningsplatsen och hur man stÀller ut en flerkanalig ljudlÀggning av en konstfilm. Detta Àr de tre huvuddelarna i detta kandidatarbete, och dessa kommer att förklaras med hjÀlp av mitt eget tillvÀgagÄngssÀtt, tillsammans med problem jag stött pÄ och hur jag löst dem. Reflektionen redogör Àven för betydelsen av kommunikation mellan konstnÀr och tekniker och hur man som ljudansvarig kan anvÀnda sin maximala kreativitet och kunskap, samtidigt som upphovsmannen ska fÄ som hon/han vill..

Vi behöver öppna vÄra ögon innan vi kan ta konst till vÄra hjÀrtan och vi behöver öppna vÄra hjÀrtan innan vi kan betrakta konst. Det handlar om att se. Och att vara en medskapare. .

AbstractUppsatsen a?r en la?sning av blickens roll i tva? verk av Mare Kandre. Hur blicken hja?lper till att rubba positioner och i vissa fall skapa sprickor i det sociala kontraktet. La?sningen go?rs utifra?n verken Dja?vulen och Gud (1993) och i en novell i novellsamlingen Hetta och Vitt (2001).

FÀrdplan Flen Àr ett utvecklingsprojekt som drivs av Flens kommun och berÀknas vara klart Är2019. Den negativa utvecklingen inom kommunen med ett allt mer sjunkande befolkningsantal som i sin tur genererar mindra skatteintÀkter har gjort att FÀrdplan Flen inrÀttats. I projektet ligger ett antal delprojekt som bland annat handlar om ortsutveckling och dÀr har kommunen redan börjat arbeta med Malmköping som ett första steg. Ett annat delprojekt Àr Flen 2019 som handlar om att Flens kommun 2012 ska vara klara med en vision som kommer att arbetas fram under 2011 och vara verkstÀlld 2019.I dagslÀget arbetas det ocksÄ pÄ att skapa mer delaktighet mot invÄnarna och de anstÀllda inom kommunen. FÀrdplan Flen Àr intresserad av Open Space och ska utföra workshops med detta tema för att fÄ in invÄnarnas Äsikter.

Reklambranschen Àr en bransch som lÀgger mycket fokus och stort vÀrde pÄ skapandet av originalitet och nytÀnkande för att frambringa effektiva lösningar. Reklam handlar om att pÄverka en individ och skapa reaktioner, vilket kan leda till att personen köper den marknadsförda produkten eller tjÀnsten. En reklambyrÄs vardag Àr att arbeta med flera olika uppdrag i varierade storlekar och projektledaren kan leda runt tjugo projekt samtidigt. Projektgruppen har en stÀndigt tuff utmaning att övertrÀffa sig sjÀlva och kundens önskemÄl för att slÄ igenom marknaden samt nÄ ut till konsumenten. Projektledaren har en viktig roll i denna process genom att bÄde leda sina medarbetare och att motivera dem till att vara kreativa.Denna studie har som syfte att studera samt ge exempel pÄ hur projektledare pÄ en reklambyrÄ motiverar kreativiteten hos projektdeltagarna.

Cirkus Cirkör i Alby hÄller i gymnasium, kurser och professionell trÀning i nycirkus. Idag har de sin kontorsverksamhet och trÀningslokal i tvÄ separata byggnader men som de vill slÄ ihop till en byggnad - cirkushallen. Dagens cirkushall Àr till det yttre en anonym industrilokal med det överraskande inre. Samma kÀnsla vill jag bevara i den ombyggda, nya cirkushallen - ett introvert yttre och ett extrovert inre..

Denna studie Àr en del av ett större projekt, ?Tillit och tillvÀxt?, angÄende funktionsnedsÀttningar i ett tillvÀxtperspektiv. Studien avser att undersöka vilka attityder och förhÄllningssÀtt som en arbetsgrupp har gÀllande anstÀllda med nÄgon form av funktionsnedsÀttning pÄ arbetsplatsen. TvÄ fokusgrupper med fyra deltagare i varje grupp genomfördes med avsikt att besvara syftet. Fokusgrupperna tog plats pÄ tvÄ företag som var i enlighet med projektets ramar; Region VÀrmland - en större regionalstyrd organisation - och Innebandybutiken, som Àr ett mindre privatÀgt företag med en handfull anstÀllda.Materialet frÄn fokusgrupperna analyserades genom en tematisk analys, vilket innebar att dela upp och kategorisera samtalen i olika teman.

Detta examensarbete behandlar frÀmst ÀmnesomrÄdena kommunikation och arbetsgrupper. Vi har i denna studie genomfört kvalitiativa undersökninar med fem medarbetare i Resia-butiken i Eskilstuna. Syftet med examensarbetet Àr att ta föreslÄ hur medarbetarna kan fÄ en bÀttre kommunikation och sammanhÄllning.Litteraturen som anvÀnts berör omrÄdena kommunikation, förÀndringsledning, arbetsgrupper och kreativitet. Alla anteckningar som gjorts har sparats och dokumenterats pÄ en gemensam e-mail forskargruppen har. Vidare har vi anvÀnt oss av en blogg dÀr vi beskriver var i framtagningsprocessen vi Àr..

SyfteAvsikten med vÄr studie Àr att undersöka huruvida den individ som drivs av ettgrundlÀggande behov av att framstÄ som unik, kan skapa ett individuellt uttryckgenom modifiering av en massproducerad heminredningsartikel, samt hur ensÄdan modifiering av varan pÄverkar dess modelivslÀngd. Teoretiska perspektivGenom en beskrivning av den individualistiska mÀnniskan skapas en bild av vadsom karaktÀriserar den unika individen. DÀrefter avhandlas teorier kring symboliskkonsumtion och referensgrupper för att ge en förstÄelse för mÀnniskanskonsumtionsbeteende. Vidare redogörs för hur individen gÄr till vÀga i sin konsumtiondÄ hennes frÀmsta motivation Àr att framstÄ som unik. Metod & empiriMed ett övergripande interpretivistiskt angrepp och en abduktiv ansats som grundför undersökningen, har vi valt att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuermed individer som i sin konsumtion drivs av en motivation av att framstÄsom unika.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Arbetet ifrÄgasÀtter hur torg ser ut och anvÀnds idag. Detvisar pÄ och diskuterar hur torg skulle kunna se ut ochanvÀndas i framtiden. Torget representerar ett exempel pÄen plats och ett rum i staden, vilket ocksÄ fungerar somavgrÀnsning för arbetet. För att nÄ fram till mÄlet av arbetet genomfördes en litteraturstudie, samtal med bland annat gestaltare av och i det off entliga rummet, samt analyser av exempelplatser. Litteraturstudien fokuserade pÄ ?torget i staden?och ?mÀnniskan i stadsrummet?.

Den hÀr undersökningen behandlar frÄgorna:Hur kan erfarenheter och lÀrande formuleras genom hÀndernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som sprÄkligt verktyg i en lÀrandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med hÀnderna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lÀrande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var Àven att utforska hur det gÄr att kommunicera med handens kunskap.Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrÄn sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tÀnkande och som utvecklats av bland andra Roger SÀljö.

Sammandrag Rapporten Àmnar att i huvudsak finna vilka faktorer som kunder vÀrderar nÀr de letar efter sin marknadsföringsleverantör men Àven vilka faktorer som gör att kunden vÀljer att byta byrÄ. Vidare för rapporten Àven en diskussion kring hur företagen bör göra nÀr de ska leta efter en ny byrÄ. Syftet med rapporten Àr sÄledes att göra branschen uppmÀrksam pÄ hur kunder selekterar i utbudet samt vilka saker som fÄr samarbetet att hÄlla lÀngre, men Àven för företagen att se hur de kan fÄ ut mer frÄn branschen genom att utföra en ordentlig byrÄvalsprocess. Arbetet bygger i huvudsak pÄ gjorda intervjuer samt enkÀtundersökningar, uteslutande genomförda i SkÄne. Anledningen till denna geografiska avgrÀnsning Àr för att begrÀnsa arbetets storlek med risk att den annars hade blivit för omfattande för kursen. Undersökningarna visade byrÄns kreativitet samt god kommunikation som de tvÄ viktigaste faktorerna. Vidare visade undersökningen ocksÄ pÄ att nÄgra av företagen hade valt sina nuvarande byrÄer genom etablerade bekantskaper och rekommendationer, vilket Àr nÄgot som teoretikerna inte rÄder till. Hur det kommer sig att kunden finner vissa faktorer viktigare Àn andra Àr svÄrt att diskutera kring, eftersom syftet med arbetet Àr att kartlÀgga dessa.