Denna beskrivande uppsats har identifierat ett problem med att förena kreativitet och en ökad styrning i samband med att ett företag vÀxer. Problemet har uppkommit genom ett krav pÄ tillvÀxt, krav pÄ en kreativ process i företagets hela verksamhet och ett krav pÄ ökad styrning. Den stora tekniska utvecklingen samt en ökad konkurrens med nya upplevelsebehov har ocksÄ funnits med i bilden. Uppsatsen tar avstamp i de smÄ kreativa företag som exemplifieras genom tvÄ framgÄngsrika datorspelsutvecklare, GRIN i Stockholm och Starbreeze Studios i Uppsala. För att undersöka hur dessa ska ha en möjlighet att vÀxa med en bibehÄllen kreativitet har uppsatsen tagit fasta pÄ verktyg ledaren kan anvÀnda för att styra organisationen utan en inskrÀnkning pÄ vad den kreativa processen krÀver.

Vid varje nytt projekt stÄr landskapsarkitekten inför en oÀndlig mÀngd ny information som direkt eller indirekt har potential att pÄverka projektets resultat. Hur navigerar och prioriterar landskapsarkitekten bland detta hav av information? I den hÀr uppsatsen undersöks olika landskapsarkitekters och teoretikers tankar och Äsikter kring hur de prioriterar i designprocessen. MÄlet Àr att skapa ett underlag som möjliggör för vidare studier och diskussion. Detta syftar till att skapa en större förstÄelse och insikt kring landskapsarkitektens yrkesroll och konstnÀrliga friheter.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med en hermeneutisk och fenomenologisk utgÄngspunkt. Vi har anvÀnt oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer dÄ vi samlat in data. Grunden för studiens teoretiska ram utgÄr ifrÄn Mays och Marcuses förklaringar av kreativiteten och skapandet som en allmÀnmÀnsklig, meningsskapande och transcendent praktik. Vi har intervjuat personal pÄ tre olika, icke behandlande, institutioner för vuxna. Institutionerna vÀnder sig till vÄldsutsatta kvinnor, bostadslösa kvinnor och vuxna mÀnniskor med psykisk ohÀlsa.

I dagens globaliserade vÀrld, har mÄngfaldsmanagement vuxit fram som en nödvÀndighet likvÀl ett verktyg för att nÄ konkurrensfördelar. Forskning tyder pÄ att mÄngfald bidrar till fördelar som kreativitet och bÀttre problemlösning. Undersökningar talar för att heterogena team, medlemmar med olika bakgrunder, erfarenheter och kompetenser, presterar bÀttre i jÀmförelse med homogena team. För att ta tillvara pÄ de positiva effekterna av mÄngfald vid teamarbete, behövs ett aktivt förhÄllningsÀtt till mÄngfald och mÄngfaldsklimat. Studien undersökte hur företag arbetar med den existerande mÄngfalden, och belyser sambandet mellan företags mÄngfaldsmanagement och sammansÀttning av team.

Syftet med detta arbete Àr att göra en avslutande projektkurs i min utbildning ?Arena Innovativ teknik och företagande med inriktning mot bilsystemteknik? MÄlet Àr att baserat pÄ kunskap och fÀrdigheter frÄn min utbildning, visa förmÄga att genomföra ett sjÀlvstÀndigt projekt. I detta fall Àr uppgiften att konstruera och bygga ett chassi till en tÀvlingsbil, frÄn tidiga skisser fram till ett rullande chassi. Arbetet innefattar de steg som krÀvs för att konstruera ett chassi: inspirationsökning, CAD-ritningar, analyser av konstruktionen bÄde dynamiskt och hÄllfasthetsmÀssigt och framför allt bygga chassiet för att visa att det gÄr att tillverka det jag konstruerat.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för hur ledare och anstÀllda i en distansorganisation kan uppmuntras, via en god kommunikation till att förmedla sin kreativa förmÄga. Genom att beskriva hur arbetet med kommunikation sker mellan de bÄda partnerna, kan vi presentera en förstÄelse om hur det skapas nya kreativa idéer Àven nÀr medarbetarna inte Àr under kontorets tak. Metod: Den metod vi har utgÄtt ifrÄn Àr en kvalitativ studie dÀr data har samlats in genom en personlig intervju samt tre stycken telefonintervjuer. Den personliga intervjun genomfördes med KNS Bilfrakt AB ena delÀgare. Telefonintervjuerna genomfördes pÄ tre lastbilschaufförer inom samma organisation.

Studiens syfte var att undersöka byrÄanstÀllda art directors och originalares olika perspektiv pÄ och förhÄllningssÀtt till sin yrkesroll med sÀrskilt fokus pÄ kreativitet och kundrelationer.Nio semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes med sex art directors och fyra originalare. Respondenterna valdes ut genom ett kombinerat strategiskt bekvÀmlighetsurval frÄn nio reklambyrÄer.Professionalism inom yrkesrollen visade sig vara nÄgot som respondenterna inte reflekterat över men det framkom att det frÀmst handlar om hur art directors och originalare förhÄller sig till kunden. Dessutom framkom det att respondenterna sÄg variation i arbetet som en positiv aspekt av yrket medan de sÄg prestationsÄngest och utomstÄendes oförstÄelse av yrket som negativa.Det framkom Àven att art directors och originalare i första hand ser pÄ kreativitet som problemlösning, dock sÄg de olika pÄ problemlösning i sina respektive roller. De anvÀnde sig av samma metoder för att finna inspirationsamt hanterade Ängest pÄ liknande sÀtt.Studien visade Àven att kunden och kundrelationen spelade en stor roll för yrket och Àmnet berördes Äterkommande i respondenternas svar under intervjuernas gÄng. De anvÀnde sig av samma metoder för att finna inspiration.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka och beskriva om olika utemiljöer pÄverkar barns lek. Det vifokuserat pÄ Àr hur barnens samspel i lekar och aktiviteter ser ut i de olika miljöerna. Vi har jÀmförtbarnens lek pÄ förskolegÄrden och i skogen, bÄde i fri lek och i regellek. Vi vill i denna studieförmedla betydelsen av hur viktig utemiljön Àr för barns utveckling och lÀrande.Vi har valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi observerat barn i de olika utemiljöerna. Undersökning Àrgjord pÄ en grupp barn i Äldrarna fyra och fem Är.

Denna uppsats syftar till att underso?ka initiativen bakom planerna fo?r det kommande Tellus Tower, vars planomra?de a?r bela?get vid Telefonplan i Stockholm. Da?ruto?ver granskas de effekter som sedan 2000-talets bo?rjan har skapat platsens kreativa miljo?. Studiens fra?gesta?llningar lyder (1) Vilka a?r de bakomliggande orsakerna till att Telefonplan idag kan liknas vid ett kreativt rum? (2) Varfo?r planeras Tellus Tower att anla?ggas just pa? denna plats? Till grund fo?r arbetes empiriska material har ett kvalitativt metodsa?tt anva?nts, i form av djupintervjuer.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för hur ledare och anstÀllda i en distansorganisation kan uppmuntras, via en god kommunikation till att förmedla sin kreativa förmÄga. Genom att beskriva hur arbetet med kommunikation sker mellan de bÄda partnerna, kan vi presentera en förstÄelse om hur det skapas nya kreativa idéer Àven nÀr medarbetarna inte Àr under kontorets tak. Metod: Den metod vi har utgÄtt ifrÄn Àr en kvalitativ studie dÀr data har samlats in genom en personlig intervju samt tre stycken telefonintervjuer. Den personliga intervjun genomfördes med KNS Bilfrakt AB ena delÀgare. Telefonintervjuerna genomfördes pÄ tre lastbilschaufförer inom samma organisation.

I dagens samhÀlle ökar intresset för, och vikten av, smÄföretagande alltmer. För den enskilde entreprenören handlar det om att en dröm kan gÄ i uppfyllelse, medan det för hela samhÀllet innebÀr ett bidrag till ökad tillvÀxt. En viktig aspekt i sammanhanget Àr att smÄ företag behöver byggas upp pÄ ett sÀtt som ger en hÄllbar utveckling pÄ lÄng sikt.Att utforma en marknadsplan kan hjÀlpa företag att definiera verksamheten och identifi-era konkurrensfördelar. Planen Àr dÀrmed ett verktyg för att nÄ lönsamhet och utveckling pÄ lÄng sikt. Uppfattningen i litteraturen Àr dock att marknadsplanering inte Àr generellt tillÀmpbart i alla typer av företag.

Det hÀr examensarbetet syftar till att belysa tre före detta floristelevers tankar och upplevelser av sin treÄriga gymnasieutbildning pÄ Hantverksprogrammet, med inriktning florist. Alla tre tog studenten frÄn samma klass 2011 och Àr i dag verksamma florister. Respondenterna har fÄtt svara pÄ frÄgor utifrÄn fyra begrepp; kreativitet, motivation, bildning och förstÄelse. De anser att de har fÄtt stort utrymme under sina praktikperioder och i skolan, till att vara kreativa, med undantag frÄn en av respondenternas upplevelser under det sista Äret. Men förutsÀttningarna för att vara kreativ under utbildningen, har sett lite olika ut.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att belysa fyra elevers uppfattningar av hur bilder frÀmjar deras kunskapsutveckling och lÀroprocess i undervisningen. Undersökningen innehÄller fyra kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs fem och har en fenomenografisk ansats. I studien belyses kopplingen mellan Vygotskijs och Gardners teorier om kreativitet, utveckling, inlÀrning, social interaktion och bildÀmnets funktion i undervisningen. Den beskriver Àven Löfstedts sammanstÀllning av fem teorier om barns bildsprÄkliga utveckling och Parsons teori om fem stadier av estetiskt förstÄelse.Resultatet av undersökningen visar pÄ att de fyra eleverna anvÀnder bilder som ett visuellt hjÀlpmedel vid tolkning och förstÄelse av text och de anvÀnder det som studieteknik vid problemlösning i undervisningen. Eleverna har Àven olika individuella sÀtt för att ta in kunskap, exempelvis genom att göra skisser och sedan göra mentala problemlösningar eller att göra saker praktiskt med hÀnderna.

Uppsatsens syfte Àr ta reda pÄ hur nÄgra elever och lÀrare uppfattar att man utvecklar sin kreativitet. Jag ville titta speciellt pÄ i Àmnet rörlig bild, ett Àmne som kÀnnetecknas av att skapandet sker till huvuddelen i grupp, eftersom jag förestÀller mig att kreativitet Àr nÄgot som kan var behÀftat med en del romantiska konstnÀrliga förestÀllningar som sÀtter den skapande talangfulle individen i centrum. Den tidigare forskningen inom estetiska Àmnen i grundskolan visar dessutom att den pedagogik som dominerat dÀr under lÄng tid Àr det fria skapandet. Med tanke pÄ detta vill jag frÀmst se hur lÀrarens roll uppfattas i ett sÄdant hÀr skapande Àmne pÄ gymnasienivÄ. Ses lÀraren som nÄgon som kan bidra till den kreativa processen? HÀr finns som jag ser det en möjlig krock mellan en fri skapande syn och en mer yrkesmÀssig syn (Molander, 1996) och Vygotskij, som sÀger att vi skapar tillsammans.