Stora förĂ€ndringar av marknadsstrukturen under det senaste Ă„rtiondet har visat tecken pĂ„ en ?ny ekonomi?. Dagens ekonomi blir allt mer kunskapsinriktad och utvecklingen mĂ€rks frĂ€mst genom att organisationer med en ?stark kunskapsinriktning? ökat.Med detta som grund fann jag det intressant att titta nĂ€rmare pĂ„ arbetet med skapande och spridning av kunskap i organisationer. FrĂ„gestĂ€llningen lyder;Hur fungerar arbetet med att skapa och överföra kunskap inom organisationer?Ämnet belyser jag genom en empirisk kvalitativ undersökning om hur en organisation inom banksektorn i praktiken arbetar med att skapa och överföra kunskap frĂ„n organisationen till individen och mellan individer.

Multimedia Àr ett hett omdebatterat Àmne bÄde i och utanför skolan. Vad Àr det bra för och hur kan man anvÀnda det i undervisningen? Den frÄgan kan man finna svaret pÄ i detta arbete genom att lÀsa detta arbete.Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lÀrare och IT.Syftet med detta arbete Àr att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka fÄ ett svar pÄ hur de förhÄller sig till att anvÀnda sig av multimediala hjÀlpmedel i sin undervisning.Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer bÄde frÄn högskola och gymnasieskola.

Multimedia Àr ett hett omdebatterat Àmne bÄde i och utanför skolan. Vad Àr det bra för och hur kan man anvÀnda det i undervisningen? Den frÄgan kan man finna svaret pÄ i detta arbete genom att lÀsa detta arbete. Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lÀrare och IT. Syftet med detta arbete Àr att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka fÄ ett svar pÄ hur de förhÄller sig till att anvÀnda sig av multimediala hjÀlpmedel i sin undervisning. Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer bÄde frÄn högskola och gymnasieskola.

Detta Àr en studie om det gÄr att anvÀnda vampyrer som inspirationskÀlla i undervisningen pÄ högstadiet. Syftet Àr att besvara följande frÄgestÀllningar:Hur kan vampyrtemat motiveras och anvÀndas i klassrummet med skrÀcklitteratur som Dracula (1897) och Om jag kunde drömma (2005), som Àr första delen i Twilight serien, som utgÄngspunkt?Vilka modeller inom litteraturundervisning finns att tillÀmpa för vampyrtemat?För att besvara frÄgestÀllningarna har nÀrlÀsning anvÀnts som metod. Resultatet visar att vampyren med all rÀtt kan anvÀndas som inspirationskÀlla i undervisningssyfte. Studien visar att man mÄste introducera skrÀcklitteratur med försiktighet och anvÀndandet av olika modeller Àr viktigt för att nÄ fram till samtliga elever.

Br?starvingar har tidigare varit tydligt prioriterade som arvtagare, men en efterlevande make har successivt f?tt allt st?rre r?tt till kvarl?tenskapen. Idag ?rver en efterlevande make framf?r gemensamma barn men inte framf?r eventuella s?rkullbarn till den avlidna maken, s?vida inte s?rkullbarnet i fr?ga avs?ger sig sin arvsr?tt till f?rm?n f?r den efterlevande maken. Regleringen ?r ett f?rs?k att se till b?de s?rkullbarns och efterlevande makes intressen.

Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ likheten mellan Dan Browns The Da Vinci Code och sagans struktur, aktörer och handling, samt att pÄvisa romanens didaktiska möjligheter. UtifrÄn Vladimir Propps sagoteori och Northrop Fryes arketyper och historiska kategorisering samt ett studium av populÀrromanens likheter med sagan utifrÄn Ulla Lundqvists undersökning görs en strukturalistisk analys. Vidare har en mindre enkÀtundersökning gjorts för att skapa en uppfattning om hur en grupp elever pÄ en gymnasieskolan uppfattat romanens didaktiska möjligheter. Resultatet visar att The Da Vinci Code innehÄller sagans struktur, med endast nÄgra fÄ avvikelser frÄn den kronologiska ordningen, samt att romanens aktörer överrensstÀmmer med Propps teori och Fryes arketyper. Handlingen uppvisar tydliga inslag frÄn sagan, och överrensstÀmmer med de sagoelement som Lundqvists undersökning visar, sÄ som exempelvis dualism, magi, i överförd bemÀrkelse, och ett lyckligt slut.

Sociala medier ?r en del av dagens ton?rskultur, d?r Instagram, Snapchat och TikTok ?r de popul?raste apparna bland barn och unga. Forskning visar att anv?ndandet av filter p? sociala medier genererar m?jligheter att (om)f?rhandla sin identitet samt att anv?ndandet kan leda till att unga utvecklar orealistiska kroppsideal. F?r att f? en ?verblick ?ver f?ltet g?rs en strukturerad forsknings?versikt.

Undersökningen handlar om att lyfta fram elevers Äsikter om en bra och motiverande lÀrare och dessutom hur den lÀraren kan vÀcka deras lust eller motivation att lÀra sig det spanska sprÄket. Den teori som ligger till grund för dataanalysen Àr didaktisk Àmnesteori för motivationsarbete. I studien genomförs en enkÀtundersökning med elever i gymnasieskolan i Är 3 och en kartlÀggning av elevernas utsagor med syfte att identifiera svarsmönster i deras beskrivningar. Mot bakgrund av litteraturen i denna studie kan man konstatera att i lÀrarens dagliga, praktiska arbetsliv ligger grunden för möjliga utvecklingsÀgar till elevers motivation inom sprÄkinlÀrning. Resultatet av kartlÀggningen klargör flera faktorer hos lÀrarna, som har betydelse för elevers uppfattning om hur en sprÄk lÀrare kan vÀcka deras motivation att lÀra sig det spanska sprÄket som till ex.

Bakgrund: Idag finns det mer Àn 220 miljoner mÀnniskor i hela vÀrlden med Diabetes, av dessa Àr det 90 procent som har Diabetes mellitus typ 2. Denna sjukdom orsaka stora kostnader för samhÀllet pÄ grund av komplikationer, som leder till lidande för den drabbade, sjukskrivning samt behov av sjukvÄrd och omsorg. För att individen ska kunna förhindra dessa och kunna tillÀmpa egenvÄrd Àr kunskap om sjukdomen och dess behandling en avgörande faktor. Syftet: syftet med denna studie var att belysa individens kunskap om Diabetes mellitus typ 2. Metod: en litteraturstudie av kvalitativa artiklar.

Föreliggande studie behandlar ledarskapets betydelse för anvÀndandet av kunskap och forskning inom socialtjÀnsten. Detta görs i form av en kvalitativ intervjustudie av enhetschefer pÄ nÄgra vuxenmottagningar i Stockholms kommun. De frÄgestÀllningar som legat till grund för studien Àr; a) vilka definitioner av kunskap och forskning som kan urskiljas, b) vilka faktorer som hindrar anvÀndningen av forskning/forskningsresultat samt c) pÄ vilket sÀtt ledarskapet har betydelse för hur forskning och kunskap tillvaratas och anvÀnds. För att besvara frÄgestÀllningarna gjordes ett maximerat strategiskt urval av intervjupersoner. Intervjuguiden utformades utifrÄn tre teman; kunskap, forskning och forskare; kunskapsutveckling och forskningsanvÀndning samt chefens betydelse.

Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.

Syftet med den hÀr C-uppsatsen i Pedagogik med didaktisk inriktning Àr att undersöka om flickor i gymnasiet kan identifiera sig med innehÄllet i nÄgra lÀroböcker i gymnasiekursen Historia A. Syftet mynnar ut i tvÄ delfrÄgor och den första Àr: hur presenteras kvinnan i nÄgra lÀroböcker i Historia A? Det leder oss till den andra frÄgan: presenterar dessa lÀroböcker kvinnor pÄ ett sÀtt som kan ge underlag för flickornas historiemedvetande och identitet? För att kunna ge svar pÄ dessa frÄgor har jag med utgÄngspunkt frÄn forskningen tagit stÀllning för att det finns en relation mellan historiemedvetande och identitet. Jag har undersökt tre lÀroböcker i historia för gymnasiet och anvÀnt mig av textanalys och SÀfströms (1999) metod med inlÀsning och utlÀsning. I bearbetningen av resultatet har jag anvÀnt frÄgor inspirerade av Skolverkets (2006) rapport samt utgÄtt frÄn Jensens (1997) teori om historiemedvetande som identitet.Resultatet av studien visar att det finns stora brister i lÀroböckernas innehÄll.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

LÀrare anvÀnder sig av allt frÄn summativ bedömning och fingertoppskÀnsla till beprövad didaktisk erfarenhet och formativ bedömning, nÀr elevers kunskaper ska bedömas. Forskning visar att den största framgÄngen för elevers lÀrande och kunskapsutveckling sker dÄ formativ bedömning anvÀnds.Syftet med denna studie Àr att studera hur blivande lÀrarstudenter beskriver lÀrares bedömningspraktiker under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vad upplever studenterna i praktiken av lÀrares bedömning jÀmfört med teorin frÄn lÀrarutbildningen?Det empiriska materialet, bestÄende av 18 examinationsuppgifter frÄn lÀrarstudenter i Didaktik II, sammanstÀlls och tolkas med inspiration utifrÄn det hermeneutiska tankesÀttet. Studenttexterna tolkas utifrÄn de begrepp som studenterna enligt examinationsuppgiften förvÀntades att studera frÄn sin VFU- verksamhet.

Studiens syfte var att belysa kunskapslÀget om ADHD hos behandlare inom SiS samt hur de arbetar med elever/klienter som har ADHD eller ADHD-liknande symtom. Ett ytterligare syfte med studien var att undersöka prevalensen av ADHD inom SiS. För att mÀta kunskapslÀget har upplevd och uppskattad kunskap undersökts. En kvantitativ metod med strukturerade telefonintervjuer anvÀndes. De mest framtrÀdande resultaten var att behandlarna har god kunskap om ADHD men att de ej upplever att kunskapen Àr tillrÀcklig.