Med denna studie har vi velat gÄ vidare utifrÄn tidigare forskning som visat att musikÀmnet har en lÀgre status i den svenska grundskolan. Syftet med uppsatsen har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med lÀrare i grundskolans senare Är, undersöka om anledningen kunde hÀrledas frÄn hur dessa lÀrare sÄg pÄ kunskap och hur de vÀrderade skolÀmnen sinsemellan. Resultatet av denna undersökning visar att dessa lÀrare anser att kunskap Àr vÀrdefull nÀr den fyller en nytta, och att alla utom en lÀrare rangordnar skolÀmnen sinsemellan beroende pÄ om Àmnen anses inneha viktiga funktioner eller enbart uppfattas som roliga bonusÀmnen i skolan. De slutsatser som kunnat dras ur undersökningens resultat Àr att sÄdana vÀrderingar av kunskap och Àmnen sinsemellan som intervjupersonerna visat pÄ har betydelse för den status musikÀmnet ges..

Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden. Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra grupper.

Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i exempelvis rygg och leder. Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att deras liv kommer att v?ndas upp och ner.

SammanfattningMisstag Àr nÄgot som ingÄr i vÄrt handlande. VÄrt förhÄllningssÀtt till misstag pÄverkar hur vilÀr oss av dem. Syftet med studien Àr att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tastillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsÀttningar för detta. I studien harkvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ ett textilt hantverksprogram pÄ gymnasiet utförts.Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. LÀrarna menar att kunskap Àrerfarenheter, förmÄgan att anvÀnda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sinkunskap.

Detta specialarbete syftar till att söka utröna den syn pÄ sprÄk och kunskap, som ligger bakom det sÀtt pÄ vilket biblioteken strukturerar sitt arbetsmaterial, dvs media, för att kunna Ätervinna dem. Jag följer en tradition frÄn Platon via skolastiken, Leibniz och positivismen fram till vÄra dagars forskning om artificiell intelligens, som gör gÀllande att all kunskap Àr möjlig att fÄnga med ett exakt sprÄk och en universell metod. Uppsatsen avslutas med en kritisk diskussionom detta systemtÀnkande..

Sammanfattning Syftet med undersökningen Àr att kunna anpassa utbildningen tiden efter en APU period om det visar sig att eleven snabbare utvecklas i sin kunskap under praktik perioden. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr hur elever som gÄr en yrkesutbildning ser pÄ sin kunskap före och efter en APU period. Skiljer elevens synsÀtt pÄ sin egen kunskap markant efter en APU period? Metoden som anvÀnds Àr en enkÀtstudie som analyseras kvantitativt med hjÀlp av SPSS. Respondenter har varit 59 elever som gÄr praktiska yrkesinriktade program pÄ tvÄ gymnasieskolor i Halland.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) ?r en kronisk neurodegenerativ sjukdom d?r behandlingen riktar sig mot symtomlindring. Den individuella symtombilden kr?ver kontinuerliga l?kemedelsanpassningar. Antalet personer med sjukdomen ?kar vilket st?ller st?rre krav p? v?rden att gynna personernas egenv?rd och delaktighet.

DÄ jag varit ute pÄ praktik har jag sett att elever allt för ofta bara sitter och rÀknar i lÀroboken. Vi matematiklÀrare mÄste bli bÀttre pÄ att variera och börja laborera i vÄr undervisning. BÄde för att fÄ med eleverna kunskapsmÀssigt i undervisningen och för att fÄ dem intresserade och engagerade. Jag har dÀrför i mitt examensarbete undersökt om lÀrare i Är 4-6 anvÀnder sig utav konkret material i sin matematikundervisning. Mina problemformuleringar var:- Vad anvÀnder lÀrare i Är 4-6 för konkreta material i sin matematikundervisning?- Hur gör lÀrare i Är 4-6 för att konkretisera matematikundervisningen?- Varför vÀljer de som konkretiserar matematikundervisningen att konkretisera?Metoder som jag anvÀnt i min undersökning Àr litteraturstudier och intervjuer.

Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.

Undersökningens syfte har varit att jÀmföra de statliga styrdokumentens rekommendationer i relation till de identifierade stÄndpunkterna inom forskning om didaktik och ADHD. Som design valde jag en systematisk litteraturstudie. Jag hÀmtade resultat frÄn 15forskningsstudier inom svensk och internationell forskning, frÄn flera vetenskaper. Empirin bestÄr av tre delar, dÀr jag först har studerat statliga styrdokument, dÀrefter didaktisk forskning samt forskning om didaktik och ADHD. Tolkningen av resultaten har gjorts med en jÀmförande design, för att belysa de likheter och skillnader som finns.

Denna studie undersöker fyra grundskole - och grundsÀrskoleelevers upplevelser av den egna skolmiljön i en inkluderande verksamhet. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa undersökningsmetoder som deltagande tekniker, observationer och samtal. En analys av materialet har gjorts utifrÄn rumslig, social och didaktisk aspekt av inkludering. Resultaten av studien visar att eleven kan vara inkluderad utifrÄn en eller flera aspekter. Eleverna har beskrivit sin skolmiljö och uttryckt de behov de har för att kunna delta i skolans arbete.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa den kristna högerns engagemang inom politiken i USA. Detta utreds med hjÀlp av frÄgorna; hur har den politiska inriktningen i USA pÄverkats av den kristna högerns engagemang i politiken? PÄ vilket sÀtt kan den kristna högern ses som en politisk maktfaktor? Vilket eller vilka mÄl har den kristna högern med sitt politiska engagemang? En diskursanalytisk metod anvÀnds eftersom den Àr inriktad pÄ att se förÀndringar i politiska processer, och den teoretiska ansatsen utgÄr frÄn de tvÄ begreppen makt och diskurs som bÄda pÄ olika sÀtt anknyter till diskursanalysen.Resultatet visar att presidenterna i USA, frÄn Ronald Reagan till George W. Bush, har anpassat sin politiska linje efter den kristna högerns intressen. I gengÀld har dessa presidenter i valen fÄtt den kristna högerns röster.

Syftet med studien Àr att utifrÄn Sverigedemokraternas valkampanjfilm undersöka hur de planerade kommunikationsverktygen profil, identitet och image tolkas utifrÄn tre olika perspektiv. Under studiens gÄng har vi genomfört strukturerade intervjuer med tre medlemmar inom Sverigedemokraterna, en semiotisk filmanalys av partiets valkampanjfilm och utfört enkÀtundersökningar med 100 röstberÀttigade elever vid Erik Dahlbergsgymnasiet. Studiens resultat visar att Sverigedemokraternas profil stÀmmer överens med valkampanjfilmens identitet. GÀllande image anser partiet att allmÀnhetens tolkning inte stÀmmer överens med partiets profil. Ett problem som Sverigedemokraterna sÀger sig ligga i att media har kommunicerat en felaktig bild av partiet. VÄr semiotiska filmanalys visar att Sverigedemokraternas budskap framgÄr tydligt i valkampanjfilmen genom att visa hur invandringen kostar mycket, samtidigt som pensionÀrerna blir drabbade. Studiens resultat visar Àven att mer Àn hÀlften av eleverna pÄ Erik Dahlbergsgymnasiet hade en negativ instÀllning till Sverigedemokraterna och 70 procent ansÄg att individerna i valkampanjfilmen framstÀlls orÀttvist..

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ djupare förstÄelse för yrkets pedagogiska aspekter. Uppsatsens grundlÀggande frÄge- stÀllning lyder: Hur ser studenter och lÀrare pÄ Lunds Universitets sjukgymnastutbildning pÄ den pedagogiska aspekten i det kliniska arbetet?Undersökningen bygger semistrukturerade intervjuer med tvÄ lÀrare och fem studenter dÀr dessa getts möjlighet att fritt svara pÄ frÄgor rörande Àmnet. Intervjuerna har sedermera analyserats med hjÀlp av Bubers mellanmÀnskliga perspektiv och didaktiska teorier rörande patientundervisning.Studien resulterade i dels en ökad förstÄelse för hur studenter och lÀrare ser pÄ arbetets pedagogiska aspekterna och dels i ett, av studenterna, uttalat behov av djupare förstÄelse för hur man agerar gentemot patienten i syfte att undervisa. De intervjuade studenterna saknar nödvÀndig erfarenhet för att upprÀtta en vÀl fungerande didaktisk handlingsrepertoar, vilket leder till att de kÀnner sig vilsna inför kontakten med patienterna.Denna uppsats bekrÀftar tidigare genomförda studier som sÀger att de pedagogiska och kommunikativa aspekterna inom yrket Àr pÄtagliga och betingar i mÄngt och mycket kvalitén av behandlingen..