I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning nÀr de i klassrummet fÄr specialpedagogiskt stöd i Àmnet och hur de kÀnner sig nÀr de följer med speciallÀraren ut frÄn klassrummet. Det övergripande syftet med studien Àr att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med Ätta SUM-elever frÄn Äk 4 och 5. Till grund för analysen anvÀnds Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter pÄ inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast nÀr de lÀr sig matematik Àr den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kÀnde sig socialt inkluderade och vad gÀller den rumsliga inkluderingen spelade den inte nÄgon större roll för dessa SUM-elever.

Hur blir vetenskapligt producerad kunskap legitimerad? Vilken betydelse har vetenskapligt sÀkerstÀlld kunskap för mÀnniskans möjligheter att konstruera sin identitet? Som svar pÄ dessa frÄgor presenteras en modell som belyser nödvÀndigheten av social legitimering av vetenskapligt producerad kunskap, vidare företas en fördjupad analys av denna legitimeringsprocess och dess betydelse för hur mÀnniskan konstruerar sin identitet. För att belysa och visa pÄ giltigheten i den modell, de argument och begrepp som presenteras i teoridelen följer en fallstudie som behandlar ett sÄ vardagligt ting som mat. Genom att generellt undersöka vilken betydelse maten har i vÄra liv och specifikt vilken betydelse mjölken har fÄr man en inblick i betydelsen av vetenskapligt sÀkerstÀlld kunskap rörande livsmedel..

Uppsatsen syftar till att undersöka hur vÀrdegrundsbegreppen mÄngfald och tolerans implementerats i SO-Àmnenas lÀroböcker. Uppsatsens didaktiska strÀvan Àr att skapa gott innehÄll i undervisningen att motverka frÀmlingsfientlighet och rasism.De metoder som anvÀnts för att uppnÄ syftet och den didaktiska strÀvan Àr dels en kvantitativ mÀtning av vÀrdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktÀristiska framstÀllning i Natur & Kulturs lÀromedelUndersökningen av lÀroböckerna har visat att de normativa och vÀrderande formuleringarna fÄtt stÄ tillbaka till förmÄn för en deskriptiv framstÀllning av skolans vÀrdegrund samt att vÀrdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhÄllande till lÀroböckernas totala text. Undersökningen visar ocksÄ, att en didaktisk strÀvan att förbÀttra undervisningen kring vÀrdegrundsfrÄgorna faller pÄ lÀrarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och frÀmlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förstÄelse krÀvs tvÀrvetenskapliga studier.Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktÀristiska citat hÀmtade ur lÀroböckerna.

Studien handlar om producenter och konsumenters medvetenhet om de utmaningar som finns g?llande en mer v?xtbaserad kost, med s?rskilt fokus p? konsumenters uppfattningar om n?ringsinneh?llet. Definitionen av konsumenter i denna uppsats ?r individer som konsumerar k?ttsubstitut utan n?got krav p? regelbundenhet. Producenter definieras som talespersoner f?r diverse f?retag av k?ttsubstitut. K?ttsubstitut n?mns i denna studie och definieras som texturerat v?xtbaserat protein och halvfabrikat.

Bakgrund: Konsumtion av kopierade produkter ?r ett globalt fenomen och allt flera produkter uts?tts f?r plagiarism. Med internets framg?ng exponeras konsumenterna f?r mer information i nutid ?n n?gon annan tidpunkt i historien. Denna information kan bidra till att p?verka individers k?pbeteende och k?pbeslut. Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att unders?ka n?jdheten bland konsumenterna som k?per replika parfymer.

Carl Gustav Jung started to write his Black books, in which he saw himself analyzing unconscious fantasies, during the same time that he leaved the psychoanalytical movement and broke off his personal relations with Sigmund Freud. This thesis sees the interpretation of these books through a wider contextualization. The purpose is to contribute to the understanding of the breakup between the two. The therapeutic work will be highlighted where the black books will be seen through the lens of three of Jung?s more known patients as well as through the interest in mythology and fantasy that Jung showed during this time.

Klinisk blick Àr en term som frekvent Äterkommer under sjuksköterskeutbildningen och i klinisk verksamhet. Den Äterfinns ofta i samband med klinisk bedömning och somen övergripande beskrivning av en patient. Endast antydda betydelser har framkommit och dÄ tÀtt knutna till andra termer och processer. Syftet med studien var attundersöka komponenterna intuition och tyst kunskap som delar i sjuksköterskans kliniska blick. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 17 vetenskapliga artiklar granskades.

Detta examensarbete undersöker hur marxismen framstÀlls i lÀroböcker. Detta Àr intressant eftersom att lÀroböcker anvÀnds mycket i skolan och deras innehÄll ses som auktoriativt av elever (det vill sÀga, de tror pÄ det som stÄr dÀri). Marxismen Àr ocksÄ en central ekonomisk teori som kan lÀras ut i bÄde samhÀllskunskap och historia.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur marxism framstÀlls i lÀroböcker. Detta syfte preciseras i frÄgestÀllningar som frÄgar vilka aspekter av marxismen som inkluderas i lÀroböcker och om dessa aspekter skiljer sig Ät mellan böcker för Àmnena historia och samhÀllskunskap samt mellan böcker för högstadiet och gymnasiet. De aspekter jag utgÄr ifrÄn Àr marxismens grundlÀggande bestÄndsdelar faststÀllda av Vladimir Lenin.Med hjÀlp av en kvantitativ innehÄllsanalys som problematiserar undervisningsinnehÄll (och som dÀrmed Àr en bred didaktisk analys) visar denna undersökning pÄ att framstÀllningen av marxismen i lÀroböcker Àr exkluderande nÀr det gÀller aspekter av marxismen, att lÀroböcker i historia inkluderar mer aspekter Àn de i samhÀllskunskap, samt att ingen signifikant skillnad mellan böcker för högstadiet och gymnasiet föreligger.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Konservatorsprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2012:21.

Denna uppsats har undersökt vilka uppfattningar som finns rörande stoff- och processkunskapers utrymme i historieundervisningen pÄ gymnasial nivÄ hos ett antal lÀrare och elever. Arbetet berör bÄde indirekt och direkt begreppet kunskapssyn applicerat pÄ historieÀmnet, vad lÀrare respektive elever menar att historisk kunskap Àr för nÄgot. Undersökningen kommer fram till att olika elevgrupper har olika uppfattningar om vad som Àr historisk kunskap. En del elever argumenterar för att historisk kunskap Àr att besitta stoffkunskaper, andra elever lÀgger ett större fokus pÄ processkunskapers betydelse. Elevers olika uppfattningar om vad som Àr historisk kunskap pÄverkar deras syn pÄ historieundervisningen, vad undervisningen syftar till att lÀra ut för slags kunskaper. Undersökningen visar vidare pÄ att det finns skillnader mellan vad kursplaner, elever och lÀrare lÀgger för förklaring i vad historisk kunskap Àr för nÄgot.

Studiens syfte Ă€r att studera hur 1649 Ă„rs skolordning framstĂ€ller disciplin i textform. Med hjĂ€lp av de kategorier som Foucault presenterade i hans verk Övervakning och straff kommer jag att undersöka skolordningen för att identifiera gemensamma drag mellan de tvĂ„ böckerna.Resultatet visar att mĂ„nga av de disciplinĂ€ra metoder som Foucault uppvisade i sin bok förekom tidigare Ă€n förvĂ€ntat i Sverige. Med hjĂ€lp av fördelningen av verksamheten i olika smĂ„ delar, sĂ„som olika klasser eller rum, förenklades det disciplinĂ€ra arbetet. PĂ„ samma sĂ€tt fungerade sjĂ€lva byggnaden som en sluten miljö dĂ€r eleverna kunde avskiljas frĂ„n varandra och frĂ„n resten av samhĂ€llet. DĂ€r kunde maktmaskineriet fungera effektivt.  Rangordningen bland eleverna skapades genom en kontinuerlig analys och klassificering av individerna.

I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att sÀkerstÀlla att kunskapen stannar inom organisationen Àr det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anstÀllda. En viss form av kunskap, sÄ kallad tyst kunskap, Àr svÄr att uttrycka och blir dÀrför svÄr att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar dÀrför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som pÄverkar hur vÀl en sÄdan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har anvÀnts.

Syfte med denna studie var att fÄ kunskap om hur och pÄ vilka sÀtt sjuksköterskans ledarskap beskrivs samt hur det kan utvecklas och stÀrkas. Teoretisk inspiration har hÀmtats frÄn Cook (2001) som har utvecklat en modell för sjuksköterskans ledarskap. Metoden var en litteraturstudie och bygger pÄ nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visar att uppmÀrksamhet, vÀrde och kunskap Àr centralt i sjuksköterskans ledarskap..

Sammanfattning idag stÀlls inför nya strategiska utmaningar dÀr de mÄste göra mer med fÀrre resurser. För att utvecklas och hÄlla jÀmna steg med konkurrenter kan företag samarbeta med sina leverantörer och pÄ sÄ sÀtt skapa fördelar genom att dela med sig av och tillvarata kunskap. 'Syfte: VÄrt syfte Àr att skapa förstÄelse för hur företag tillvaratar den explicita och implicita kunskap som uppstÄr inom ett samarbete. Vi har sÄledes för avsikt att undersöka samarbetet mellan ett svenskt tillverkningsföretag och en av dess leverantörer ur ett kunskapsperspektiv. AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till att undersöka ett pÄgÄende samarbete mellan tvÄ svenska tillverkningsföretag.

Med denna studie har vi velat gÄ vidare utifrÄn tidigare forskning som visat att musikÀmnet har en lÀgre status i den svenska grundskolan. Syftet med uppsatsen har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med lÀrare i grundskolans senare Är, undersöka om anledningen kunde hÀrledas frÄn hur dessa lÀrare sÄg pÄ kunskap och hur de vÀrderade skolÀmnen sinsemellan. Resultatet av denna undersökning visar att dessa lÀrare anser att kunskap Àr vÀrdefull nÀr den fyller en nytta, och att alla utom en lÀrare rangordnar skolÀmnen sinsemellan beroende pÄ om Àmnen anses inneha viktiga funktioner eller enbart uppfattas som roliga bonusÀmnen i skolan. De slutsatser som kunnat dras ur undersökningens resultat Àr att sÄdana vÀrderingar av kunskap och Àmnen sinsemellan som intervjupersonerna visat pÄ har betydelse för den status musikÀmnet ges..