Sökresultat:
310 Uppsatser om Innehćllsbaserade motivationsteorier - Sida 20 av 21
Effekten av vitamin D p? astma - En systematisk ?versiktsartikel om vitamin D-supplementering hos vuxna med diagnostiserad icke-allergisk astma
Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel var att unders?ka det
vetenskapliga underlaget avseende effekten av vitamin D-supplement p? ickeallergisk
astma hos vuxna.
Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, PubMed och Scopus.
S?kningen genomf?rdes med hj?lp av tre s?kblock. Blocken specificerades
efter inneh?ll; astma, vitamin D och randomiserade kontrollerade studier
(RCT). Studierna som inkluderades i denna systematiska ?versiktsartikel var
gjorda p? vuxna personer med icke-allergisk astma och utan samsjuklighet.
Interventionen var vitamin D-supplement och kontrollen var placebo.
Pengar Àr inte allt, eller? : En kvalitativ studie om vad som motiverar en fastighetsmÀklare.
Denna uppsats handlar om vilka faktorer som kan motivera en fastighetsmÀklare till att arbeta. Under de senaste tio Ären har det skett en markant ökning av registrerade fastighetsmÀklare i Sverige enligt FastighetsmÀklarnÀmnden (2011). Denna markanta ökning leder Àven till hÄrdare konkurrens om jobben och Àven om kunderna (Wörmann, 2007). Eftersom majoriteten av alla fastighetsmÀklare arbetar utefter löneformen provision kan den ökade konkurrensen om jobben och kunderna vara ett problem. FÄr en fastighetsmÀklare inte tillrÀckligt mÄnga kunder kan lönen bli lidande.
Spr?kst?rning i f?rskolan. En mix-metodstudie om hur f?rskoll?rare bed?mer sina kunskaper om DLD/spr?kst?rning samt vilka rutiner de har f?r att f?lja barnens spr?kutveckling.
Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.
Genus i r?tten
Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens
bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien
unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av
domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel.
Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av
unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel?
Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en
geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller
flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.
Comeback eller avslut efter l?ngtidsskada
Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka vilka bakomliggande faktorer som p?verkar ?terg?ngen
eller avslutet till idrott efter en l?ngtidsskada hos kvinnliga innebandyspelare i ?ldern
16?19 ?r.
Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ metod som grundar sig i sex semistrukturerade
intervjuer. Deltagarna har tagits fram genom sn?bollsurval, bekv?mlighetsurval samt
avsiktligt urval. Intervjuerna av de sex kvinnliga innebandyspelarna som haft en
l?ngtidsskada transkriberades och genomgick b?de en tematisk analys samt en
kvalitativ inneh?llsanalys.
Att identifiera det dolda - En kvalitativ intervjustudie kring prim?rv?rdens arbete med ?tst?rningar hos unga idrottare
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur personal inom prim?rv?rden beskriver erfarenheter kring arbetet att bem?ta och identifiera tidiga tecken p??tst?rningsproblematik hos idrottande ungdomar. Samt belysa kunskapsl?get personal inom prim?rv?rden har kring ?tst?rningar hos unga idrottare.Metod: Studien har en kvalitativ design i form av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av tre l?kare och tv? fysioterapeuter som arbetar inom prim?rv?rd.
SM?BARNSF?R?LDRAR MED MORBUS DE QUERVAIN - En kvalitativ intervjustudie om hur vardagens aktiviteter f?r?ndras
Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen
som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet
med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper
av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden.
Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska
l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat
greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap
kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra
grupper.
ERFARENHETER AV ARBETSTERAPI HOS F?R?LDRAR SOM HAR BARN MED CEREBRAL PARES
Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r
neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och
lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i
exempelvis rygg och leder.
Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att
deras liv kommer att v?ndas upp och ner.
M?jligheter och sv?righeter f?r sjuksk?terskor att bed?ma och hantera postoperativ sm?rta
Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller.
Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta.
Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys.
Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.
Motivation beroende pÄ anstÀllningsform? : En fallstudie om motivationsrelaterade skillnader mellan fast anstÀllda och inhyrda medarbetare pÄ ett bank- och försÀkringsföretag
Bemanningsbranschen vÀxer och allt fler personer blir anstÀllda via bemanningsföretag. Bemanningsföretagens viktigaste uppgift Àr att öka flexibiliteten pÄ arbetsmarknaden. De gör det lÀttare för företagen att snabbt anpassa arbetsstyrkan till efterfrÄgan. Samtidigt finns problem och risker med att hyra in personal. Flertalet studier kring dessa problem tangerar Àmnena motivation och/eller inhyrda medarbetare, men forskningen Àr begrÀnsad vad gÀller inhyrda medarbetares motivation.
Intern Kontroll : Svensk kod för bolagsstyrnings genomslagskraft ur ett motivationsteoretiskt perspektiv
NÀr företag fÄr möjlighet att verka pÄ en vÀl fungerande marknad med ett minimum av offentliga regleringar skapas samhÀllsekonomisk effektivitet. Samtidigt Àr förtroendet för företagen en viktig grundbult för samhÀllsekonomisk tillvÀxt - om förtroendet skadas minskar investeringsviljan, vilket pÄ sikt skadar sÄvÀl företagens som samhÀllets tillvÀxt. Efter företagsskandaler som Enron, Trustor och Skandia har det skapats en diskussion om den interna kontrollen ? sÄvÀl nationellt som internationellt ? vilket lett till att regelverk, normbildning och praxis vÀrlden över har granskats och reviderats. Med bakgrund i detta har ?Svensk kod för bolagsstyrning? utvecklats i Sverige.
Arbetsmotivation : Att arbeta i dagligvaruhandel
SammanfattningMotivation Àr ett mycket övergripande begrepp. NÀstan allt som vi mÀnniskor gör, hur vi uppför och beter oss tros var motiverande. VÄrat beteende Àr en verkan av den motivation som vi kÀnner eller upplever i en viss situation, dock Àr det allra vanligaste beteendet oftast reflexer som vi gör (Wagner, 2003).Abraham Maslow Àr ett förekommande namn nÀr man talar om motivation och nÀr vi pratar om vad mÀnniskan olika behov och beteenden. Han var grundaren till modellen som visar en behovshierarki hos mÀnniskan, ocksÄ kallad Maslows behovstrappa. Maslow menar att vi alla kÀnner olika behov och att vi agerar efter dessa.
L?RA SIG NAVIGERA I EN NY VARDAG Dagliga livet efter psykiatrisk slutenv?rd -En systematisk litteraturstudie
Bakgrund
Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.
Att motivera sin projektgrupp : - En studie baserad pÄ tekniska konsulter
I och med det ökade behovet av temporÀr kompetens och expertis i projektorganisationer har tekniska konsulter blivit en allt mer vanlig trend som mÄnga företag anvÀnder sig utav. DÄ anlitandet av en konsult Àr temporÀrt blir det naturligt att den vanligaste arbetsformen en konsult anvÀnder sig utav Àr projektformen. Ett projekt bestÄr av en projektledare och en projektgrupp, en av de största fördelarna med projektformen som arbetssÀtt Àr att den temporÀra formen tillÄter projektgruppen att agera fort pÄ en förÀnderlig marknad. Vidare kan strukturering och angreppssÀtt variera frÄn uppdrag till uppdrag.Essentiellt för arbetssÀttet blir en allt mer ökad effektivisering dÄ krav frÄn kunder och ledning hela tiden ökar. HÀr blir det upp till projektledaren att strukturera upp hur arbetet ska utföras och se till att alla resurser i gruppen arbetar.
Hur gör man motivation? - en studie i ett industriföretag - Vad en ledare skall tÀnka pÄ för att motivera sin personal?
För att företagen skall kunna bevara sin konkurrenskraft har en hög motivation hos deanstÀllda fÄtt en allt större betydelse. Jag har i denna studie studerat motivation och vad somkommer att pÄverka motivationsgraden hos de anstÀllda mest. Detta med utgÄngspunkt frÄntre olika aspekter, vilka Àr; ledarskap, lÀrande organisation och utvecklingssamtalet. Somteoretisk bas har jag anvÀnt mig av fyra olika klassiska motivationsteorier. Alla dessa teorierhar som utgÄngspunkt förklarat vad som gör individer motiverade, dÀremot saknade jag enbeskrivning hur en ledare skall agera för att skapa motivation hos sin personal.