I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Syftet med denna intervjustudie Àr att med en vetenskapligt kvalitativ metod undersöka hur motivation hos elever skapas utifrÄn yrkesverksamma historielÀrares perspektiv, samt hur detta skapande förhÄller sig till motivationsteorier. Sju lÀrare fördelat pÄ tvÄ grundskolor och ett gymnasium, har intervjuats. Svaren frÄn intervjuerna har bearbetats separat och sedan analyserats utifrÄn motivationsteorier. Resultatet visar att lÀrarna ser egenskaperna i rollen som lÀrare vara den primÀra faktorn i skapandet av motivation hos eleverna. Dessa Àr att vara en god berÀttare, engagerad, ha goda Àmneskunskaper och ha förmÄga att kunna beröra elever.

Syftet med uppsatsen Ă€r att genom litteraturstudier och med utgĂ„ngspunkt i ett antal kĂ€nda motivationsteorier och faktorer, dvs. vanligt förekommande teorier inom motivations-forskning ur ett kritiskt synsĂ€tt belysa olika teorier utifrĂ„n nyare forskning samt egna erfaren-heter. Metod: Att med hjĂ€lp av sekundĂ€rdata i form av litteraturer inhĂ€mta olika motivationsteorier och motivationsfaktorer som sedan analyseras. BĂ„de svensk och engelsk litteratur som Ă€r skri-ven av kĂ€nda författare inom Ă€mnet har anvĂ€nts som underlag. Även egna erfarenheter och reflektioner förekommer i vissa delar.

Uppsatsen berör hur sÀljares motivation till sin arbetsuppgift pÄ ett bilföretag pÄverkas av företagets rÄdande belöningssystem genom en fallstudie. För att fÄ en bredare förstÄelse för vad som motiverar sÀljarna sÄ undersöker fallstudien ifall det finns andra faktorer Àn belöningssystemet som pÄverkar sÀljarna. Med hjÀlp av motivationsteorier som förklarar vad som driver anstÀllda till att motiveras pÄ jobbet, samt om syftet med belöningssystemets utformande sÄ formuleras en enkÀtundersökning dÀr de anstÀllda sÀljarna fÄr svara i vilken grad de instÀmmer pÄ pÄstÄenden som berör deras arbetsförhÄllanden. Resultaten analyseras i termer av vilka faktorer som sÀljarna anser vara drivande i deras dagliga arbete. För att fÄ en större insikt om hur företagets belöningssystem Àr utformat utförs en intervju med en platschef.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska gravida kvinnors positiva och negativa upplevelser av att ta emot kostr?d fr?n barnmorska. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats d?r nio kvinnor intervjuades med semistrukturerade metoder f?r att besvara syftet. Som analysprocess anv?ndes kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i tre teman: ?kad kostkunskap, applicering av kostr?d och f?rb?ttring med tillh?rande kategorier. ?kad kostkunskap syftar till att den gravida kvinnan f?r kunskap av barnmorskan, men ocks? h?nvisas vidare till Livsmedelsverket. En del kvinnor uppfattade informationen tillr?ckligt, medan andra s?ker sig vidare genom sociala medier och r?d fr?n folk i sin omgivning.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmÄga. MÄlet Àr alltid övergÄng till anstÀllningar pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Samhall i GÀllivare upplever svÄrigheter att förmÄ medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen krÀver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbÀttringar för deras hÀlsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsÀttningar att vara framgÄngsrik, att Samhall Àr en utmÀrkt arbetsgivare och att medarbetarna Àr lojala.

Samhall ska genom meningsfulla arbeten utveckla funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmÄga. MÄlet Àr alltid övergÄng till anstÀllningar pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Samhall i GÀllivare upplever svÄrigheter att förmÄ medarbetarna att ta de steg som Samhallprocessen krÀver trots att de har kapacitet och trots att det skulle betyda förbÀttringar för deras hÀlsa och livskvalitet. Genom studiebesök och halvstrukturerade intervjuer med personalansvariga och med funktionshindrade medarbetare och mot bakgrund av olika motivationsteorier har Samhallprocessen studerats och analyserats för att skapa underlag för en teoretisk arbetsmodell för Samhalls personalutvecklingsarbete. Resultaten visade att Samhallprocessen teoretiskt sett har alla förutsÀttningar att vara framgÄngsrik, att Samhall Àr en utmÀrkt arbetsgivare och att medarbetarna Àr lojala.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra till en djupare förstÄelse för motivationen hos de anstÀllda pÄ en arbetsplats samt hur de monetÀra, sociala och individuella faktorerna pÄverkar motivationen. VÄrt delsyfte Àr att försöka lyfta fram nyare motivationsteorier tillsammans med mer klassiska teorier för att försöka belysa utvecklingen. För att undersöka ovanstÄende har 14 kvalitativa intervjuer utförts med ordinarieanstÀllda samt sÀsongsanstÀllda pÄ turistbyrÄer runt om i SmÄland. Vi har sedan anvÀnt oss utav olika motivationsteorier som vi redogjort för i kronologisk ordning för att lÀsaren pÄ ett tydligare sÀtt ska kunna se utvecklingen inom motivationsteorierna. Resultaten frÄn vÄra intervjuer samt de olika motivationsteorierna har sedan analyserats och tolkats vilket har mynnat ut i en slutsats.

Bakgrund: ?rligen opereras cirka 400 000 patienter inom slutenv?rden i Sverige. Det finns forskning som visar upplevelsen av att v?nta p? en elektiv operation, dock saknas det forskning om hur patienterna upplever v?ntan p? en akut bukoperation. Specialistsjuksk?terskan beh?ver kunskap om och f?rst?else f?r hur patienterna upplever sin v?ntan p? en akut bukoperation f?r att kunna bem?ta patienten och ge trygghet.

I detta examensarbete belyser vi historiska strukturer och aktörer inom lÀraryrket och vi undersöker varför lÀrarstudenter vid Malmö högskola vÀljer att utbilda sig till lÀrare. Vi vill Àven se om det föreligger nÄgot rationellt investeringsbeslut bakom lÀrarstudenternas beslut att lÀsa till lÀrare eller om det finns andra faktorer, sÄsom inre eller yttre motivation. Vi genomförde en webbenkÀtundersökning som bestod av 3 sakfrÄgor och 10 ÄsiktsfrÄgor. Totalt deltog 277 av 880 första Ärs lÀrarstudenter vid Malmö högskola i vÄr undersökning. Vi har analyserat lÀrarstudenternas motiv till att vÀlja lÀraryrket dels utifrÄn en arbetsmarknadsekonomisk teori, nÀmligen humankapitalteorin, och dels utifrÄn fyra generella motivationsteorier, som Àr behovsteori, balans- eller jÀmviktsteorin, förstÀrkningsteorin och förvÀntningsteorin. Som motiv till att bli lÀrare har flertalet av lÀrarstudenterna bland annat angett att de vill arbeta med barn, fostra elever till demokratiska medborgare, pÄverka och förÀndra samhÀllet, sprida kunskap samt att de tycker att lÀraryrket Àr ett meningsfullt yrke. Majoriteten av lÀrarstudenterna har svarat att de upplever att lÀrarlönen Àr lÄg och ingen har valt lÀraryrket pÄ grund av hög lön eller god löneutveckling, vilket sÀger emot humankapitalteorins beslutsregel. VÄr slutsats Àr att mycket tyder pÄ att det inte Àr ekonomiska faktorer som motiverar lÀrarstudenter vid Malmö högskola till att utbilda sig till lÀrare. Flertalet av lÀrarstudenterna har angett orsaker som gÄr att relatera till inre motivation..

Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

ProblemstÀllning: Hur motiverar företag med lÄgkvalificerad arbetsstyrka sina anstÀllda och hur moderniserade Àr de i sin anvÀndning av motivationsteorier? Syfte: VÄr ambition med denna uppsats Àr att besvara vÄr frÄgestÀllning med hjÀlp av empirin frÄn vÄra studieföretag och den teori vi anser Àr relevant i förhÄllandet till Àmnet. Vi har valt att avgrÀnsa oss till tvÄ studieföretag med okvalificerad arbetsstyrka. Vi presenterar hur anstÀllningsprocessen kan ha inverkan pÄ personalen och olika sÀtt att hantera prestationen i företaget. Vi beskriver olika motivationsteorier frÄn 1800-talet till mer moderna teorier och vilka olika betydelse de har för motivation och prestation.

Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.