Abstrakt Denna uppsats handlar om bild och visuellt lÀrande i matematiken pÄ förskolan. Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers förestÀllningar om hur pedagoger kan konkretisera matematik för förskolebarn med hjÀlp av visuellt lÀrande och bildskapande aktiviteter samt hur barnen uppfattar dessa aktiviteter. Genom observationer av bildskapande aktiviteter och kvalitativa intervjuer undersöker jag hur pedagogerna och barnen förhÄller sig till bild och visuellt lÀrande i matematiken. I min litteraturgenomgÄng redogör jag för tidigare forskning som Àr relevant för min undersökning. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med bild och visuellt lÀrande i matematiken pÄ olika sÀtt och att de har olika uppfattning om begreppet bild. Resultatet visar vikten av bild och visuellt lÀrande i matematikundervisningen nÀr det gÀller barns utveckling och lÀrande.

Arbetet bestÄr av en undersökning av förskollÀrares arbetssÀtt kring bild- och formskapande i förskoleverksamheten. Fokus har lagts kring barns lÀrande och utveckling vid dessa skapandetillfÀllen. Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra faktorer som frÀmjar barns utveckling och lÀrande vid bild- och formskapande. Enligt vÄra erfarenheter Àr bild- och formaktiviteter ofta annorlunda utformade pÄ olika förskolor. Med anledning av detta ville vi göra en undersökning för att se skillnader och likheter mellan förskolor.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Syftet med denna studie À?r att undersö?ka hur infö?randet av den nya revisionsstandarden ISA upplevs av revisorerna i Sverige och hur ISA fö?rhÄller sig till god redovisningssed och rÀttvisande bild..

Syfte: Att studera relationer och uppfattningar om styrning inom arbetsmarknadsomr?det. Teori: Governance, multilevel governance och collaborative governance. Metod: Fallet Framtiden med 13 semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ inneh?llsanalys, och en dokumentanalys av en rapport producerad av Framtiden som akt?r anv?nds som bollplank f?r att f?rst? fallet.

Sandström Maud & Svahn Katrine (2006). Varför vÀljer elever till det Estetiska programmet med inriktning bild och dans? Why do students choose the Arts programme with concentration of art and dance? Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi arbetar pÄ det Estetiska gymnasieprogrammet med inriktningarna bild och dans och ansvarar för att utbilda elever i bild och dans under tre Ärs tid.

Med denna uppsats undersöker jag med kvalitativ metod om, pÄ vilket sÀtt och i vilken utstrÀckning som en svensk dagstidnings text, bild och i viss mÄn Àven omgivande komponenter samspelar. Undersökningsmaterialet bestÄr av fem nyhetsartiklar publicerade i Sydsvenska Dagbladet mellan Är 2005 och 2007. Artiklarna behandlar Àmnet hemlösa personer. Resultatet visar att bild och text ofta har en liknande form om man jÀmför bildkomposition och textdisposition. De hemlösa skildras nÄgot oftare som objekt och upplevare, bÄde i text och i bild, medan de icke-hemlösa framstÀlls som subjekt i bild och har i texten frÀmst funktion som agent.

Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n begreppet bildskapande studera hur bild anvĂ€nds som pedagogiskt verktyg pĂ„ tre olika typer av förskolor. I inledningen beskrivs att bild har fĂ„tt stĂ„ tillbaka i jĂ€mförelse med de förstĂ€rkta mĂ„lomrĂ„dena som matematik, naturvetenskap och teknik. En kvalitativ metod anvĂ€nds dĂ€r nio pedagoger intervjuas. De valda frĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: Hur uppfattar pedagoger att de arbetar med bild i förskolan? Hur motiverar pedagoger bild i verksamheten, det vill sĂ€ga Ă€r nĂ„gra specifika lĂ€rmĂ„l kopplade till metoden? Hur definierar pedagoger bild, det vill sĂ€ga vad (hur), med vilket material arbetar barnen med dĂ„? Hur tĂ€nker pedagoger kring sin egen roll i barns bildskapande? Är det nĂ„gra skillnader hur olika typer av förskolor arbetar med bild?  I resultatet framkommer det att majoriteten av pedagoger arbetar med bild i förskolan samt att de kopplar bild till det fria skapandet i förskolans verksamhet vilket innebĂ€r att barn har tillgĂ„ng till material och skapar pĂ„ egen hand.

Jag vill undersöka vad som motiverar och lockar mellanstadieelever att vÀlja bild som fördjupningsÀmne i elevens val. Jag vill undersöka deras förvÀntningar pÄ lektionernas innehÄll. För att fÄ bredd pÄ min undersökning planerar jag att anvÀnda mig av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. För att fÄ förstÄelse om deras motivation och förvÀntningar tÀnker jag göra en enkÀt och samla in önskelistor i tvÄ grupper om totalt 20 elever som komplement till detta gör jag en gruppintervju av kvalitativ karaktÀr med sju elever som valt bild.De viktigaste resultaten av min undersökning Àr att eleverna vÀljer bild som fördjupningsÀmne för att de tycker att det Àr roligt och valet gör de utifrÄn sin egen inre motivation. Eleverna har stora förvÀntningar pÄ variationen av lektionsinnehÄllet och de vill lÀra sig att ?rita fint? sÄ det liknar..

Sociala medier ?r en del av dagens ton?rskultur, d?r Instagram, Snapchat och TikTok ?r de popul?raste apparna bland barn och unga. Forskning visar att anv?ndandet av filter p? sociala medier genererar m?jligheter att (om)f?rhandla sin identitet samt att anv?ndandet kan leda till att unga utvecklar orealistiska kroppsideal. F?r att f? en ?verblick ?ver f?ltet g?rs en strukturerad forsknings?versikt.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas sprÄkutveckling samt om elevernas förstÄelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker Àven om eleverna fÄr en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien Àr genomförd med 9 elever i Är 4. Eleverna har provat pÄ olika sÀtt att arbeta med bild och eleverna har fÄtt uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt nÀr det gÀller det kroppsliga och muntliga sprÄket.

I den nya lÀroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010) ligger stort fokus pÄ estetiken. Estetik kan innefatta mÄnga olika omrÄden i förskolans verksamhet men poÀngteras ofta i Àmnen som musik och bild. Den hÀr studien syftar pÄ att undersöka hur sex förskollÀrare tycker och tÀnker om musik och bild i verksamheten. Detta ska sedan sÀttas i relation till lÀroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010). Undersökningen genomförs med hjÀlp av samtalsintervju dÀr sex förskollÀrare intervjuas med samma frÄgor.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i Ärskurs nio uppfattar och tolkar syftet med att ha bild i skolan i relation till kursplanen i bild. Avsikten var att fÄ en bild av huruvida elevernas syn pÄ Àmnet förÀndrades om de fick möjlighet att tolka kursplanen, vilket jag ansÄg som anvÀndbart i mitt framtida yrke som bildlÀrare dÄ bild ofta Àr ett Àmne som ses ner pÄ och jag vill hitta ett bra angreppssÀtt för att nÄ eleverna. Genom att lÄta eleverna tolka kursplanen hoppades jag att det skulle pÄverka elevernas attityd mot Àmnet. ProblemstÀllningen berörde elevernas syn pÄ Àmnet före, under och efter undersökningen. Undersökningen genomfördes i form av en enkÀt som delades ut till tre klasser pÄ tvÄ skolor.

Bakgrund En elitidrottare uts?tts f?r mycket press och stress i idrottssammanhang samtidigt som att de beh?ver f? vardagen att flyta. Dock finns det begr?nsat med forskning kring hur vardagslivet upplevs av en elitidrottare. Den arbetsterapeutiska teorimodellen ValMO belyser att om en aktivitet i vardagen s?tter h?g press och tar upp mycket tid kan det bidra till en obalans mellan andra delar i vardagen.

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.