Sociala medier ?r en del av dagens ton?rskultur, d?r Instagram, Snapchat och TikTok ?r de popul?raste apparna bland barn och unga. Forskning visar att anv?ndandet av filter p? sociala medier genererar m?jligheter att (om)f?rhandla sin identitet samt att anv?ndandet kan leda till att unga utvecklar orealistiska kroppsideal. F?r att f? en ?verblick ?ver f?ltet g?rs en strukturerad forsknings?versikt.

Syftet med denna studie À?r att undersö?ka hur infö?randet av den nya revisionsstandarden ISA upplevs av revisorerna i Sverige och hur ISA fö?rhÄller sig till god redovisningssed och rÀttvisande bild..

Sandström Maud & Svahn Katrine (2006). Varför vÀljer elever till det Estetiska programmet med inriktning bild och dans? Why do students choose the Arts programme with concentration of art and dance? Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi arbetar pÄ det Estetiska gymnasieprogrammet med inriktningarna bild och dans och ansvarar för att utbilda elever i bild och dans under tre Ärs tid.

Med denna uppsats undersöker jag med kvalitativ metod om, pÄ vilket sÀtt och i vilken utstrÀckning som en svensk dagstidnings text, bild och i viss mÄn Àven omgivande komponenter samspelar. Undersökningsmaterialet bestÄr av fem nyhetsartiklar publicerade i Sydsvenska Dagbladet mellan Är 2005 och 2007. Artiklarna behandlar Àmnet hemlösa personer. Resultatet visar att bild och text ofta har en liknande form om man jÀmför bildkomposition och textdisposition. De hemlösa skildras nÄgot oftare som objekt och upplevare, bÄde i text och i bild, medan de icke-hemlösa framstÀlls som subjekt i bild och har i texten frÀmst funktion som agent.

Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n begreppet bildskapande studera hur bild anvĂ€nds som pedagogiskt verktyg pĂ„ tre olika typer av förskolor. I inledningen beskrivs att bild har fĂ„tt stĂ„ tillbaka i jĂ€mförelse med de förstĂ€rkta mĂ„lomrĂ„dena som matematik, naturvetenskap och teknik. En kvalitativ metod anvĂ€nds dĂ€r nio pedagoger intervjuas. De valda frĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: Hur uppfattar pedagoger att de arbetar med bild i förskolan? Hur motiverar pedagoger bild i verksamheten, det vill sĂ€ga Ă€r nĂ„gra specifika lĂ€rmĂ„l kopplade till metoden? Hur definierar pedagoger bild, det vill sĂ€ga vad (hur), med vilket material arbetar barnen med dĂ„? Hur tĂ€nker pedagoger kring sin egen roll i barns bildskapande? Är det nĂ„gra skillnader hur olika typer av förskolor arbetar med bild?  I resultatet framkommer det att majoriteten av pedagoger arbetar med bild i förskolan samt att de kopplar bild till det fria skapandet i förskolans verksamhet vilket innebĂ€r att barn har tillgĂ„ng till material och skapar pĂ„ egen hand.

Jag vill undersöka vad som motiverar och lockar mellanstadieelever att vÀlja bild som fördjupningsÀmne i elevens val. Jag vill undersöka deras förvÀntningar pÄ lektionernas innehÄll. För att fÄ bredd pÄ min undersökning planerar jag att anvÀnda mig av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. För att fÄ förstÄelse om deras motivation och förvÀntningar tÀnker jag göra en enkÀt och samla in önskelistor i tvÄ grupper om totalt 20 elever som komplement till detta gör jag en gruppintervju av kvalitativ karaktÀr med sju elever som valt bild.De viktigaste resultaten av min undersökning Àr att eleverna vÀljer bild som fördjupningsÀmne för att de tycker att det Àr roligt och valet gör de utifrÄn sin egen inre motivation. Eleverna har stora förvÀntningar pÄ variationen av lektionsinnehÄllet och de vill lÀra sig att ?rita fint? sÄ det liknar..

Bakgrund En elitidrottare uts?tts f?r mycket press och stress i idrottssammanhang samtidigt som att de beh?ver f? vardagen att flyta. Dock finns det begr?nsat med forskning kring hur vardagslivet upplevs av en elitidrottare. Den arbetsterapeutiska teorimodellen ValMO belyser att om en aktivitet i vardagen s?tter h?g press och tar upp mycket tid kan det bidra till en obalans mellan andra delar i vardagen.

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas sprÄkutveckling samt om elevernas förstÄelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker Àven om eleverna fÄr en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien Àr genomförd med 9 elever i Är 4. Eleverna har provat pÄ olika sÀtt att arbeta med bild och eleverna har fÄtt uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt nÀr det gÀller det kroppsliga och muntliga sprÄket.

I den nya lÀroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010) ligger stort fokus pÄ estetiken. Estetik kan innefatta mÄnga olika omrÄden i förskolans verksamhet men poÀngteras ofta i Àmnen som musik och bild. Den hÀr studien syftar pÄ att undersöka hur sex förskollÀrare tycker och tÀnker om musik och bild i verksamheten. Detta ska sedan sÀttas i relation till lÀroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010). Undersökningen genomförs med hjÀlp av samtalsintervju dÀr sex förskollÀrare intervjuas med samma frÄgor.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i Ärskurs nio uppfattar och tolkar syftet med att ha bild i skolan i relation till kursplanen i bild. Avsikten var att fÄ en bild av huruvida elevernas syn pÄ Àmnet förÀndrades om de fick möjlighet att tolka kursplanen, vilket jag ansÄg som anvÀndbart i mitt framtida yrke som bildlÀrare dÄ bild ofta Àr ett Àmne som ses ner pÄ och jag vill hitta ett bra angreppssÀtt för att nÄ eleverna. Genom att lÄta eleverna tolka kursplanen hoppades jag att det skulle pÄverka elevernas attityd mot Àmnet. ProblemstÀllningen berörde elevernas syn pÄ Àmnet före, under och efter undersökningen. Undersökningen genomfördes i form av en enkÀt som delades ut till tre klasser pÄ tvÄ skolor.

Lagf?rslaget om utvidgad ungdoms?vervakning som ny p?f?ljd f?r unga lag?vertr?dare har lyfts fram som en del av arbetet med att minska brottsligheten bland unga i Sverige. P?f?ljden f?resl?s inneh?lla ingripande ?tg?rder och ut?kade kontrollm?jligheter i syfte att skydda samh?llet fr?n brottslighet. P?f?ljder f?r unga lag?vertr?dare ska dock inte endast ta h?nsyn till samh?llets intressen, ?ven den unge lag?vertr?darens r?ttigheter ska beaktas.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Syftet med denna c-uppsats Àr att belysa bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrÄn pedagogers synsÀtt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgÀnglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick pÄ bild- och formskapande och tidigare forskning om bild- och formskapandets betydelse med tanke pÄ miljöns utformning. Metoden som anvÀnts i denna studie Àr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgÄr ifrÄn den sociokulturella teorin och fenomenologin.

Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.