Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är, anvÀnder bild som verktyg för lÀrande i Àmnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska Àmnet bild i matematikundervisningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte anvÀnder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förvÀntade oss.

LÀroplanen (Lgr11) anser att bild Àr en viktig del i mÀnniskors liv nÀr det gÀller att lÀra sig olika saker men Àven hur mÀnniskan upplever sig sjÀlv och andra. Bild Àr nÄgot vi möter dagligen i vÄra liv bÄde inom skolan och inom fritidshemmet. Syftet med studien Àr att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn pÄ planering av estetiska lÀrprocesser (bild) i verksamheten, utifrÄn lÀroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger anvÀnder bild för att frÀmja barnens lÀrande under deras fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger pÄ fyra olika fritidshem dÀr frÄgorna kretsade kring bild som lÀrande, kommunikationsmedel och utveckling.

Syfte: Syftet med studien ?r att f?rdjupa f?rst?elsen f?r vilka faktorer som m?jligg?r respektive hindrar ungdomar fr?n att ?ka sitt intag av fullkorn.Metod: I denna kvalitativa studie genomf?rdes tv? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer inneh?llande praktisk del i form av workshop. Urvalet bestod av nio deltagare fr?n tv? idrottsf?reningar. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att relevanta kategorier skulle kunna tas fram.Resultat: Deltagarnas svar visade att m?jliga och hindrande faktorer f?r ett ?kat intag av fullkorn p?verkas av b?de individuella och yttre faktorer.

Syftet med denna uppsats var att försöka förstÄ hur barn uppfattar att bild kan ge stöd för deras lÀrande. Vi har undersökt vilka uppfattningar elever i Äk 4 har kring Àmnet bild samt vad de i sÄ fall tycker att de lÀr sig genom bild. Vidare undersökte vi om estetisk pedagogik med inriktning bild Àr nÄgot som hjÀlper elever i deras lÀrande och utveckling. För att förmedla elevperspektivet valde vi att arbeta utifrÄn en kvalitativ metod dÀr empirin samlades in genom intervjuer. NÀr vi analyserade resultatet anvÀnde vi oss av tidigare forskning kring Àmnet, stöttabegreppet samt Lev.S Vygotskijs sociokulturella teori med fokus pÄ den proximala utvecklingszonen.

Idag a?r fossila bra?nslen fortfarande de fra?msta energika?llorna runt om i va?rlden. Enligt ma?nga experter kommer snart inte produktionen kunna tillfredssta?lla efterfra?gan av olja. Da?rfo?r bo?r o?verga?ngen till alternativa bra?nslen ske sa? fort som mo?jligt.

Syfte: Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur Kungsbacka kommun arbetar h?lsofr?mjande f?r barn och unga med fokus p? insatser f?r ?kad fysisk aktivitet ochkostvanor.Metod: Metoden som anv?nts har varit en kvalitativ inneh?llsanalys med semistrukturerade intervjuer som verktyg. Intervjuerna genomf?rdes med sex anst?llda p? Kungsbackakommun och analyserades med ett kvalitativt inneh?llsanalysschema f?r att identifiera koder, kategorier och teman. Studien har tagit h?nsyn till ett etiskt st?llningstagandevilket inneb?r att studien g?r mer nytta ?n skada f?r individerna.Resultat: Studiens resultat presenteras med tre olika teman och flera kategorier, det framkom vilka insatser och arbetss?tt som anv?nds samt hur dessa bidrar till att fr?mja god h?lsa.

Mitt arbete beskriver hur man kan arbeta Àmnesövergripande med bild och text i kombination. Jag vill i mitt arbete genom exempel visa vikten av att bild och text vÀvs samman i undervisningen. Mitt val av arbete grundar sig pÄ att mina elever saknade förstÄelse av bildsprÄket. Orden och texterna kom dÀrför in som ett naturligt moment i undervisningen. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur text och bild i kombination kan ge en djupare förstÄelse för bildsprÄket.

Denna uppsats handlar om att anvÀnda bild som uttrycksform i teoretisk undervisning. Syftet var att undersöka hur pedagoger i skolÄr 1-6 anvÀnder bild som uttrycksform i Àmnena historia och matematik. Vi var intresserade av att försöka urskilja vilka förhÄllningssÀtt till bild som uttrycksform, som kunde förekomma pÄ vÄr observationsskola. Uppsatsen bygger pÄ, förutom litteraturstudier, en undersökning utifrÄn metoderna kvalitativ observationsanalys och strukturerad intervju. Resultatet presenterar vi i en redogörelse, dÀr bild och text jÀmstÀlls som betydelsebÀrande komponenter.

Bakgrund F?r?ldrar till barn med autism i den tidiga barndomen och f?rskole?ldern upplever mer stress j?mf?rt med f?r?ldrar till ?ldre barn med autism. F?r?ldrarna har sv?rt att hantera stressen som tillkommer med barnet och den drastiska omst?llningen i vardagen. De upplever psykisk oh?lsa och har ?ven ett stort behov av professionell hj?lp i ett tidigt skede.

Vi har undersökt i vilken utstrÀckning bild anvÀnds som sprÄkutveckling pÄ skolorna. Speciellt fokus har vi lagt pÄ dyslektiska elever eftersom viss forskning hÀvdar att de Àr mer konstÀrligt lagda Àn genomsnittet, och dÀrför extra gynnade av bild i undervisningen. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever pÄ fem olika skolor. VÄrt resultat frÄn undersökningen visar att bild i olika former anvÀnds mycket ute pÄ skolorna, Àven om det inte alltid definieras som bildÀmne, det vill sÀga schemalagd bildundervisning. Vi fick mÄnga intressanta exempel pÄ hur bilder anvÀnds som komplement till lÀsning och skrivning, men Àven ibland som ersÀttning till detsamma.

Bakgrund: N?r ett barn drabbas av cancer f?r?ndras livet drastiskt. Detta g?ller inte bara f?r barnet utan ?ven f?r dess familj och omgivningen. Tidigare forskning beskrev att syskon upplevde sig hamna i skymundan som p?verkade deras fysiska, psykiska och sociala v?lm?ende.

Syftet med denna c-uppsats Àr att belysa bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrÄn pedagogers synsÀtt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgÀnglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick pÄ bild- och formskapande och tidigare forskning om bild- och formskapandets betydelse med tanke pÄ miljöns utformning. Metoden som anvÀnts i denna studie Àr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgÄr ifrÄn den sociokulturella teorin och fenomenologin.

I och med Sveriges medlemskap i EU Àr man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rÀttvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken Àr en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jÀmförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. DÄ dessa tvÄ begrepp Àr motstridiga syftar den hÀr uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.Uppsatsen visar att de frÀmsta skillnaderna Àr vÀrdering av tillgÄngar dÄ de antingen ska vÀrderas till anskaffningsvÀrde eller verkligt vÀrde. Det har ocksÄ visat sig att begreppen god redovisningssed och rÀttvisande bild Àr svÄrdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur svensklÀrare arbetar med och tÀnker kring integrering av bild som estetisk uttrycksform i svenskundervisningen. Uppsatsens undersökning baseras pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet i uppsatsen visade att svensklÀrarna ser positivt pÄ att anlÀgga estetiska perspektiv pÄ undervisningen. LÀrarna pÄtalade att anvÀndningen och arbetet med bild som estetisk uttrycksform bidrar till att stÀrka den enskilde elevens sjÀlvförtroende samt sprÄkliga förmÄga. Resultatet visade Àven att svensklÀrarnas arbete med bild som estetisk uttrycksform frÀmst koncentreras till att framhÀva de sprÄkliga aspekterna.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.