Syftet med denna c-uppsats Àr att belysa bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrÄn pedagogers synsÀtt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgÀnglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick pÄ bild- och formskapande och tidigare forskning om bild- och formskapandets betydelse med tanke pÄ miljöns utformning. Metoden som anvÀnts i denna studie Àr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgÄr ifrÄn den sociokulturella teorin och fenomenologin.

Uppsatsen undersöker möjligheten att utveckla en metod för att komponera musik utifrÄn bild. Inspiration till att fÀrdigstÀlla fyra musikaliska kompositioner har hÀmtats frÄn fyra olika bilder. Metoden har centrerats kring en förestÀllning om vÀrlden som uppbyggd av fem element. Inspiration till metoden har hÀmtats ur antika grekiska och traditionella indiska elementlÀror..

Detta arbete grundar sig pÄ fyra klasslÀrares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser pÄ bild och form som Àmne och vilket pedagogiskt vÀrde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lÀrande. Vi har intervjuat dessa fyra lÀrare och genom deras exempel fÄr vi ta del av hur de anvÀnder bild och form samt varför de anvÀnder det den Àmnesteoretiska undervisningen. VÄrt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ om bild och form som ett praktiskt/estetiskt Àmne har ett pedagogiskt vÀrde som redskap för barns utveckling och lÀrande. Teorier, forskning och LpO94 pekar pÄ att undervisningen mÄste anpassas efter elevernas behov och förutsÀttningar sÄ den ska bli mÄngsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer Àn ett sÀtt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper pÄ eftersom vi mÀnniskor Àr olika och inte enbart lÀr oss genom det skrivna och verbala ordet.

Syftet: Syftet Àr att:? Identifiera olika innebörder av begreppet en rÀttvisande bild och av försiktighetsprincipen.? UtifrÄn de identifierade innebörderna faststÀlla relationen mellan en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen.? Med den faststÀllda relationen fastlÀgga om och hur en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen kommer till uttryck genom vÀrdering av tillgÄngar i IAS 40 och RR:s utkast Förvaltningsfastigheter. UtifrÄn detta avser vi att urskilja en trend rörande en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen. Metod: För att uppfylla vÄrt första delsyfte har vi genomfört en litteraturstudie, vilken har utmynnat i utarbetandet av en tolkningsmall. De tvÄ kvalitativa egenskaperna, reliabilitet och relevans, har utgjort ett redskap för att uppfylla vÄrt andra delsyfte.

Lagf?rslaget om utvidgad ungdoms?vervakning som ny p?f?ljd f?r unga lag?vertr?dare har lyfts fram som en del av arbetet med att minska brottsligheten bland unga i Sverige. P?f?ljden f?resl?s inneh?lla ingripande ?tg?rder och ut?kade kontrollm?jligheter i syfte att skydda samh?llet fr?n brottslighet. P?f?ljder f?r unga lag?vertr?dare ska dock inte endast ta h?nsyn till samh?llets intressen, ?ven den unge lag?vertr?darens r?ttigheter ska beaktas.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ hur man i grundskolans tidigare Är arbetar med bild och bildsprÄk samt anvÀndningen av bilderböcker i samband med lÀs- och skrivinlÀrning. UtifrÄn syftets frÄgestÀllningar har jag via kvalitativa intervjuer med grundskolelÀrare tidigare Är samt granskning av litteratur försökt skapa mig en uppfattning av hur man som lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med bild bland elever. Vilken uppfattning har lÀrare om bild som Àmne i skolan? Behövs bildundervisning i grundskolans tidigare Är? Vad fyller bildsprÄket för syfte betrÀffande lÀs- och skrivinlÀrning hos eleverna? Genom tidigare forskning sammanstÀlld av författare samt forskare har jag undersökt hur bilderboken skulle kunna komma att anvÀndas med hjÀlp av dess bildsprÄk samt visuella utformning inom skolans verksamhet. Via respondenterna kan jag urskilja en negativ syn pÄ bild som Àmne samt en antydan till en viss Àngslan i att undervisa i bild.

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.

Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.

Forskning har visat att nÀr individer formar ett första intryck sÄ kan intrycket pÄverkas negativt av faktorer som rökning, tatueringar eller övervikt. Tidigare studier har antingen lÄtit försökspersoner skatta egenskaper för en person presenterad pÄ bild eller beskriven i text. Syfte med föreliggande undersökning var att kombinera tidigare studier och jÀmföra om bedömningar skiljer sig Ät beroende pÄ om personen som bedöms presenteras pÄ bild eller genom text. Tatueringar anvÀndes som ett negativt attribut. 72 psykologistuderande, Stockholms Universitet, randomiserade till fyra grupper, fick skatta tio personlighetsegenskaper för en person via fyra olika enkÀter.

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Hede Wilkens, Julia & Helena Nilsson. (2005). Blommor och bild. Ett fördjupningsarbete om tolkning av kursplaner i Àmnena Hantverksteknik och Rörlig bild. (Flowers and images.

Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka kompetenser elitf?reningar v?rdes?tter hos tr?nare. Samt vilka kunskapsluckor de har inom sin verksamhet.Metod: Detta ?r en kvalitativ studie, d?r semistrukturerade intervjuer med en induktiv ansats anv?ndes. De intervjuade deltagarna representerade elitf?reningar inom olika sporter.

Den historiska utvecklingen av redovisningen kÀnnetecknas av tvÄ olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats Ät olika hÄll eftersom de bygger pÄ tvÄ olika civilrÀttsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfÀrdat ett antal bolagsrÀttsliga direktiv. Det mest grundlÀggande av dessa, det fjÀrde, innehÄller ett krav pÄ att Ärsredovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets stÀllning och resultat. Eftersom det inte finns nÄgon definition pÄ vad en rÀttvisande bild innebÀr har begreppet fÄtt en varierande tolkning i de olika lÀnderna.

Den historiska utvecklingen av redovisningen kÀnnetecknas av tvÄ olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats Ät olika hÄll eftersom de bygger pÄ tvÄ olika civilrÀttsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfÀrdat ett antal bolagsrÀttsliga direktiv. Det mest grundlÀggande av dessa, det fjÀrde, innehÄller ett krav pÄ att Ärsredovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets stÀllning och resultat. Eftersom det inte finns nÄgon definition pÄ vad en rÀttvisande bild innebÀr har begreppet fÄtt en varierande tolkning i de olika lÀnderna.