Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot intressenter.

Arbetet behandlar begreppen slöjd, hemslöjd, hantverk, konsthantverk och formgivning. Syftet med arbetet Àr att belysa dessa begrepp och ge en bild av hur olika textilt skapande mÀnniskor uppfattar begreppen och hur de sjÀlva stÀller sig till de olika kategorierna och om det Àr vÀsentligt att tillhöra en kategori. Syftet och frÄgestÀllningen svaras genom en kvalitativ intervjustudie med tre stycken informanter. Informanterna har sjÀlva benÀmnt sig som textilhantverkare, textilkonstnÀr och konstnÀr. De ger en bild över sina tankar och Äsikter om de olika begreppen.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av vad som kan ligga till grund för att lÀrarna pÄ min praktikskola upplever en skillnad mellan de elever som gÄr nÀrkurser och de elever som gÄr distanskurser. Jag har valt att med hjÀlp av en enkÀtundersökning undersöka fyra omrÄden, studievana, motivation, förkunskaper eller kunskapssyn, hos eleverna i en nÀr- respektive distansklass i Naturkunskap B för att se om jag inom dessa omrÄden kan se nÄgra skillnader mellan nÀr- och distanseleverna. För att en bredare bild av de möjliga orsakerna bakom uppfattningen att nÀr- och distanseleverna skiljer sig Ät har jag dessutom intervjuat en lÀrare som undervisar i de bÄda kurstyperna. Sammanfattningsvis pekar resultaten av enkÀtundersökningen pÄ att eleverna i distanskursen har nÄgot bÀttre förkunskaper och studievana Àn eleverna i nÀrkursen. Detta Àr dock svaga samband och i övrigt skiljer sig inte de tvÄ elevgrupperna nÀmnvÀrt frÄn varandra..

Jag har underso?kt tva? la?robo?cker i religionskunskap fo?r gymnasiet fo?r att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen ma?l har varit att utifra?n en mediekritisk analys redogo?ra fo?r den bild av judendomen som finns i tva? utvalda la?robo?cker fo?r religionskunskap pa? gymnasiet. Genom att behandla la?roboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomfo?rts av sa?va?l bild som text.

Vi har tittat pÄ hur mÀn och kvinnor representeras i Sportbladet genom att göra en bild- och rubrikanalys pÄ förstasidor och utvalda uppslag av tidningen, det under en begrÀnsad period pÄ tvÄ veckor under februari 2006. Vi har tittat pÄ hur ofta kvinnor och mÀn förekommer pÄ bilderna och vilka idrotter som Àr oftast förekommande. Men ocksÄ hur bilderna Àr tagna, frÄn vilken vinkel exempelvis och vad det fÄr för betydelse för framstÀllningen av manliga och kvinnliga idrottsutövare. Sport Àr ett omrÄde som Àr strikt uppdelat i mÀn och kvinnor och det mÀrks följaktligen i sportjournalistiken. Det finns en tydlig hierarki inom omrÄdet dÀr det Àr Mannen som Àr den dominerande.

Studiens syfte Àr att studera vilken bild av muslimer som förmedlas i svensk tidningsmedia veckan efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Undersökningen tar sin teoretiska utgÄngspunkt i postkolonial teori och Saids ?orientalism?-begrepp. Jag har valt att anvÀnda mig av en riktad kvalitativ innehÄllsanalys för att undersöka vad kÀllmaterialet förmedlar och har utifrÄn innehÄllet skapat kategorier som ska tydliggöra detta. Slutresultaten visar att den bild som tidningarna förmedlade av muslimer efter terrordÄdet den 11 september 2001 var prÀglad av stereotyper om Orienten, dÀr muslimer bland annat beskrivs som kÀnslostyrda, omoderna och religiösa.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i Är 9 vÀljer att gestalta och kommunicera med hjÀlp av visuella representationer i form av animation i bildÀmnet. SyftesfrÄgorna var att studera deras arbetsprocess samt att se vilka inspirationskÀllor som anvÀnds. Eleverna i Är 9 fick i grupper skapa en animation med bÄde ljud och bild. Som metod valde jag intervju och observation för att fÄ svar direkt i den praktiska verksamheten. Jag utförde Àven ett pilotprojektföre min projektstart.

VÄrt syfte med undersökningen Àr att fÄ en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt och vad det betyder för lÀrandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger pÄ den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle fÄ en sÄ klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: VÄrt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fÄtt större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten Àr inte sÄ tidsstyrd.

Denna studie syftar till att undersöka implementeringen av det nya regelverket, K3 som en standardisering av redovisningsreglerna, bÄde internationellt och nationellt. K-projektet pÄbörjades Är 2004, dÄ BFN beslutade om att Àndra inriktning pÄ sin normgivning. BFN bestÀmde sig för att ta fram samlade, kompletta regelverk för olika kategorier av företag, K1-K4 för att ersÀtta tidigare spridd normgivning. Tanken med K-projektet var att alla regler och föreskrifter, som ett företag ska tillÀmpa vid upprÀttandet av sin Ärsredovisning, ska finnas samlade i en och samma vÀgledning för att underlÀtta för upprÀttare.Vi har valt att genomföra intervjuer vid insamling av data samt studerat remissinstansernas remissvar pÄ BFNs ?UpprÀttande av Ärsredovisning (K3) - Utkast?.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man inom affÀrslivet i Norge och Sverige hanterar och uppfattar tidsdimensionen och försöka belysa om detta har effekt pÄ det subjektivt upplevda samarbetet. Ett antal mÀnniskor pÄ ledningsnivÄ inom norsk-svenska bolag har deltagit i studien, som har omfattat enkÀter, ?Cottle-tester? och intervjuer.Respondenterna har först fÄtt ge uttryck för sin bild pÄ sig sjÀlva och dÀrefter hur de uppfattar ?motparten? med hÀnsyn till tidsaspekten. Sedan mÀttes den beroende variabeln, det upplevda samarbetet, med en enkÀt. Resultaten visade att den bild man har av sig sjÀlv inte alltid stÀmmer överens med den bild motparten har, dessutom verkar norrmÀn vara nÄgot mer positiva i sin syn pÄ samarbetet med svenskar Àn tvÀrtom.

Det finns ingen entydig bild av hur man ska uppfatta innovation. Vi kan dock sĂ€ga att det hĂ€nger intimt samman med kunskap. Ur denna synvinkel Ă€r det intressant att styra kunskaper sĂ„ att de blir en resurs för företaget via knowledge management. VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka hur styrsystem förhĂ„ller sig till kunskap och innovation i ett kunskapsintensivt företag genom att med kvalitativ metod studera hur medarbetare pĂ„ Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Lund upplever sin arbetssituation.Vi kommer till slutsatsen att styrsystem pĂ„verkar kunskapsutveckling och innovation via vertikal elasticitet. Strukturella, sociala och kulturella dimensioner menar vi inte i sig ger en tillfredstĂ€llande bild av de erfarenheter undersökningen gör..

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

AbstraktSyftet med examensarbetet Àr att fÄ en bild över hur kommunikationen ser ut under matematikundervisningen samt vilka uttrycksformer som anvÀnds. Teorin visar att sprÄket och andra uttrycksformer som till exempel bild och laborativt material spelar en viktig roll under undervisningen i matematik. LÀraren har en stor betydelse för hur elevernas förstÄelse utvecklas. Studien Àr av kvalitativ art och som metoder valde vi att observera matematikundervisningen och intervjua lÀrare i tre olika klasser. Resultatet visar att det finns stor skillnad i den kommunikation som sker i verksamheten.